Hwɔɔmi Mɔ INTANƐTI NƆ NITO HE
Hwɔɔmi Mɔ
INTANƐTI NƆ NITO HE
Dangme
Ɛ
  • ã
  • á
  • ɛ
  • ɛ́
  • ɛ̃
  • ɔ
  • ɔ́
  • í
  • ĩ
  • BAIBLO
  • WOMIHI
  • ASAFO MI KPEHI
  • w25 December bf. 20-25
  • Nɔ́ Nɛ O Maa Pee Konɛ O Yo Kpeemi Ligbi ɔ Nɛ Wo Yehowa Hɛ Mi Nyami

Ngmami nɛ ɔ he video be amlɔ nɛ ɔ.

Wa kpa mo pɛɛ nyagba ko he je ɔ, video ɔ hí jemi.

  • Nɔ́ Nɛ O Maa Pee Konɛ O Yo Kpeemi Ligbi ɔ Nɛ Wo Yehowa Hɛ Mi Nyami
  • Hwɔɔmi Mɔ E Ngɛ Yehowa Matsɛ Yemi ɔ He Gɔgɔ Fiae (Nɔ́ Nɛ A Maa Kase)—2025
  • Munyuyi Nyafinyafihi
  • Munyu Nɛ Ngɛ Kaa Enɛ ɔ
  • MƐNI HE JE NƐ E SA NƐ NYƐ YO KPEEMI Ɔ NƐ WO YEHOWA HƐ MI NYAMI?
  • MƐNI BLƆ NƆ NYƐ MAA GU KƐ WO YEHOWA HƐ MI NYAMI?
  • BƆ NƐ NYƐ MA PLƐ KƐ DA NYAGBAHI A NYA HA
  • Ko Ha Nɛ Je ɔ Susumi Nɛ Ná O Nɔ He Wami Ke O Ngɛ Yo Kpeemi He Blɔ Nya Toe
    Kristofohi A Si Himi Kɛ A Sɔmɔmi Ní Tsumi ɔ—Ní Kasemi Womi—2019
Hwɔɔmi Mɔ E Ngɛ Yehowa Matsɛ Yemi ɔ He Gɔgɔ Fiae (Nɔ́ Nɛ A Maa Kase)—2025
w25 December bf. 20-25

NÍ KASEMI 51

LA 132 Jehanɛ ɔ Lɛɛ, Wa Pee Nɔ Kake

Nɔ́ Nɛ O Maa Pee Konɛ O Yo Kpeemi Ligbi ɔ Nɛ Wo Yehowa Hɛ Mi Nyami

“Nyɛ ha nɛ níhi tsuo nɛ ya nɔ ngɛ blɔ nɛ e he tsɔ nɔ, kɛ blɔ nya tomi nya.”—1 KOR. 14:40.

OTI NƐ NGƐ NÍ KASEMI Ɔ MI

Nɔ́ nɛ ayɛflo huno kɛ e yo maa pee kɛ wo Yehowa hɛ mi nyami ngɛ a yo kpeemi ligbi ɔ nɔ.

1-2. Kɛ Yehowa naa yo kpeemi ha kɛɛ?

ANƐ o kɛ nɔ ko ngɛ nyɛɛe nɛ e be kɛe nɛ nyɛ maa sɛ gba si himi mi lo? Ke jã a, lɛɛ wa ha nyɛ ayekoo! Eko ɔ, nyɛ be deka kulaa kɛ ngɛ níhi a he blɔ nya toe kɛ ha nyɛ yo kpeemi ligbi ɔ. Yehowa bua jɔ wawɛɛ kaa nyɛ ngɛ blɔ nya toe konɛ nyɛɛ sɛ gba si himi mi. E suɔ nɛ nyɛ ná bua jɔmi ngɛ nyɛ yo kpeemia ligbi ɔ nɔ, nɛ nyɛɛ ye manye ngɛ nyɛ gba si himi ɔ hu mi.—Abɛ 5:18; Lahi 3:11.

2 E sa nɛ nyɛ yo kpeemi ligbi ɔ nɛ wo Yehowa hɛ mi nyami. Mɛni he je? Nɛ mɛni blɔ nɔ nyɛ ma nyɛ maa gu kɛ pee jã? E ngɛ mi kaa ní kasemi nɛ ɔ kɔɔ nihi nɛ a ngɛ a yo kpeemi he blɔ nya toe ɔ he mohu lɛɛ, se sisi tomi mlaahi nɛ ngɛ mi ɔ maa ye bua wɔ tsuo konɛ waa wo Yehowa hɛ mi nyami ke a fɔ wɔ nine kɛ ya yo kpeemi ko sisi, aloo ke nihi nɛ a ngɛ yo kpeemi he blɔ nya toe ɔ bi wɔ ga womi ko.

MƐNI HE JE NƐ E SA NƐ NYƐ YO KPEEMI Ɔ NƐ WO YEHOWA HƐ MI NYAMI?

3. Mɛni lɛ e sa nɛ nihi nɛ a ngɛ a yo kpeemi he blɔ nya toe ɔ nɛ a susu he, nɛ mɛni he je?

3 E sa nɛ nihi nɛ a ma gba si himi mi sɛmi ɔ nɛ a ngɔ sisi tomi mlaahi nɛ ngɛ Mawu Munyu ɔ mi ɔ kɛ tsu ní ke a ngɛ a yo kpeemi ɔ he blɔ nya toe. Mɛni he je? Ejakaa Yehowa ji nɔ nɛ to gba si himi sisi. Lɛ ji nɔ nɛ to kekleekle gba si himi, nɛ ji Adam kɛ Hawa a gba si himi ɔ he blɔ nya. (1 Mose 1:28; 2:24) Lɔ ɔ he ɔ, e sa kaa nihi nɛ a ngɛ a yo kpeemi he blɔ nya toe ɔ nɛ a bɔ mɔde kaa a ma ha nɛ e wo Mawu hɛ mi nyami.

4. Mɛni yi mi tomi he je nɛ e sa nɛ nihi nɛ a ma gba si himi mi sɛmi ɔ nɛ a wo Yehowa hɛ mi nyami ngɛ a yo kpeemi ligbi ɔ nɔ ɔ?

4 Yi mi tomi kpakpahi komɛ a he je nɛ e sa nɛ nyɛɛ na Yehowa susumi ngɛ nyɛ blɔ nya tomi kɛ ha yo kpeemi ɔ he ɔ nɛ. Eko ji kaa, Yehowa ji nyɛ hiɔwe Tsɛ, nɛ e ji nyɛ Huɛ kpakpa hulɔ. (Heb. 12:9) Nɛ nyɛ maa suɔ kaa nyɛ maa ya nɔ nɛ nyɛɛ kɛ lɛ nɛ pee Huɛ. Nyɛ be suɔe kaa nyɛ maa pee nɔ́ ko ngɛ jamɛ a ligbi ɔ nɔ loo ligbi kpa ko nɔ nɛ nyɛ kɛ puɛ huɛ bɔmi nɛ ngɛ nyɛɛ kɛ lɛ nyɛ kpɛti ɔ. (La 25:14) Ke nyɛ susu níhi tsuo nɛ Yehowa pee kɛ ha nyɛ kɛ níhi nɛ e maa pee kɛ ha nyɛ hwɔɔ se ɔ he ɔ, lɔ ɔ maa ye bua nyɛ konɛ nyɛ ha nɛ nyɛ yo kpeemi ɔ nɛ wo e hɛ mi nyami—La 116:12.

MƐNI BLƆ NƆ NYƐ MAA GU KƐ WO YEHOWA HƐ MI NYAMI?

5. Kɛ Baiblo ɔ ma nyɛ maa ye bua ayɛflo huno kɛ e yo ha kɛɛ konɛ a nyɛ nɛ a mwɔ yi mi kpɔhi nɛ da ke a ngɛ a yo kpeemi he blɔ nya toe?

5 Baiblo ɔ kɛ mlaa pɔtɛɛ ko ha we ngɛ nɔ́ nɛ e sa nɛ e ya nɔ ngɛ Kristofohi a yo kpeemi sisi, aloo ngɛ yo kpeemi okplɔɔ ngmɛmi sisi ɔ he. Enɛ ɔ he ɔ, nihi nɛ a ngɛ blɔ nya toe kɛ ha gba si himi mi sɛmi ɔ ma nyɛ maa da a kusumi, nɔ́ nɛ a suɔ, aloo si fɔfɔɛ nɛ ngɛ a kpɔ ɔ mi ɔ nɔ kɛ pee jã. E sa nɛ anɔkuale Kristofohi nɛ a ye ma mlaahi nɛ kɔɔ gba si himi mi sɛmi he ɔ hu nɔ. (Mat. 22:21) Se ngɛ lɛ tsuo se ɔ, gba si himi nɛ woɔ Yehowa hɛ mi nyami, nɛ́ haa nɛ e bua jɔɔ ɔ ji nɔ́ nɛ a kɛ da Baiblo sisi tomi mlaahi a nɔ. Ke jã a, lɛɛ mɛni sisi tomi mlaahi nɛ nyɛɛ kɛ ma nyɛ ma tsu ní mɔ?

6. Mɛni he je nɛ e he hia nɛ ayɛflo huno ɔ kɛ e yo ɔ nɛ a ngɔ ma mlaahi nɛ kɔɔ gba si himi mi sɛmi he ɔ kɛ tsu ní ɔ?

6 Nyɛɛ Kɛ Ma a Mlaahi Nɛ Tsu Ní. (Rom. 13:​1, 2) Ngɛ mahi fuu a nɔ ɔ, a wo mlaahi komɛ nɛ e sa nɛ nihi nɛ a ngɛ hlae nɛ a sɛ gba si himi mi ɔ nɛ a kɛ tsu ní. E sa nɛ ayɛflo huno ɔ kɛ e yo ɔ nɛ a bɔ mɔde kaa a maa le ma mlaahi nɛ ngɛ he nɛ a ngɛ ɔ. Ke nyɛ suɔ nɛ nyɛɛ le níhi fuu kɛ kɔ mlaa nɛ ɔmɛ a he ɔ, nyɛ bi asafo mi nikɔtɔma amɛ nɛ a ye bua nyɛ.b

7. Kɛ e sa nɛ Kristofohi a yo kpeemi he blɔ nya tomi nɛ hi ha kɛɛ?

7 Nyɛ ha nɛ yo kpeemi ɔ hɛ mi nɛ ba nyami. (1 Kor. 10:​31, 32) Nyɛɛ bɔ mɔde kaa nyɛ ma ha nɛ nihi tsuo nɛ a maa ba yo kpeemi ɔ sisi ɔ nɛ a je mumi ɔ yiblii ɔ kpo, mohu pe nɛ a ma je je ɔ mumi ɔ kpo. (Gal. 5:​19-26) Ngɛ Baiblo sisi tomi mlaa nya a, e ji ayɛflo huno ɔ blɔ nya ní tsumi kaa e ma ha nɛ a yo kpeemi ligbi ɔ nɛ pee bua jɔmi nɛ bu nɛ hi he. Mɛni ma nyɛ maa ye bua lɛ konɛ e nyɛ nɛ e pee jã? Baiblo mi munyu nɛ a jeɔ suɔmi kɛ bumi mi kɛ tuɔ maa ye bua nihi tsuo nɛ a ngɛ lejɛ ɔ konɛ a na kaa gba si himi ji nike ní nɛ je Mawu ngɔ. Nihi tsuo nɛ a ba lejɛ ɔ ma ná he se, nɛ a maa na hɛdɔ nɛ ngɛ ní peemi ɔ he. Kristofohi fuu suɔ nɛ a yo kpeemi ɔ nɛ ya nɔ ngɛ Matsɛ Yemi Asa a nɔ. Ke mo hu o suɔ nɛ o pee o nɔ́ ɔ ngɛ Matsɛ Yemi Asa a nɔ ɔ, e sa nɛ o ngma kɛ ha asafo mi nikɔtɔma amɛ kɛ sɛ hlami.

8. Ke o to kaa o maa ngmɛ okplɔɔ ngɛ o yo kpeemi ligbi ɔ nɔ ɔ, mɛni o ma nyɛ maa pee konɛ e wo Yehowa hɛ mi nyami? (Roma Bi 13:13)

8 Kane Roma Bi 13:13. Ke o suɔ kaa o maa ngmɛ okplɔɔ ngɛ o yo kpeemi ligbi ɔ nɔ ɔ, mɛni o ma nyɛ maa pee konɛ blɔ nya tomi ɔ nɛ ko je je ɔ mumi ɔ kpo? Hela munyungu nɛ a tsɔɔ sisi ke “okplɔɔ ngmɛmihi nɛ ngɛ hoo” nɛ a kɛ tsu ní ɔ tsɔɔ he nya buamihi nɛ dã fuu numi kɛ la fiami yaa nɔ ngɛ sisi kɛ ya siɔ nyɔ mi kpɛti. (Hyɛ study note nɛ ji “wild parties” nɛ ngɛ Roma Bi 13:13 ɔ.) Ke o hla kaa o maa ngɔ dã nɛ nya wa kɛ tsu ní ɔ, moo hyɛ nɔ́ nɛ o ma nyɛ maa pee konɛ nɔ ko nɛ ko nu eko kɛ be nɔ.c Ke nyɛ maa fia la a, mo hyɛ nɛ a ba la a nya si bɔ nɛ sa konɛ nihi nɛ a ngɛ ní peemi ɔ sisi ɔ nɛ a nyɛ nɛ a sɛɛ ní. Moo bɔ mɔde kaa o ma ha nɛ a fia lahi nɛ sa ngɛ ní peemi ɔ sisi bɔ nɛ pee nɛ e ko tɔ̃tɔ̃ nɔ ko nane.

9. Ke ayɛflo huno kɛ e yo ngɛ okplɔɔ ngmɛmi he blɔ nya toe ɔ, mɛni nɛ e sa kaa e hi a juɛmi mi?

9 Ngɛ mahi komɛ a nɔ ɔ, ayɛflo huno ɔ kɛ ayɛflo yo ɔ a huɛmɛ loo a wekuli tuɔ munyu kpiti komɛ kɛ tsɔɔ mɛ ngɛ okplɔɔ ngmɛmi ɔ sisi. Ngɛ he komɛ hu ɔ, a jeɔ ayɛflo ɔ kɛ e huno ɔ a he fonihi loo videohi kɛ tsɔɔ nihi nɛ a ba ní peemi ɔ sisi ɔ. Ní nɛ ɔmɛ haa nɛ yo kpeemi ligbi ɔ peeɔ bua jɔmi wawɛɛ. Ngɛ bɔ nɛ níhi maa ya nɔ ha a tsuo se ɔ, moo bɔ mɔde kaa o ma ha nɛ blɔ nya tomi ɔ nɛ wo nihi nɛ a ngɛ lejɛ ɔ he wami. (Filip. 4:8) Mo bi o he ke: ‘Anɛ níhi nɛ maa ya nɔ ɔ maa tsɔɔ kaa wa buɔ ni kpahi lo? Anɛ e maa tsɔɔ kaa wa ngɛ bumi kɛ ha gba si himi he blɔ nya tomi ɔ lo?’ Nɛ nɔ́ nɛ he hia pe kulaa a, ‘Anɛ e maa wo Yehowa hɛ mi nyami lo?’ E ngɛ mi kaa ni komɛ maa suɔ nɛ a pee ní komɛ kɛ wo nihi a nya muɔ ngɛ ní peemi ɔ sisi mohu lɛɛ, se e sɛ nɛ munyuhi nɛ a kɛ ma tsu ní ɔ nɛ pee bɔmi nami he munyuhi nɛ sɛ. (Efe. 5:3) Ke o wekuli kɛ o huɛmɛ suɔ kaa a de nɔ́ ko ngɛ ní peemi ɔ sisi ɔ, ha nɛ a le níhi nɛ o bua be he jɔe.

10. Mɛni he je nɛ e sa nɛ nihi nɛ a ngɛ yo kpeemi he blɔ nya toe ɔ nɛ a pee a he humi ɔ? (1 Yohane 2:​15-17)

10 Moo pee o he humi. (Kane 1 Yohane 2:​15-17.) Yehowa bua jɔɔ wawɛɛ ke e sɔmɔli bɔ mɔde kaa a maa pee níhi kɛ wo e hɛ mi nyami mohu pe nɛ a maa gbla nihi a juɛmi kɛ ba mɛ nitsɛmɛ a nɔ. Enɛ ɔ he ɔ, Kristofohi nɛ a peeɔ a he humi ɔ be sika puɛe tsɔ ngɛ a yo kpeemi ligbi ɔ nɔ, nɛ a kɛ ‘níhi nɛ a ngɛ ɔ be fĩae’ hulɔ. Ke nyɛ ha nɛ nyɛ yo kpeemi ɔ pee kpokploo ɔ, kɛ nyɛ ma ná he se ha kɛɛ? Eko ɔ, e maa pee kaa nyɛminyumu ko nɛ a tsɛɛ lɛ ke Mike nɛ e je Norway ɔ nɔ́ ɔ. E de ke: “Wa yi hiɔ, nɛ lɔ ɔ he ɔ, wa ya nɔ nɛ wa tsu blɔ gbami ní tsumi ɔ. Wa yo kpeemi ɔ pee kpokploo, se e ngɛ fɛu, nɛ wa hɛ be nɔ jee gblegbleegble.” Nyɛmiyo ko hu nɛ a tsɛɛ lɛ ke Tabitha nɛ e je India a de ke: “Akɛnɛ wa pee wa yo kpeemi ɔ kpokploo he je ɔ, e ha we nɛ pɔ nɛ tɔ wa he tsɔ, nɛ wa wekuli ɔmɛ hu kɛ wɔ kpã gbi ngɛ níhi fuu a he.”

Foni ɔmɛ: Nyɛmimɛ ngɛ je kɛ wɛ nɛ a bua jɔ a he ngɛ Kristofohi a yo kpeemihi a sisi. 1. Ayɛflo huno ko kɛ e yo nɛ a hii si kɛ ngɛ a yo kpeemi Baiblo mi munyu tue bue ngɛ Matsɛ Yemi Asa ko nɔ. 2. Nyɛminyumu ko kɛ e yo nɛ a ngɛ ayɛflo huno ko kɛ e yo ayekoo hae ngɛ a yo kpeemi okplɔɔ ngmɛmi sisi. 3. Ayɛflo huno ko kɛ e yo kɛ ni kpahi nɛ a ngɛ niye ní ngɔe nɛ a maa ye. 4. Ayɛflo huno ko kɛ e yo nɛ a daa si ngɛ nɔ nɛ ngɛ a yo kpeemi Baiblo mi munyu ɔ tue ɔ hɛ mi.

Ngɛ he nɛ wa ngɛ tsuo se ɔ, Kristofohi a yo kpeemi ma nyɛ maa pee nɔ́ ko nɛ ngɛ humi, nɛ e ngɛ fɛu, nɛ a ma kai be fɛɛ be (Hyɛ kuku 10-11)


11. Mɛni nɛ ayɛflo huno ɔ kɛ e yo ɔ maa pee kɛ tsɔɔ kaa a peeɔ a he humi ngɛ a he dlami mi? (Hyɛ foni ɔmɛ hulɔ.)

11 Anɛ nyɛ susu tade nɛ nyɛ maa wo ɔ he lo? Atsinyɛ jemi ko be he kaa nyɛ suɔ nɛ nyɛ he nɛ pee fɛu ngɛ jamɛ a ligbi ɔ nɔ. Ngɛ Baiblo be ɔ mi po ɔ, ayɛflo nyumu kɛ e yo ngɔɔ a juɛmi kɛ maa a he dlami nɔ wawɛɛ. (Yes. 61:10) Ngɛ anɔkuale mi ɔ, tade nɛ nyɛ maa wo ngɛ yo kpeemi ligbi ɔ nɔ ɔ maa je e kpa ngɛ tade nɛ nyɛ woɔ kɛ yaa he kpahi ɔ he. Se kɛ̃ ɔ, e sa nɛ nyɛɛ kɛ humi peemi nɛ dla nyɛ he. (1 Tim. 2:9) Nyɛ ko ha nɛ tade nɛ nyɛ maa wo loo nɔ́ kpa ko nɛ nyɛɛ kɛ ma dla nyɛ he ɔ, nɛ pee nɔ́ titli kɛ ha nyɛ ngɛ yo kpeemi ligbi ɔ nɔ.—1 Pet. 3:​3, 4.

12. Mɛni he je nɛ e sa nɛ ayɛflo huno kɛ e yo nɛ a bɔ mɔde kaa a ma kua kusumi ní peepeehi nɛ teɔ si kɛ siɔ Baiblo sisi tomi mlaahi ɔ?

12 Mo kua kusumihi nɛ a kɛ Baiblo sisi tomi mlaahi kɔ we ɔ. (Kpoj. 18:4) Nihi nɛ a ngɛ Satan je ɔ mi ɔ ngɔɔ lakpa jami, mumihi a tsɛmi loo daimoniohi a ní peepee kɛ tsuɔ ní ke a ngɛ yo kpee. Yehowa bɔ wɔ kɔkɔ kaa waa yu wa he ngɛ níhi nɛ a he tsɔ we nɛ ɔmɛ a he. (2 Kor. 6:​14-17) Ke o yi mi peeɔ mo enyɔɔnyɔ ngɛ kusumi loo ní peepee ko nɛ ngɛ he nɛ o ngɛ ɔ he ɔ, o ma nyɛ maa pee níhi a mi hlami ngɛ he, nɛ o hyɛ kaa o maa na Baiblo sisi tomi mlaa ko nɛ maa ye bua mo konɛ o le bɔ nɛ o maa pee níhi ha ngɛ o yo kpeemi ligbi ɔ nɔ.

13. Kɛ ayɛflo huno ɔ kɛ e yo ɔ ma plɛ kɛ kase Yehowa ngɛ ní kemi he ha kɛɛ?

13 Anɛ ke nihi ya yo kpeemi sisi ngɛ he nɛ nyɛ ngɛ ɔ, a keɔ ayɛflo huno ɔ kɛ ayɛflo yo ɔ ní lo? Ngɛ anɔkuale mi ɔ, ke e ba nɔ́ kemi blɔ fa mi ɔ, e slo nɔ fɛɛ nɔ kotoku mi kɛ nɔ́ nɛ e ma nyɛ ma ha. A woɔ Kristofohi he wami kaa a ha nɔ nɔ́, enɛ ɔ he ɔ, wa bua jɔɔ wawɛɛ kaa wa maa pee jã. (Abɛ 11:25; Níts. 20:35) Se e sɛ nɛ wa ha nɛ nihi nɛ a maa ba wa yo kpeemi ɔ sisi ɔ nɛ a nu he kaa doo ɔ, e sa nɛ a ha wɔ nɔ́ ko, aloo ja a ke wɔ nɔ́ ngua ko loko wa bua maa jɔ. Wa ngɛ Yehowa kasee, nɛ wa ngɛ mɔde bɔe kaa wa ma ná Yehowa juɛmi ngɛ nɔ́ hami he. Nɛ lɔ ɔ ji kaa wa ma ha nɛ nihi nɛ a je a tsui mi nɛ a ke wɔ nɔ́ ngɛ a nyɛmi nya.—2 Kor. 9:7.

BƆ NƐ NYƐ MA PLƐ KƐ DA NYAGBAHI A NYA HA

14. Mɛni nyagbahi lɛ ni komɛ kɛ kpe benɛ a ngɛ a yo kpeemi he blɔ nya toe ɔ?

14 Ke nyɛ ngɛ níhi a he blɔ nya toe konɛ nyɛ yo kpeemi ɔ nɛ ya nɔ saminya nɛ e wo Yehowa hɛ mi nyami ɔ, nyɛɛ kɛ nyagbahi komɛ ma nyɛ maa kpe. Kaa nɔ hyɛmi nɔ́ ɔ, eko ɔ, e he ma nyɛ maa wa ha nyɛ kaa nyɛ ma ha nɛ ní peemi ɔ nɛ pee kpokploo. Charlie nɛ e je Solomon Islands ɔ de ke: “E he wa ha wɔ wawɛɛ kaa wa maa le nihi nɛ wa maa fɔ mɛ nine kɛ ba wa yo kpeemi okplɔɔ ngmɛmi ɔ sisi. Wa ngɛ huɛmɛ fuu, nɛ ngɛ wa kusumi nya a, e sa nɛ o fɔ o huɛmɛ tsuo nine!” Tabitha nɛ wa tu e he munyu kɛ sɛ hlami ɔ de ke: “He nɛ wa ngɛ ɔ, ke nihi maa ngmɛ okplɔɔ ɔ, a pɔɔ lɛ peemi hoo. E he be loko wa fɔli ɔmɛ kplɛɛ yi mi kpɔ nɛ wa mwɔ kaa wa maa fɔ nihi 100 pɛ nine ɔ nɔ.” Sarah nɛ e je India a hu de ke: “Nihi fuu ngɔɔ a juɛmi kɛ maa sika nɛ a ngɛ kɛ bɔ nɛ nihi naa mɛ ha a nɔ. Ye wekuli komɛ pee a yo kpeemi ɔ kɛ̃tsɛ̃ɛ, lɔ ɔ he ɔ, i nu he kaa e sa nɛ ye nɔ́ ɔ nɛ pã a nɔ́ ɔ.” Mɛni ma nyɛ maa ye bua nyɛ konɛ nyɛ nyɛ nɛ nyɛɛ da nyagba nɛ ɔmɛ kɛ nyagba kpahi a nya?

15. Mɛni he je nɛ sɔlemi he hia wawɛɛ ngɛ yo kpeemi he blɔ nya tomi mi ɔ?

15 Ke nyɛ ngɛ yo kpeemi he blɔ nya toe ɔ, nyɛɛ sɔle ngɛ he si abɔ. Nyɛ ma nyɛ ma de Yehowa nyagbahi nɛ nyɛ kɛ ngɛ kpee kɛ bɔ nɛ nyɛ ngɛ he nue ha. (Filip. 4:​6, 7) Nyɛ bi Yehowa nɛ e ye bua nyɛ konɛ nyɛɛ mwɔ yi mi kpɔhi nɛ da, nɛ nyɛɛ pee kpoo ke nyɛ hao. Jehanɛ se hu ɔ, nyɛ ma nyɛ ma bi lɛ nɛ e ye bua nyɛ nɛ nyɛɛ kɛ nyɛ nane nɛ ma si ngɛ níhi a he ke e ma bi nɛ nyɛɛ pee jã. (1 Pet. 5:7) Ke nyɛ na kaa Yehowa ngɛ nyɛ ye buae ɔ, hemi kɛ yemi nɛ nyɛ ngɛ ngɛ e mi ɔ mi maa wa. Tabitha nɛ wa tu e he munyu kɛ sɛ hlami ɔ de ke: “I kɛ nyɛminyumu ɔ nɛ i kɛ lɛ maa sɛ gba si himi mi ɔ wa hao wawɛɛ ejakaa waa kɛ wa he kpã we gbi ngɛ ní komɛ a he, nɛ waa kɛ wa wekuli ɔmɛ hu kpã we gbi ngɛ ní komɛ a he. Lɔ ɔ he ɔ, be fɛɛ be nɛ wa maa sɛɛ wa yo kpeemi ɔ he ní ɔ, wa sɔleɔ kɛ jeɔ sisi. Wa na kaa Yehowa ye bua wɔ wawɛɛ, nɛ wa tue mi hu jɔ wɔ.”

16-17. Ke nyɛ ngɛ yo kpeemi he blɔ nya toe ɔ, kɛ nyɛ tsui mi nɛ nyɛ maa je kɛ sɛɛ ní ɔ maa ye bua nyɛ ha kɛɛ?

16 Nyɛɛ je nyɛ tsui mi kɛ sɛɛ ní, nɛ nyɛɛ kɛ bu nɛ pee jã. (Abɛ 15:22) Yi mi kpɔhi fuu ngɛ nɛ e sa nɛ nyɛɛ mwɔ kɛ kɔ nyɛ yo kpeemi ɔ he. Ní nɛ ɔmɛ ekomɛ ji, be nɛ nyɛ kɛ maa pee, sika abɔ nɛ nyɛ ma puɛ, nihi abɔ nɛ nyɛ maa fɔ mɛ nine, kɛ ní kpahi nɛ a he hia. Loko nyɛɛ ma mwɔ yi mi kpɔ ngɛ ní nɛ ɔmɛ a he ɔ, nyɛ bla kɛ susu he, nɛ nyɛɛ hyɛ Baiblo sisi tomi mlaahi, kɛ eko ɔ, ga womi ko nɛ nihi nɛ a nane pi si ngɛ Mawu jami mi ɔ kɛ ma ha nyɛ. Ke nyɛ ngɛ nyɛ juɛmi tsɔɔe ngɛ bɔ nɛ a tsu nɔ́ ko he ní ha a he ɔ, nyɛɛ kɛ mi mi jɔmi nɛ pee, nɛ nyɛ ko pee kpɛii. Ke nyɛ wekuli nɛ a su nyɛ he haa, aloo nyɛ fɔli tsɔɔ a juɛmi ngɛ nɔ́ ko he ɔ, nyɛ ma nyɛ maa kplɛɛ nɔ ke e be nɔ́ ko puɛe. Ejakaa jamɛ a ligbi ɔ ji ligbi klɛdɛɛ kɛ ha mɛ hulɔ. Ke eko ɔ, a ga womi ɔ be nyɛ ye buae po ɔ, nyɛɛ je mi mi jɔmi mi kɛ tsɔɔ mɛ níhi a nya. (Kol. 4:6) Mo ha nɛ e pee heii kɛ ha wekuli ɔmɛ kaa oti nɛ nyɛɛ kɛ ma nyɛ hɛ mi ji kaa nyɛ ma ha nɛ nyɛ yo kpeemi ɔ nɛ pee bua jɔmi nɛ e wo Yehowa hɛ mi nyami.

17 Ke o fɔli ɔmɛ be anɔkuale ɔ mi ɔ, e he ma nyɛ maa wa ha mo kaa o maa tsɔɔ mɛ níhi a nya, se kɛ̃ ɔ, o ma nyɛ maa ye manye. Nyɛminyumu Santhosh nɛ e je India a de ke: “Wa wekuli ɔmɛ suɔ kaa waa ngɔ Hindubi a kusumi ní peepee komɛ kɛ piɛɛ wa yo kpeemi he blɔ nya tomi ɔ he. E he i kɛ ye yo ɔ be kɛkɛɛ loko wa nyɛ nɛ wa tsɔɔ mɛ níhi a nya saminya. Se wa kplɛɛ ní komɛ nɛ a de wɔ nɛ e ti si kɛ wui Yehowa blɔ tsɔɔmi ɔ nɔ. Kaa nɔ hyɛmi nɔ́ ɔ, wa tsake niye ní nɛ wa to kaa wa ma gba ngɛ yo kpeemi okplɔɔ ngmɛmi ɔ sisi ɔ hɛ mi konɛ a bua nɛ jɔ he. Nɛ wa ha we nɛ a la nɛ a do ejakaa wa fɔli ɔmɛ bua juɛ jamɛ a ní ɔmɛ a he.”

18. Mɛni ma nyɛ maa ye bua nyɛ konɛ níhi nɛ ya nɔ saminya ngɛ nyɛ yo kpeemi ligbi ɔ nɔ? (1 Korinto Bi 14:40) (Hyɛ foni ɔ hulɔ.)

18 Nyɛɛ to níhi a he blɔ nya saminya. Ke nyɛ to níhi a he blɔ nya saminya a, atsinyɛ jemi ko be he kaa pɔ be nyɛ he tɔe tsɔ ngɛ yo kpeemi ligbi ɔ nɔ. (Kane 1 Korinto Bi 14:40.) Wayne nɛ e je Taiwan ɔ de ke: “Benɛ e piɛ bɔɔ nɛ wa yo kpeemi ligbi ɔ maa su ɔ, waa kɛ nihi nɛ a ngɔ a he kɛ ha kaa maa ye bua wɔ ɔ pee kpe kpiti ko. Wa sɛɛ bɔ nɛ blɔ nya tomi ɔ maa ya nɔ ha a he ní, nɛ wa nylɔ ní komɛ nɛ maa ya nɔ ngɛ yo kpeemi ɔ sisi ɔ mi bɔ nɛ pee nɛ níhi nɛ ya nɔ saminya ngɛ yo kpeemi ligbi ɔ nɔ.” Jehanɛ ɔ, e sa nɛ nyɛɛ ye nyɛ be nɔ kɛ tsɔɔ kaa nyɛ ngɛ bu kɛ ha nihi nɛ a maa ba ní peemi ɔ sisi ɔ.

Nyɛminyumu ko kɛ nyɛmiyo ko nɛ a ma gba si himi mi sɛmi nɛ a kɛ nihi nɛ maa ye bua mɛ ngɛ a yo kpeemi ligbi ɔ nɔ ɔ ngɛ a blɔ nya tomi ɔ he ní sɛɛe. Nyɛminyumu ɔ ngɛ mɛ bɔ nɛ a maa to sɛhi ha ngɛ yo kpeemi ligbi ɔ nɔ ɔ tsɔɔe ngɛ e tablɛti ɔ nɔ.

Ke ayɛflo huno kɛ e yo to a yo kpeemi he blɔ nya saminya a, a ma nyɛ maa hyɛ blɔ kaa níhi maa ya nɔ pɛpɛɛpɛ (Hyɛ kuku 18)


19. Mɛni ma nyɛ maa ye bua nyɛ konɛ níhi nɛ ya nɔ pɛpɛɛpɛ ngɛ nyɛ yo kpeemi okplɔɔ ngmɛmi ɔ sisi?

19 Ke nyɛ susu níhi a he kɛ sɛ hlami ɔ, e maa ye bua nyɛ konɛ nyɛɛ yu nyɛ he ngɛ nyagbahi komɛ a he. (Abɛ 22:3) Kaa nɔ hyɛmi nɔ́ ɔ, ke nihi yaa yo kpeemi okplɔɔ ngmɛmihi a sisi be mi nɛ a fɔ we mɛ nine ngɛ he nɛ nyɛ ngɛ ɔ, nyɛ susu nɔ́ nɛ nyɛ maa pee konɛ nɔ́ ko kaa jã nɛ ko ba a he kɛ sɛ hlami. Mo de o wekuli nɛ a be asafo ɔ mi ɔ níhi nɛ maa ya nɔ ngɛ o yo kpeemi ɔ sisi, nɛ o tsɔɔ mɛ nɔ́ he je nɛ o be kusumi komɛ a nɔ kplɛɛe. O ma nyɛ ma ha nɛ a kane munyu nɛ ji, “What Happens at a Wedding of Jehovah’s Witnesses?” nɛ ngɛ jw.org ɔ nɔ ɔ. Bɔ nɛ pee nɛ níhi nɛ ya nɔ saminya a, mo ha “nɔ nɛ e ngɛ okplɔɔ ngmɛmi ɔ nɔ hyɛe ɔ” nɛ pee nyɛminyumu nɛ e nane pi si. (Yoh. 2:8) Ke o kɛ lɛ susu blɔ nya tomi ɔ he saminya a, e ma nyɛ maa ye bua mo konɛ níhi nɛ ya nɔ pɛpɛɛpɛ kaa bɔ nɛ o ngɛ hlae ɔ.

20. Mɛni ayɛflo huno ɔ kɛ e yo ɔ ma nyɛ maa pee konɛ ke a kai a yo kpeemi ligbi ɔ a bua nɛ jɔ?

20 Eko ɔ, ke nyɛ susu níhi tsuo nɛ maa ya nɔ ngɛ nyɛ yo kpeemi ɔ sisi ɔ he ɔ, lɔ ɔ ma ha nɛ nyɛ maa hao wawɛɛ. Se mo kai kaa nyɛ yo kpeemi ɔ ji ligbi kake ní peemi pɛ. Bua jɔmi nɛ nyɛɛ kɛ ma sɔmɔ Yehowa ngɛ nyɛ gba si himi ɔ mi kaa nɔ kɛ e yo ɔ sisije ji jamɛ a ligbi ɔ nɛ. Enɛ ɔ he ɔ, nyɛɛ bɔ mɔde nɛ nyɛ ha nɛ nyɛ yo kpeemi ɔ nɛ pee kpokploo, nɛ bu nɛ hi he. Nyɛɛ ngɔ nyɛ hɛ kɛ fɔ Yehowa nɔ. Ngɛ e blɔ tsɔɔmi nya a, nyɛ ma nyɛ maa to nyɛ yo kpeemi ɔ he blɔ nya saminya. Nɛ ke pee se nyɛ kai níhi nɛ ya nɔ ɔ, nyɛ be nyɛ he piae kɔkɔɔkɔ, mohu ɔ, nyɛ bua maa jɔ wawɛɛ nitsɛ.—La 37:​3, 4.

KƐ O MA HA HETO KƐƐ?

  • Mɛni he je nɛ e sa nɛ ayɛflo huno kɛ e yo ɔ nɛ a wo Yehowa hɛ mi nyami ngɛ a yo kpeemi ligbi ɔ nɔ ɔ?

  • Mɛni ma nyɛ maa ye bua ayɛflo huno kɛ e yo konɛ a ha nɛ a yo kpeemi ligbi ɔ nɛ pee bua jɔmi nɛ e wo Yehowa hɛ mi nyami?

  • Ke ayɛflo huno kɛ e yo ha nɛ a yo kpeemi ɔ pee kpokploo ɔ, kɛ a ma ná he se ha kɛɛ?

LA 107 Mawu Pee Suɔmi He Nɔ Hyɛmi Nɔ́

a MUNYU NƐ A TSƆƆ SISI: Ngɛ mahi komɛ a kusumi nya a, yo kpeemi ji ní peemi ko nɛ a tuɔ Baiblo mi munyu ngɛ sisi, ayɛflo huno ɔ kɛ e yo ɔ woɔ nguɛ ga, nɛ a kãa kita ngɛ Mawu hɛ mi. A ma nyɛ maa ngmɛ okplɔɔ ngɛ lɔ ɔ se. Nɛ ngɛ mahi komɛ hu a kusumi nya a, a pee we ní nɛ ɔmɛ ekomɛ loo lɛ tsuo. Se kɛ̃ ɔ, ayɛflo huno ɔ kɛ yo ɔ ma nyɛ maa ngɔ Baiblo sisi tomi mlaahi nɛ maa ye bua mɛ ngɛ a yo kpeemi ligbi ɔ nɔ ɔ kɛ tsu ní.

b Ke o suɔ nɛ o le babauu kɛ kɔ bɔ nɛ Kristofohi naa ma mlaahi nɛ kɔɔ gba si himi he ɔ, moo hyɛ munyu nɛ ji, “Weddings That Are Honorable in the Sight of God and Man” nɛ ngɛ October 15, 2006, blɛfo gbi Hwɔɔmi Mɔ ɔ mi ɔ.

c Moo hyɛ video nɛ ji, Anɛ E Sa Kaa Ma Gba Dã Ngɛ He Nya Buami Ko Sisi Lo? nɛ ngɛ jw.org ɔ nɔ ɔ.

    Dangme Womihi Tsuo (2000-2026)
    Moo Je Mi
    Moo Sɛ Mi
    • Dangme
    • Kɛ Mane
    • Bɔ Nɛ O Suɔ Lɛ Ha
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • E He Mlaahi
    • Laami Sanehi A He Mlaahi
    • Laami Sanehi A He Blɔ Nya Tomi
    • JW.ORG
    • Moo Sɛ Mi
    Kɛ Mane