?From Wanem Hem i Yusum Nem Ya We i Hae Olgeta?
“Wan man we i skelem ol wok blong mi i talem se mi mi sin, from we mi putum tok ya ‘Jeova’ long ples blong ‘Masta,’ we oli stap yusum plante handred yia finis.”
Hemia tok blong J. J. Stewart Perowne long fastok blong buk blong Ol Sam, we hem i tanem. Hemia seken taem we oli prentem buk ya. Oli prentem fastaem long 1864. Man ya we i skelem buk ya, i raetem leta long nyuspepa ya Saturday Review blong Julae 2, 1864. Hem i agensem fasin blong yusum nem blong God taem oli tanem Baebol, from we ol jyos blong ol man Jyu mo Kristin oli no moa yusum nem ya. Man ya i talem se nem ya Jeova i joen tumas wetem ol man Jyu, taswe oli mas yusum wan narafala nem, olsem “Masta” no “God,” “we i no joen long wan nesen no grup blong man.”
Perowne i no agri wetem ol tok ya. Hem i no wantem “karemaot wan smosmol haf blong olgeta tok ya” we God i givim long ol man. Tok blong hem i stret, taem hem i talem se ol man we oli tanem Baebol mo we oli tanem Hibru nem blong God i kam “Masta,” oli no soemaot se i gat tufala Hibru tok we tufala i gat defren mining.
Mo tu, Perowne i talem stret se i gat sam narafala bigfala man we oli agri se i gud blong putum nem blong God i gobak long Baebol. Hem i talemaot tok blong bigfala man ya blong raetem ol buk long Engglan, Samuel Taylor Coleridge:
“?From wanem yumi gohed blong yusum tok blong wan narafala Baebol, olsem Baebol ya Septuagint, taem yumi tanem lanwis Hibru i go long lanwis Engglis? Yumi agri long Hibru wod ya Jeova finis. Long Septuagint, plante taem oli putum Grik tok ya Κύριος, no Masta, long ples blong Hibru tok ya Jeova. Ale, ?from wanem yumi no putumbak faswan tok ya we oli bin yusum? Holemtaet fasin blong tanem tok ya Jeova se, Jeova, long Olfala Testeman. Mo putumbak Hibru tok ya long olgeta vas blong Nyu Testeman we oli kamaot long Olfala Testeman.”
Perowne i agri se stret fasin blong talem ol fo Hibru leta blong nem ya, i lus finis. Be hem i talem se: “Nating sipos ol man long Jyos blong ol man Jyu oli no moa yusum nem ya from wan kastom we i mekem se oli fraet long hem, mo nating sipos yumi lusum wod ya long [Engglis] Baebol blong yumi, from we yumi kopi gud long ol tok blong ol Grik mo Latin Baebol, ol samting ya i no wan gudfala risen nating blong no yusum bakegen stret tok we oli bin yusum fastaem.” Perowne i laekem moa blong yusum tok ya “Jeova” from we plante man oli save tok ya finis. Stat long taem blong hem, oli yusum nem ya blong God long plante moa Baebol we oli tanem. New World Translation of the Holy Scriptures i yusum nem ya Jeova bitim 7,200 taem long Hibru mo Kristin Grik haf blong hem.
Taem Perowne i tanem buk blong Ol Sam, hem i traehad blong “folemgud fasin blong lanwis Hibru, rod we oli yusum long lanwis Hibru blong talem wan samting, mo fasin blong olgeta blong joenem ol wod.” Taem hem i tanem Ol Sam 69, vas 5 mo 6, hem i luksave nid blong soem se ol Hibru tok ya “God” (Elo·himʹ), “Masta” (Adho·naiʹ), mo “Jeova” oli no sem mak: “O God [Elo·himʹ], yu yu savegud ol krangke fasin blong mi, mo ol rong blong mi oli no haed long fes blong yu. Masta [Adonai] blong mi, Jeova (God blong ol) ami, yu no letem mi mi mekem ol man we oli trastem yu oli sem. God blong Isrel, yu no letem mi mi mekem tingting blong olgeta we oli stap traehad blong faenem yu, i fasfas.”