Wajtaoa LAEBRI LONG INTENET
Wajtaoa
LAEBRI LONG INTENET
Bislama
  • BAEBOL
  • OL BUK
  • OL MITING
  • g95 1/8 p. 15
  • Mantis We i Gat Wan Sora Nomo

I no gat video yet long haf ya.

Sori, i gat problem taem i stap lodem video ya.

  • Mantis We i Gat Wan Sora Nomo
  • Wekap!—1995
  • Sem Samting
  • Fasin Blong Bat Blong Faenem Lokesen
    ?I Gat Wan Man We i Wokem Ol Samting Ya?
Wekap!—1995
g95 1/8 p. 15

Mantis We i Gat Wan Sora Nomo

Plante handred yia bifo, kastom store blong ol man Gris i tokbaot ol man we ol narafala oli fraet long olgeta, nem blong olgeta Saeklops. Hemia ol bigbigfala man we oli gat wan ae nomo, mo oli laef long wan kantri farawe. Ol narakaen man ya oli stap long tingting blong ol man nomo.

Be, ol sayentis oli faenemaot i no longtaem, wan big namba blong wan kaen anamol we i gat wan sora nomo—olgeta ya oli stap long klia ples nomo. Hemia ol bebet we nem blong olgeta mantis.

Samting ya we i haed long saed blong mantis, ?from wanem i jes kam long klia ples naoia nomo? Longtaem finis, ol sayentis oli ting se mantis i no save harem wan samting, from we hem i no stap mekem noes mo i no ansa bak taem i gat noes, olsem ol narafala bebet oli stap mekem. Blong mekem save ya i fasfas moa, sora blong mantis i no stap long hed blong hem, long ples we yu ting se i mas stap. Magasin ya Natural History i eksplenem se sora blong hem i “wan dip hol, we long blong hem i kolosap wan milimita,” aninit long bodi blong hem.

?Be, i no mekem i had long bebet ya, blong gat wan sora nomo mo sora ya i stap long wan narakaen ples tu? Yumi man, yumi yusum tufala sora blong faenemaot se ol noes oli kam long weples. Mantis hem i no nidim samting ya. Sora blong hem i blong givim woning long hem taem wan samting i stap kam blong mekem trabol long hem. Mantis i gat wan kaen fasin insaed long hem, we i mekem se hem i save harem taem i gat wan samting kolosap.

Sora blong mantis i save harem eni smosmol noes we sora blong man i no naf blong harem, antap moa, noes we ol smol flaengfokis oli mekem taem oli stap lukaotem ol smol bebet, olsem mantis, blong kakae. Natural History i mekem ripot se ol sayentis oli luk olsem wanem mantis i kwik blong ronwe taem wan flaengfokis i kam kolosap, from nambawan fasin blong hem blong harem ol samting we man i no naf blong harem. Be, ?olsem wanem mantis i save ronwe long wan flaengfokis we i flae tri no fo taem kwik moa bitim hem?

Taem mantis i harem wan smol noes we i minim denja—plante taem hem i harem noes blong flaengfokis ya taem hem i stap 10 mita longwe—wantaem nomo, mantis ya i daeva i go stret daon. Blong mekem olsem, hem i jes letem hem i godaon. Fasin ya i sem mak long wanem we plante paelot tede oli mekem wetem plen, long taem blong faet. Buk ya, Natural History, i talem se mantis ya i “soemaot wan lesen long saed blong nyufala teknik blong faet long skae.”

?Olsem wanem mantis ya i lanem ‘nyufala teknik blong faet long skae’? ?Hu ya i wokem nambawan sora blong hem we i save harem ol smosmol noes we man i no naf blong harem? Stret ansa, hemia ansa we olfala waes man ya, Job i talem, i se: “?Hu long olgeta ya i no save se han blong Jeova nomo i mekem samting ya?”—Job 12:9.

    Ol buk long Bislama (1987-2026)
    Logaot
    Login
    • Bislama
    • Serem
    • Setemap Olsem Yu Wantem
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Ol Rul
    • Privacy Policy
    • Privacy Settings
    • JW.ORG
    • Login
    Serem