Ista No Memoriol—?Yu Mas Kipim Weswan?
TAEM san i stap kam antap long Epril 7, bambae plante milyan man oli welkamem wan dei we oli ting se i tabu moa bitim ol narafala dei blong yia—hemia Ista. Longtaem bifo, ol man oli putum nem ya long wan taem we i longfala olsem 120 dei. Long taem ya, oli mekem sam lafet mo livim kakae blong olgeta blong sam dei. Dei we i makem stat blong taem ya i wan holide we oli kolem Septuagesima, mo dei we i makem en blong taem ya, oli kolem Triniti Dei. Tede, nem ya Ista i stap long wan dei nomo, hemia dei blong tingbaot taem we Jisas i laef bakegen long ded—Ista Sande.
Be, long wan naet blong semfala wik ya nomo, plante milyan narafala man bambae oli kam wanples blong mekem lafet blong Memoriol blong ded blong Jisas Kraes, we plante man oli kolem Lodsapa. Hemia wan lafet we Jisas hem wan i stanemap long laswan naet we hem i stap long wol ya. Long taem ya, hem i talem long ol disaepol blong hem, se: “Yufala i mas stap mekem samting ya blong tingbaot mi bakegen.”—Luk 22:19.
?Weswan dei nao we yu yu mas kipim?
Stampa Blong Ista
Nem ya Ista, we plante kantri tede oli stap yusum, i no stap long Baebol. Buk ya Medieval Holidays and Festivals, i talem se “holide ya i karem nem blong wan hiten woman god blong Eli Moning mo blong Springtaem,a we nem blong hem Eostre.” ?Mo hu ya woman god ya? The American Book of Days i givim ansa se: “Folem kastom store blong bifo, Eostre i openem doa blong ples blong ol dedman, Valhala, blong welkamem Baldur, we oli kolem hem Waet God, from we hem i tabu mo hem i god blong San, mo from we fes blong hem i stap givim laet long ol man.” Buk ya i gohed se: “I klia se taem Jyos i jes stat, hem i karem ol olfala hiten kastom mo i traem putum wan Kristin mining long olgeta. From we lafet blong Eostre i blong makem springtaem we ol flaoa mo tri oli stat gru bakegen, i isi long olgeta we oli stap talemaot gospel long saed blong Jisas, blong yusum lafet ya blong makem taem we Jisas i laef bakegen long ded.”
From samting ya, yumi save stampa blong ol kastom blong Ista long sam kantri, olsem Ista eg, Ista rabet, mo ol smosmol bred we oli makem wan kros long olgeta. Buk ya, Easter and Its Customs, i tokbaot kastom ya blong wokem ol smosmol bred ya, “we oli braongud mo oli saengud antap, mo we oli makem wan kros long olgeta,” i se: “Kros i wan saen blong ol hiten man. Hem i stap longtaem bifo we oli joenem wetem Gud Fraede. Bifo Kristin taem, sam man oli makem wan kros long bred mo kek blong olgeta.”
I no gat wan ples long Baebol we i tokbaot ol kastom olsem. Mo tu, i no gat pruf se ol faswan disaepol blong Jisas oli bilif long ol kastom ya. Yes, aposol Pita i talem se yumi mas ‘wantem melek ya we i klingud, we i blong tingting blong yumi. Melek ya i save mekem yumi kam strong, nao bambae God i sevem yumi.’ (1 Pita 2:2) Taswe, ?from wanem ol jyos blong Krisendom oli karem ol hiten saen olsem i kam insaed long bilif mo fasin blong olgeta?
Buk ya Curiosities of Popular Customs, i ansa se: “Long taem bifo, rul blong Jyos oltaem i blong givim wan Kristin mining long ol hiten lafet ya blong mekem se bambae oli stap olwe. Long saed blong Ista, i isi nomo blong oli putum wan Kristin mining long hem. Bigfala glad we i kamaot taem trufala san i kam antap, mo taem ol samting oli stat gru bakegen afta we oli stap ded long koltaem, i jenis i kam glad from we San blong stretfasin i stanap bakegen, hemia taem we Jisas Kraes i kamaot long beregraon, i laef bakegen. Sam long ol hiten lafet we oli mekem raonabaot long namba 1 blong manis Mei, oli jenisim olgeta tu blong mekem oli laenap wetem lafet blong Ista.” Ol lida blong skul oli no stap longwe long ol hiten kastom mo majik we plante man oli stap folem, be oli agri long olgeta mo putum “wan Kristin mining” long olgeta.
Be, maet yu askem se: ‘?I gat wan samting i rong wetem fasin ya?’ Samfala oli ting se i oraet nomo blong mekem olsem. Wan lida blong Jyos ya Episkopal, nem blong hem Alan W. Watts, i talem long buk blong hem, Easter—Its Story and Meaning, se: “Taem sam hiten man oli joen long wan Kristin skul, skul ya i karem mo i ‘blesem’ sam kastom blong olgeta we oli kamaot long ol olfala skul blong bifo. Hem i jusum mo i joenem ol tijing blong skul wetem ol kastom lafet we i luk olsem se oli karem sem mining olsem ol rul we Jyos i stap folem oltaem.” Long tingting blong plante man, sipos jyos blong olgeta i agri long ol lafet ya olsem we oli tabu, ale hemia nomo i naf blong mekem olgeta tu oli agri wetem ol lafet ya. Be i gat sam impoten kwestin we oli no tingbaot. ?Wanem tingting blong God long ol kastom ya? ?Hem i givim sam advaes blong folem long saed blong bisnes ya?
Kasem Tingting Blong God
Christina Hole i talem long buk blong hem Easter and Its Customs, se: “Dei blong Ista, Lafet blong tingbaot taem we Masta blong Yumi i Laef Bakegen, hemia lafet we i impoten moa long ol narafala lafet we Kristin Jyos i mekem.” Sam narafala man blong raetem buk oli agri long samting ya. Robert J. Myers i talem long buk ya Celebrations, se: “I no gat wan narafala tabu dei no lafet long yia blong ol Kristin we i impoten moa bitim Ista Sande.” Be, samting ya i mekem sam kwestin oli stanap. Sipos lafet blong Ista i impoten tumas, ?from wanem Baebol i no givim oda long yumi blong kipim? ?I gat wan store we i soemaot se ol faswan disaepol blong Jisas oli kipim Ista Sande?
Baebol i no mestem blong givim ol rul long saed blong ol lafet we ol man oli mas mekem mo ol lafet we oli no mas mekem. God i mekem samting ya i klia long nesen blong Isrel bifo. Mo olsem yumi luk finis, hem i givim klia oda long ol Kristin se oli mas gohed blong kipim Memoriol blong tingbaot ded blong Jisas Kraes. (1 Korin 11:23-26; Kolosi 2:16, 17) Wan long ol faswan kopi blong buk ya The Encyclopædia Britannica, i talem se: “I no gat wan samting long Nyu Testeman, no long olgeta tok we ol Lida blong ol aposol oli raetem, blong soem se oli kipim lafet blong Ista. Fasin blong putumap sam tabu dei, i no stap nating long tingting blong ol faswan Kristin. . . . Masta Jisas mo ol aposol blong hem oli neva givim wan oda blong mekem lafet ya no wan narafala lafet bakegen.”
Sam man oli ting se from we ol lafet olsem oli mekem man i glad mo i haremgud, samting ya i soem se i gud blong kipim olgeta. Be, yumi save lanem wan samting from taem ya we ol man Isrel oli kipim wan lafet blong skul blong ol man Ijip, mo oli putum wan nyufala nem long hem se “wan lafet blong ona long Jeova.” Olgeta tu oli ‘sidaon, oli kakae, oli dring’ mo oli ‘girap blong mekem lafet.’ Be fasin blong olgeta i mekem Jeova God i kros tumas, mo hem i panisim olgeta long strong fasin.—Eksodas 32:1-10, 25-28, 35.
Tok blong God i klia nomo. “Delaet” blong ol trufala bilif i no save joen wetem “tudak” blong wol blong Setan. Kraes mo hiten wosip, tufala i no save “agri.” Baebol i talem se: “Hae God i talem se ‘From samting ya, yufala i mas gowe long olgeta, yufala i mas stap yufala nomo, olgeta oli mas stap olgeta nomo. Yufala i no save go joen long ol samting ya we oli no klin, nao bambae mi mi glad blong tekem yufala.’ ”—2 Korin 6:14-18.
Baebol i givim oda long ol Kristin blong kipim lafet blong Memoriol nomo—i no Ista—taswe yumi mas mekem Memoriol. ?Olsem wanem yumi save mekem lafet ya long fasin we i stret?
[Futnot]
a Springtaem i afta we koltaem i finis, taem ol tri oli stat putum flaoa.
[Tok Blong Pija Long Pej 5]
Lafet we ol man Isrel oli mekem “blong ona long Jeova” i mekem God i kros bigwan
[Foto Credit Line Long Pej 2]
Cover: M. Thonig/H. Armstrong Roberts