Wajtaoa LAEBRI LONG INTENET
Wajtaoa
LAEBRI LONG INTENET
Bislama
  • BAEBOL
  • OL BUK
  • OL MITING
  • g09 Eprel pp. 4-5
  • Wol i Stap Long “Stret Ples Blong Hem”

I no gat video yet long haf ya.

Sori, i gat problem taem i stap lodem video ya.

  • Wol i Stap Long “Stret Ples Blong Hem”
  • Wekap!—2009
  • Ol Sabtaetol
  • Sem Samting
  • Stret “Rod” We Wol i Stap Long Hem
  • Mun i Givhangud Long Wol
  • Wol i Lei Smol Mo i Tantanem Hem Wan Long Fasin We i Stretgud Nomo
  • Samting We Yunives i Soem
    Wekap!—2021
  • ‘Taem Blong Kolkol Mo Taem Blong Hot Bambae Oli No Save Lus’
    Wajtaoa—2004
Wekap!—2009
g09 Eprel pp. 4-5

Wol i Stap Long “Stret Ples Blong Hem”

TINGBAOT sipos yu wantem faenem wan man we i stap long narafala kantri. Bambae yu nidim adres blong hem, we i minim nem blong kantri, taon, mo rod. Olsem man ya we i gat adres blong hem, wol tu i gat prapa ples blong hem. I olsem se “kantri” we wol ya i stap long hem, hemia galaksia ya Milky Way, mo “taon” we wol ya i stap long hem hemia solar system.b Mo “rod” we wol i stap long hem, hemia rod we hem i stap folem blong goraon long san. Ol man blong saens oli faenem plante moa save naoia we i soemaot se ples ya we wol blong yumi i stap long hem, i wan ples we i stretgud olgeta. Solar system we i olsem “taon” we wol blong yumi i stap long hem, hem i stap long wan smol ples insaed long Milky Way we ol man blong saens oli putum spesel nem blong hem se galactic habitable zone. Nem ya oli putum from we long ful Milky Way, i gat wan ples nomo we i save gat laef samting long hem, hemia nao ples we wol i stap long hem. Sipos yu stap stret long medel blong Milky Way, nao yu flae long spid we i olsem spid blong laet go kasem ples we wol blong yumi i stap long hem, bambae i tekem 28,000 yia. Ples ya i stret ples we wol i mas stap long hem from we hem i gat olgeta samting we ol laef samting oli nidim. Sipos wol i sevet i go longwe moa long ples we hem i stap long hem naoia, bambae hem i no stret blong laef i stap long hem, mo sipos wol i stap lelebet moa klosap long medel blong Milky Way bambae hem i stap long denja from we i gat tumas samting we oli save spolem laef. Wan niuspepa (Scientific American) i talem se “yumi laef long ples we i beswan olgeta.”

Stret “Rod” We Wol i Stap Long Hem

Rod we wol i folem blong goraon long san, hem i stret rod we hem i mas folem. Wol i stap samwe 150 milian kilometa longwe long san. Ples ya i stret ples we wol i mas stap long hem (ol man blong saens oli putum nem blong hem se circumstellar habitable zone) from we sipos i stap farawe moa long san bambae hem i kam aes, mo sipos i kam klosap moa long san bambae hem i bon. Mo tu, rod we wol i folem blong goraon long san i lelebet olsem wan sekel, mekem se long ful yia, wol i no gowe tumas long san mo i no kam klosap tumas long hem tu.

Taem wol i stap goraon long san, san i givim paoa stret olsem we wol i nidim. San i no stap jenis, saes blong san hem i stret nomo, mo paoa we hem i sanem i kam long wol hem i stret nomo. Yes, from samting ya nao ol man oli talem se san ya hem i “wan sta we i spesel.”

Mun i Givhangud Long Wol

Mun i stap klosap long wol mo i givhangud long wol. Saes blong mun i olsem 25 pesen blong wol. Mun blong wol ya i no olsem ol narafala mun blong ol narafala planet long solar system. Taem yumi skelem ol narafala planet wetem mun blong olgeta, yumi luk se mun blong olgeta i no bigwan. Be taem yumi skelem wol wetem mun blong hem, yumi luk se mun ya i bigwan tumas. I gat risen from wanem saes blong mun i olsem.

Wan impoten wok blong mun hemia blong mekem se i gat taem we solwota i kamso mo i gat taem we hem i drae. Samting ya i givhan bigwan long ol laef samting raonabaot long wol ya. Wan narafala samting we mun i stap mekem, hemia se i halpem wol blong i stanap stret taem hem i tantanem hem wan. Sipos mun i no stap, ating wol blong yumi bambae i kafsaed mo i tantanem hem olbaot nomo. Sipos i hapen we wol blong yumi i tantanem hem olbaot nomo, ale bambae weta blong yumi i olbaot, solwota bambae i kamso mo i drae long fasin we i olbaot nomo, mo sam bigfala jenis bambae oli kamaot we oli save spolem laef long wol ya.

Wol i Lei Smol Mo i Tantanem Hem Wan Long Fasin We i Stretgud Nomo

Wol blong yumi i lei smol (samting olsem 23.5 digri). Mo samting ya nao i mekem we evri yia i gat kolkol taem mo hot taem, i mekem we tempraja i no hot tumas mo i no kolkol tumas, mo i gat defdefren weta long defdefren ples long wol. Wan buk (Rare Earth—Why Complex Life Is Uncommon in the Universe) i talem se, “wol blong yumi i no stanap stret tumas mo i no lei tumas tu, hem i lei inaf blong mekem we ol samting oli save laef long hem.”

Mo tu, fasin blong wol ya blong tantanem hem wan i mekem we longfala blong delaet mo tudak i stretgud oltaem. Sipos wol i slo tumas blong tantanem hem, ale bambae i mekem we wan haf blong wol ya i stap longtaem tumas long san mo i save bon, mo narafala haf blong wol i stap longtaem tumas long tudak mo i save kam aes. Be sipos hem i spid tumas hemia i nogud tu, from we bambae i mekem se i gat plante tumas strongfala win long wol ya mo sam narafala samting we i save spolem ol laef samting.

Yes, evri samting long saed blong wol blong yumi, olsem stret ples blong hem insaed long galaksi, fasin blong hem blong tantanem hem wan, mo mun blong hem, oli pruvum se i gat wan God i stap we i Wokem Olgeta Samting ya.c Mo God ya i waes tumas mo i kea gud long man. Paul Davies, wan man we i gat save long saens mo i stadi long evolusen, i talem se: “Nating se plante saentis oli no bilif se God i stap, be taem oli luk ol samting long skae, olsem ol sta mo ol narafala samting, oli sapraes tumas long bigfala blong olgeta, paoa blong olgeta, olsem wanem oli luk naes tumas mo oli wokgud tugeta long fasin we i nambawan tumas.”

?Ol samting ya we oli wok long nambawan fasin, yu ting se oli kamaot from laki nomo no yu ting se i gat wan man we i wokem olgeta samting ya? Tingbaot kwestin ya taem yu ridim nekiswan sotfala haf, we i tokbaot tu samting olsem sil we tufala i blokemgud wol ya, blong sam samting long win oli no save kam spolem laef long wol.

[Ol futnot]

a Wan bigfala grup blong sta.

b Solar system hemia san wetem olgeta eit planet we oli goraon long hem.

c I gat fo stamba paoa we oli mekem se yunives i save stap. Fofala paoa ya i gat: gravity, electromagnetism, mo ol niuklia paoa we sam oli strong mo sam oli no strong. Paoa blong fofala samting ya i stret nomo, i no bigwan tumas mo i no smol tumas.—Lukluk japta 2 long buk ya Is There a Creator Who Cares About You? we ol Witnes blong Jeova oli wokem (Franis mo Inglis nomo).

[Foto Credit Line blong pija long pej 4]

Milky Way: NASA/JPL/Caltech

[Foto Credit Line blong pija long pej 5]

Earth: Based on NASA/Visible Earth imagery

    Ol buk long Bislama (1987-2026)
    Logaot
    Login
    • Bislama
    • Serem
    • Setemap Olsem Yu Wantem
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Ol Rul
    • Privacy Policy
    • Privacy Settings
    • JW.ORG
    • Login
    Serem