Hwɔɔmi Mɔ INTANƐTI NƆ NITO HE
Hwɔɔmi Mɔ
INTANƐTI NƆ NITO HE
Dangme
Ɛ
  • ã
  • á
  • ɛ
  • ɛ́
  • ɛ̃
  • ɔ
  • ɔ́
  • í
  • ĩ
  • BAIBLO
  • WOMIHI
  • ASAFO MI KPEHI
  • Yonatan Ji Kãtsɛ Kɛ Anɔkualetsɛ
    Níhi Nɛ O Ma Nyɛ Maa Kase Ngɛ Baiblo ɔ Mi
    • Yonatan kɛ nɔ nɛ hɛɛɔ e ta hwumi ní ɔmɛ ɔ

      NÍ KASEMI 42

      Yonatan Ji Kãtsɛ Kɛ Anɔkualetsɛ

      Matsɛ Sɔɔl binyumu nɔkɔtɔma ji Yonatan. E ji ta bulɔ nɛ e ngɛ kã. David tsɔɔ kaa Yonatan he sɔɔ pe kɔle, nɛ e he wa pe jata. Ligbi ko ɔ, Yonatan na Filisti ta buli 20 ngɛ yoku ko nɔ. E de nɔ nɛ hɛɛɔ e ta hwumi ní ɔmɛ ɔ ke: ‘Ja Yehowa ha wɔ okadi ko loko waa kɛ mɛ maa hwu ta. Ke Filisti bi ɔmɛ de wɔ ke waa kuɔ yoku ɔ kɛ ba a ngɔ ɔ, kɛkɛ wa maa na kaa e sa nɛ waa kɛ mɛ nɛ hwu ta.’ Filisti bi ɔmɛ de ke: ‘Nyɛɛ kɛ wɔ nɛ ba hwu ta!’ Lɔ ɔ nyumu enyɔ nɛ ɔmɛ kuɔ yoku ɔ nɛ a ya ye Filisti ta buli ɔmɛ a nɔ kunimi.

      Yonatan ngɔ lɛ nitsɛ e ní komɛ kɛ ke David

      Akɛnɛ Yonatan ji Sɔɔl binyumu nɔkɔtɔma he je ɔ, jinɛ lɛ nɛ e sa kaa e ye matsɛ ngɛ Sɔɔl se. Yonatan le kaa Yehowa hla David kaa e ye matsɛ ngɛ Sɔɔl se lɛɛ, se e dɔɛ lɛ. Yonatan kɛ David ba pee huɛmɛ nɛ a suɔ a he wawɛɛ. A wo si kaa a maa ye bua a sibi. Yonatan ngɔ lɛ nitsɛ e tade, e klaate, e kɛ̃ɛ̃, kɛ e mlɛ mi fĩmi nɔ́ ɔ kɛ ha David kɛ tsɔɔ kaa e suɔ lɛ.

      Benɛ David tu fo konɛ Sɔɔl nine nɛ ko su e nɔ ɔ, Yonatan ya e ngɔ nɛ e ya de lɛ ke: ‘Koo ye gbeye, moo pee kã. Yehowa hla mo kaa matsɛ. Ye papaa nitsɛ po le jã.’ Anɛ o suɔ kaa o ma ná huɛ ko nɛ e ngɛ kaa Yonatan lo?

      Yonatan ngɔ e wami kɛ wo oslaa mi si abɔ kɛ ye bua e huɛ David. E le kaa Matsɛ Sɔɔl nɛ ji e papaa ngɛ hlae maa gbe David, lɔ ɔ he ɔ, e de e papaa ke: ‘E ji tɔ̃mi kaa o maa gbe David; e pee we yayami ko.’ Sɔɔl mi mi fu Yonatan wawɛɛ. Jeha komɛ a se ɔ, Sɔɔl kɛ Yonatan tsuo gbo ngɛ ta mi.

      Ngɛ Yonatan gbenɔ ɔ se ɔ, David ya hla Yonatan bi Mɛfiboshɛt se blɔ. Benɛ David na lɛ ɔ, e de lɛ ke: ‘Akɛnɛ ye huɛ ji o papaa nɛ e ye bua mi he je ɔ, ma hyɛ o nɔ o wami be tsuo. O maa hi ye matsɛ we ɔ, nɛ niye ní nɛ ma ye ɔ, lɔ ɔ nɛ mo hu o maa ye.’ David hɛ ji e huɛ Yonatan nɔ gblee.

      “Nyɛɛ suɔ nyɛ sibi kaa bɔ nɛ i suɔ nyɛ ɔ. Nɔ ko nɔ ko be suɔmi nɛ e pe enɛ ɔ, kaa nɔ ko maa ngɔ e wami kɛ fɔ si ngɛ e huɛmɛ a he.”​​—Yohane 15:12, 13

      Sane bimihi: Mɛni Yonatan pee nɛ tsɔɔ kaa e ngɛ kã? Mɛni Yonatan pee nɛ tsɔɔ kaa e yeɔ anɔkuale?

      1 Samuel 14:1-23; 18:1-4; 19:1-6; 20:32-42; 23:16-18; 31:1-7; 2 Samuel 1:23; 9:1-13

  • Matsɛ David Pee Yayami Ko
    Níhi Nɛ O Ma Nyɛ Maa Kase Ngɛ Baiblo ɔ Mi
    • Gbalɔ Natan ngɛ Matsɛ David ga woe

      NÍ KASEMI 43

      Matsɛ David Pee Yayami Ko

      Benɛ Sɔɔl gbo ɔ, David ba pee matsɛ. Jamɛ a be ɔ mi ɔ, David ye jeha 30. E ye matsɛ be saii. Ligbi ko nɛ e daa si ngɛ e tsu ɔ yi mi ɔ, e na yo ko nɛ e he ngɛ fɛu. Pee se ɔ, David ná le kaa yo ɔ biɛ ji Batsheba, nɛ e huno ji ta bulɔ ko nɛ a tsɛɛ lɛ ke Yuria. David ha nɛ a ya tsɛ Batsheba kɛ ba e we ɔ mi. David kɛ lɛ ná bɔmi, nɛ e ngɔ hɔ. David bɔ mɔde kaa e maa laa nɔ́ nɛ e pee ɔ nɔ. E de e ta bulɔ nɔkɔtɔma a ke e ha nɛ Yuria nɛ ya da ta a hɛ mi, konɛ nihi nɛ a ngɛ e se ɔ nɛ a tu fo kɛ je e he. Benɛ Yuria gbo ngɛ ta a mi se ɔ, Batsheba ba pee David yo.

      Matsɛ David sɔle konɛ Yehowa nɛ ngɔ e he yayami kɛ pa lɛ

      Se Yehowa na ní yayahi tsuo nɛ ya nɔ ɔ. Mɛni Yehowa pee? Yehowa tsɔ gbalɔ Natan David ngɔ. Natan de David ke: ‘Nyumu ko ngɛ tohi fuu, nɛ sikatsɛ ji lɛ. Se nyumu ohiatsɛ ko lɛɛ to bi kake pɛ nɛ e ngɛ. E suɔ to bi ɔ sane wawɛɛ. Sikatsɛ ɔ ya kpɔ ohiatsɛ ɔ to bi kake too ɔ ngɛ e dɛ.’ David mi mi fu wawɛɛ nɛ e de ke: ‘E sa nɛ a gbe jamɛ a nyumu sikatsɛ ɔ!’ Benɛ David de jã a, Natan de lɛ ke: ‘Mo ji jamɛ a sikatsɛ ɔ nɛ!’ Munyu ɔ hao David wawɛɛ nɛ e de Natan ke: ‘I pee yayami kɛ si Yehowa.’ Yayami nɛ ɔ nɛ David pee ɔ ha nɛ haomi fuu ba e kɛ e weku ɔ nɔ. Yehowa gbla David tue, se e ha we nɛ e gbo ejakaa David ba e he si nɛ e kplɛɛ nɔ kaa e tɔ̃.

      David suɔ kaa e maa ma sɔlemi we ha Yehowa, se Yehowa suɔ kaa David bi Solomon mohu nɛ ma sɔlemi we ɔ. David bɔni níhi nɛ Solomon kɛ maa ma sɔlemi we ɔ he blɔ nya tomi. E de ke: ‘E sa nɛ Yehowa we ɔ nɛ pee fɛu wawɛɛ nitsɛ. Solomon wɛ, lɔ ɔ he ɔ, ma ye bua lɛ konɛ e nyɛ nɛ e ma tsu ɔ.’ David ha sika fuu konɛ a kɛ ma tsu ɔ. E bua ga ní tsuli a nya kɛ ha ní tsumi ɔ. E bua sika tsu kɛ sika hiɔ fuu nya kɛ fɔ si. E ná seda tsohi fuu kɛ je Tiro kɛ Sidon. Benɛ e piɛ bɔɔ nɛ David ma gbo ɔ, e ngɔ tsu ɔ mami he womi ɔ kɛ ha Solomon. E de lɛ ke: ‘Yehowa lɛ ha nɛ i ngma ní nɛ ɔmɛ tsuo kɛ fɔ si ha mo. Yehowa maa ye bua mo. Koo ye gbeye. Moo pee kã, nɛ o je ní tsumi ɔ sisi.’

      David nɛ e kɛ Solomon nɛ e ji niheyo ɔ ngɛ sɔlemi we ɔ mami he susue

      “Nɔ nɛ laa e yayamihi a nɔ ɔ, e yɛ nɔ. Se nɔ nɛ jajeɔ e he yayami, nɛ e kpaa yayami peemi ɔ, a maa na lɛ mɔbɔ.”​​—Abɛ 28:13

      Sane bimihi: Mɛni yayami nɛ David pee? Mɛni David pee kɛ ye bua e bi Solomon?

      2 Samuel 5:3, 4, 10; 7:1-16; 8:1-14; 11:1–12:14; 1 Kronika 22:1-19; 28:11-21; La 51:1-19

Dangme Womihi Tsuo (2000-2025)
Moo Je Mi
Moo Sɛ Mi
  • Dangme
  • Kɛ Mane
  • Bɔ Nɛ O Suɔ Lɛ Ha
  • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
  • E He Mlaahi
  • Laami Sanehi A He Mlaahi
  • Laami Sanehi A He Blɔ Nya Tomi
  • JW.ORG
  • Moo Sɛ Mi
Kɛ Mane