Jeova Stampa Blong Stret Fasin Blong Jajem Man Mo Fasin We i Stret
“Hem i Bigfala Ston ya, ol wok blong hem oli stretgud olgeta, from we fasin blong hem blong jajem man, i stret. God ya i holem olgeta promes blong hem, i no save mekem i no stret.”—DUTRONOME 32:4.
1. ?From wanem yumi evriwan i bon wetem fasin ya we yumi wantem narafala i mekem i stret long yumi?
YUMI evriwan i nidim we ol narafala oli laekem yumi. Long sem fasin, yumi nidim we ol narafala oli mekem i stret long yumi. Wan haeman blong gavman blong Amerika bifo, Thomas Jefferson, i bin raetem se: “Taem yumi bon, tingting blong laekem [stret fasin] i stap long yumi finis, . . . Hem i wan haf blong yumi, olsem fasin blong filim ol samting, lukluk, mo harem samting.” Yumi no sapraes long samting ya, from we Jeova i wokem yumi long pija blong hem. (Jenesis 1:26) Yes, hem i putum ol fasin long yumi we oli sem mak long prapa fasin blong hem. Wan long ol fasin ya, hemia stret fasin blong jajem man. From samting ya, yumi bon wetem fasin ya we yumi wantem narafala i mekem i stret long yumi. Mo bakegen, from samting ya, yumi wantem tumas blong laef long wan wol we i fulap long stret fasin blong jajem narafala mo fasin we i stret.
2. ?Stret fasin blong jajem narafala i impoten olsem wanem long Jeova, mo from wanem yumi mas kasem save long mining blong stret fasin blong God?
2 Long saed blong Jeova, Baebol i promes se: “Ol wok blong hem oli stretgud olgeta.” (Dutronome 32:4) Be, long wol ya we i fulap long fasin blong mekem i no stret long narafala, i no isi blong kasem save long mining blong stret fasin blong God. Be, from ol tok blong Baebol, yumi luksave olsem wanem God i yusum stret fasin ya blong jajem man, nao yumi save gat moa tangkyu from ol nambawan rod blong Hem. (Rom 11:33) I impoten blong kasem save long stret fasin ya blong jajem man we Baebol i tokbaot, from we maet yumi tekem sam tingting blong ol man nomo long saed ya. Long tingting blong ol man, maet stret fasin blong jajem man i minim nomo se yumi jajem narafala folem loa. Wan man we i gat bigfala save long waes blong wol, Francis Bacon, i raetem se: “Stret fasin blong jajem man i min se yumi givim pei no panis we i stret blong hem i kasem.” Be, i gat plante moa samting we oli joen wetem stret fasin blong Jeova blong jajem narafala.
Yumi Haremgud Long Stret Fasin Blong Jeova Blong Jajem Narafala
3. ?Wanem mining blong ol olfala tok we Baebol i yusum blong talem stret fasin blong jajem man mo fasin we i stret?
3 Blong kasem save long ol samting we oli joen wetem stret fasin blong God blong jajem narafala, i gud blong luk olsem wanem Baebol i yusum ol tok ya long olfala lanwis.a Yumi intres long poen ya se, long Baebol, mining blong tok ya stret fasin blong jajem narafala i no defren tumas long fasin we i stret. Long Hibru lanwis, samtaem oli yusum tufala tok ya blong minim semfala samting. Yumi luk samting ya long Emos 5:24, we Jeova i talem long ol man blong hem se: “Letem stret fasin blong jajem man i kam olsem bigfala solwora we i ron i kam so, mo letem fasin we i stret i kamaot olsem wan reva we i ron oltaem.” Mo tu, blong makemgud fasin ya, plante taem Baebol i yusum tufala tok ya wanples se “stret fasin blong jajem man mo fasin we i stret.”—Ol Sam 33:5; Aesea 33:5; Jeremaea 33:15; Esikel 18:21; 45:9.
4. ?I minim wanem blong soemaot stret fasin, mo hu i nambawan long saed blong stret fasin?
4 ?Ol tok ya long Hibru mo Grik lanwis, oli minim wanem? Stret fasin blong jajem man we Baebol i tokbaot i minim se yumi mas mekem i stret, mo no mekem i moagud long samfala i bitim ol narafala. Jeova nao i stap putumap ol loa mo rul long saed blong gudfala fasin, no long saed blong wanem i stret mo olsem wanem blong mekem i sem mak long olgeta man. Taswe, nambawan eksampel blong mekem i stret, hemia fasin blong Jeova. Theological Wordbook of the Old Testament i eksplenem se Hibru tok we oli tanem i kam fasin we i stret (tseʹdheq) “i minim ol rul long saed blong gudfala fasin, mo long O[lfala] T[estemen] ol rul ya oli ol fasin blong God mo ol samting we Hem i wantem.” Taswe, ol rul we God i folem, antap moa, fasin we hem i mekem long ol sinman, hemia nao samting we i soemaot mining blong trufala stret fasin blong jajem man mo fasin we i stret.
5. ?Wanem ol narafala fasin we oli joen wetem stret fasin blong God blong jajem narafala?
5 Baebol i soemaot klia se stret fasin blong God i mekem yumi haremgud. Hem i no strong bitim mak we hem i no save mekem i isi lelebet. Nogat. Deved i singsing se: ‘Jeova i laekem ol samting we oli stret, mo i no save lego ol stret man ya we tingting blong olgeta i stap strong long hem.’ (Ol Sam 37:28) Stret fasin blong God blong jajem man, i pusum hem blong no lego ol man blong hem mo blong soem sore long olgeta. Stret fasin blong God blong jajem man, i mekem se Hem i kwik blong luksave ol samting we yumi nidim, mo hem i rere blong fogetem mastik we yumi mekem from we yumi sinman. (Ol Sam 103:14) Hemia i no min se God i agri long ol rabis fasin, no gat. Sipos hem i agri, samting ya bambae i pulum ol man blong mekem i no stret. (1 Samuel 3:12, 13; Eklesiastis 8:11) Jeova i eksplenem long Moses se, Hem i “gat sore mo gladhat, hem i slou blong kam kros, mo hem i fulap long kaen fasin mo trutok.” God i rere blong fogivim rong mo sin blong yumi, be bambae hem i no blokem panis we i stret blong man i kasem.—Eksodas 34:6, 7.
6. ?Jeova i stap mekem olsem wanem long ol pikinini blong hem long wol ya?
6 Taem yumi tingting dip long fasin blong Jeova blong soemaot stret fasin blong jajem man, yumi no mas tingbaot hem olsem wan strong jaj, we i intres nomo blong givim panis long ol man nogud. No gat. Yumi mas tingbaot hem olsem wan papa we i gat lav, be i save strong tu sipos i nidim, mo we i stap traehad oltaem blong mekem i gud tumas long ol pikinini blong hem. Profet Aesea i talem se: “O, Jeova, yu yu Papa blong mifala.” (Aesea 64:8) Yes, Jeova i wan Papa we i laekem stret fasin blong jajem man mo fasin we i stret. Taswe, hem i skelemgud fasin we hem i soemaot long ol pikinini blong hem taem hem i holemstrong long ol stret rul be long semtaem hem i gat kaengud fasin mo sore. Jeova i soemaot samting ya taem ol pikinini blong hem long wol ya, oli nidim help mo fasin fogif from we oli kasem wan trabol no oli gat sam slak fasin.—Ol Sam 103:6, 10, 13.
Soemaot Klia Wanem Ya Stret Fasin Blong Jajem Man
7. (a) ?Profet tok blong Aesea i lanem yumi long wanem samting long saed blong stret fasin blong God blong jajem narafala? (b) ?Jisas i gat wanem wok blong tijim ol nesen long stret fasin?
7 Taem Mesaea i kamtru, samting ya i makemgud olsem wanem Jeova i joenem stret fasin blong hem blong jajem narafala, wetem fasin sore. Jisas i tijim ol man long saed blong stret fasin blong God, mo hem i folem stret fasin ya long laef blong hem wan, olsem profet Aesea i bin talemaot finis. I klia se, stret fasin blong God blong jajem man, i pusum Jisas blong kaengud long olgeta man we narafala i daonem olgeta mo mekem i strong tumas long olgeta. Taswe, ol man ya oli no foldaon olgeta we oli no moa save kamgud bakegen, no gat. Jisas, we i “man blong wok” blong Jeova, i kam long wol ya blong mekem kaengud fasin ya we i joen wetem stret fasin blong God blong jajem man, ‘i klia long ol nesen.’ Nambawan rod we hem i yusum blong mekem olsemia, hemia taem hem i soemaot stret fasin blong God long prapa laef blong hem. Jisas i wan “stret man we i olsem gru” blong King Deved, mo hem i wantem tumas blong ‘mekem i stret long ol man, mo hem i kwik blong soemaot fasin we i stret.’—Aesea 16:5; 42:1-4; Matyu 12:18-21; Jeremaea 33:14, 15.
8. ?From wanem trufala stret fasin blong jajem narafala mo fasin we i stret, oli no moa klia long faswan handred yia?
8 Long faswan handred yia K.T., i nidim tumas blong mekem i klia long ol man se stret fasin blong Jeova blong jajem man, i olsem wanem. Ol haeman blong ol man Jyu wetem ol lida blong skul blong olgeta—hemia ol tija blong Loa, ol Farisi, mo sam narafala—oli bin talemaot mo soemaot wan tingting we i rong long saed blong stret fasin blong jajem man mo fasin we i stret. Ol man oli bin luk se oli no naf blong folem ol strong rul blong ol tija blong Loa mo ol Farisi. Ating from samting ya nao, oli bin tingting se neva bambae oli save kasem mak we oli naf blong folemgud olgeta fasin blong God we oli stretgud olgeta. (Matyu 23:4; Luk 11:46) Be, Jisas i soem se ol samting oli no olsem. Hem i jusumaot ol disaepol blong hem long ol man olbaot nomo, mo hem i tijim olgeta long ol stret rul blong God.—Matyu 9:36; 11:28-30.
9, 10. (a) ?Olsem wanem ol tija blong Loa mo ol Farisi oli traem soemaot se oli stret? (b) ?Olsem wanem mo from wanem Jisas i soemaot se ol wok blong ol tija blong Loa mo ol Farisi i blong nating nomo?
9 Long defren fasin, ol Farisi oli tekem evri jans blong soemaot se ‘fasin blong olgeta i stret.’ Taem oli prea mo givim presen mane, oli mekem long fasin we olgeta man oli save lukluk olgeta. (Matyu 6:1-6) Mo tu, oli traem soemaot se oli stret man from fasin blong folem fulap loa mo rul. Plante blong ol loa mo rul ya oli kamaot long prapa tingting blong olgeta nomo. Ol samting ya we oli mekem, i lidim olgeta blong ‘no folem ol fasin ya we i stret mo lav blong God.’ (Luk 11:42, NW) Ating ol man we oli lukluk olgeta oli ting se oli stret man, be hat blong olgeta i ‘fulap long fasin nogud,’ no fasin we i no stret. (Matyu 23:28) Blong talem i klia nomo, olgeta ya oli no gat save long saed blong ol stretfala fasin blong God.
10 From samting ya, Jisas i givim woning long ol man blong hem se: ‘Yufala i mas mekem ol stret fasin i moa, i winim ol tija blong Loa, mo ol Farisi. Sipos no, bambae yufala i no save go insaed long kingdom blong heven.’ (Matyu 5:20) Plante taem, Jisas i rao wetem ol tija blong Loa mo ol Farisi. Hemia from we, stret fasin blong God we Jisas i soemaot, i defren olgeta long fasin blong ol tija blong Loa mo ol Farisi blong traem soemaot se oli stret man.
Stret Fasin Blong i God Agensem Gyaman Stret Fasin
11. (a) ?From wanem ol Farisi oli askem kwestin long Jisas long saed blong mekem sikman i kamgud bakegen long Sabat dei? (b) ?Ansa blong Jisas i soemaot wanem?
11 Taem ol tri oli stap putum flaoa long yia 31 K.T., Jisas i stap prij long Galili. Nao long wan haos prea, hem i luk wan man we i no save stretem han blong hem. Hemia wan Sabat dei, taswe ol Farisi oli askem long Jisas se: “?Olsem wanem? ?I stret blong yumi mekem bodi blong man i gud bakegen long Sabat dei, no i no stret long Loa olsem?” Ol Farisi ya oli no sore long hat blong olgeta from we man ya i stap safa, no gat. Oli wantem nomo blong faenem poen long Jisas, olsem kwestin blong olgeta i soemaot. !Yumi luksave from wanem Jisas i harem nogud, hemia from se hat blong olgeta i strong tumas! Blong ansa, Jisas i sakem kwestin i gobak long ol Farisi ya, i se: “?Long Sabat dei, wanem fasin i stret long Loa? ?I stret blong mekem sam gudfala samting?” Oli no toktok, ale Jisas nomo i ansarem kwestin ya. Hem i askem olgeta sipos i stret blong givhan long wan sipsip we i foldaon long hol long Sabat dei.b Nao Jisas i mekem olgeta oli tingtinggud wetem ol tok we oli no save ansa long hem, i se: “Be man i gud moa, i winim sipsip.” Hem i finisim toktok blong hem olsemia: “From samting ya i stret nomo long Loa, blong yumi mekem ol wok blong givhan long Sabat dei.” Ol kastom blong man oli neva mas blokem stret fasin blong God blong jajem narafala. Jisas i mekem poen ya i klia, nao hem i mekem han blong man ya i kamgud bakegen.—Matyu 12:9-13; Mak 3:1-5.
12, 13. (a) Defren long ol tija blong Loa mo ol Farisi, ?olsem wanem Jisas i soem se hem i wantem halpem ol sinman? (b) ?Olsem wanem stret fasin blong God blong jajem narafala i defren long fasin blong traem soemaot se yumi stret?
12 Ol Farisi oli no gat sore long olgeta we oli sik mo we haf bodi blong olgeta i nogud. Mo oli no gat sore nating long olgeta we oli hanggri long saed blong speret. Narakaen tingting we oli gat long saed blong stret fasin blong jajem narafala, i lidim olgeta blong tanem baksaed long ol man blong tekem takis mo ol man we oli mekem sin, mo oli ting rabis long olgeta. (Jon 7:49) Be, plante blong ol man ya oli lesin long tijing blong Jisas. I klia se oli haremsave we Jisas i wantem givhan long olgeta, i bitim we hem i traem daonem olgeta. (Matyu 21:31; Luk 15:1) Be, ol Farisi oli tok nogud long Jisas from we hem i traehad blong givhan long ol man we oli sik long saed blong speret. Oli toktok smol agensem hem se: “Man ya, hem i glad blong luk ol man nogud, mo blong go kakae wetem olgeta.” (Luk 15:2) Blong ansa long ol tok agens ya, Jisas i yusum wan narafala pijatok bakegen long saed blong ol anamol. Sipos wan man blong lukaot long sipsip, i faenem wan sipsip we i lus, bambae hem i glad tumas. Long sem fasin, ol enjel long heven oli glad tumas taem wan man nogud i tanem tingting blong hem from ol sin blong hem. (Luk 15:3-7) Jisas hem wan i glad tumas taem hem i givhan long Sakias blong tanem tingting blong hem from ol sin we hem i bin mekem. Hem i se: “Mi, mi Pikinini blong Man, mi kam blong lukaot ol man we oli lus, mo blong sevem olgeta.”—Luk 19:8-10.
13 Ol rao olsem oli soemaot klia olsem wanem stret fasin blong God i defren olgeta long wan man we i stap traem blong soemaot se hem i stret man. Stret fasin blong God bambae i pusum man blong traem givhan mo sevem narafala, be man we i stap traem blong soemaot se hem i stret man bambae i leftemap sam man nomo be i daonem ol narafala man. Ol kastom we oli blong nating nomo mo ol fasin we ol olfala oli pasem i kam long olgeta, oli lidim ol tija blong Loa mo ol Farisi blong kam flas mo blong ting se oli impoten man. Be Jisas i talem stret nomo se ‘oli no stap tingbaot ol strong fasin blong Loa, olsem we man i mekem i stret, mo man i gat sore, mo man i holem promes blong hem.’ (Matyu 23:23) Yumi mas folem fasin blong Jisas blong soemaot trufala stret fasin long evri samting we yumi mekem, mo tu, lukaot blong no foldaon long trap we yumi traem soemaot long fored blong ol man se yumi stret man.
14. ?Olsem wanem wan merikel we Jisas i mekem i soem se man we i folem stret fasin blong God i tingbaot ol samting long laef blong narafala?
14 Jisas i sakemaot ol prapa rul blong ol Farisi, be hem i folem Loa blong Moses. (Matyu 5:17, 18) Taem hem i mekem olsem, hem i no letem ol tok blong stretfala Loa ya i kam moa impoten i bitim stampa mining biaen long hem. I gat wan woman we sik blong woman i stap long hem blong 12 yia finis. Woman ya i tajem klos blong Jisas, nao Jisas i talem long hem se: “Dota blong mi, bilif blong yu i mekem yu yu gud bakegen. Yu go, we tingting blong yu i stap kwaet.” (Luk 8:43-48) Tok ya blong soem sore, i pruvum se Jisas i folem fasin blong God blong mekem i stret long narafala. Taswe, hem i tingbaot ol samting long laef blong woman ya. Folem loa, woman ya i no klin, mo from we hem i stap long medel blong wan bigfala hif blong man, hem i brekem Loa blong Moses. Nating se i olsem, i stret nomo we hem i kasem blesing from bigfala bilif blong hem.—Levitikas 15:25-27; skelem wetem Rom 9:30-33.
Fasin We i Stret i Blong Yumi Evriwan
15, 16. (a) ?Pijatok blong Jisas long gudfala man Sameria i tijim yumi long wanem samting long saed blong stret fasin blong jajem narafala? (b) ?From wanem yumi no mas traem soem se yumi ‘stret bitim mak’?
15 Jisas i soemaot gud se man we i folem stret fasin blong God, i mas gat sore long narafala. Mo tu, hem i tijim ol disaepol blong hem se oli mas soemaot, long olgeta man evriwan, stret fasin ya blong God blong jajem narafala. Jeova i wantem se Jisas i ‘karem stret fasin i kam long olgeta nesen.’ (Aesea 42:1) Hemia nao stampa poen blong wan pijatok blong Jisas we kolosap olgeta man oli save long hem. Hemia pijatok blong gudfala man Sameria. Jisas i talem pijatok ya blong ansa long kwestin blong wan man we i savegud Loa, mo we i wantem “soemaot we fasin blong hem i stret nomo.” Man ya i askem se: “?Be hu ol man ya we oli stap raonabaot long mi?” I klia se, man ya i wantem traem soem se hem i mas sore long ol man Jyu nomo. Man Sameria long pijatok blong Jisas i folem stret fasin blong God, from we hem i rere blong givim taem mo mane blong hem blong givhan long wan man blong narafala laen. Blong finisim pijatok ya, Jisas i givim advaes long man ya we i bin askem kwestin, i se: “Ale yu go, yu folem fasin blong hem.” (Luk 10:25-37) Long sem fasin, sipos yumi mekem i gud long olgeta man, nating se oli gat wanem kala no oli kamaot long wanem laen, ale yumi stap folem stret fasin blong God blong jajem narafala.—Ol Wok 10:34, 35.
16 Be fasin blong ol tija blong Loa mo ol Farisi, i defren olgeta. Oli makemgud long yumi se, blong soemaot stret fasin blong God blong jajem man, yumi no mas ‘ting se yumi stret bitim mak.’ (Eklesiastis 7:16) I nogud yumi traem soem se yumi stret man long fored blong ol narafala, no yumi tinghae tumas long ol rul we ol man nomo oli mekem. Samting ya i no save mekem God i glad long yumi.—Matyu 6:1.
17. ?From wanem i impoten blong folem stret fasin blong God?
17 ?From wanem Jisas i mekem stret fasin blong God blong jajem narafala, i klia long ol nesen? Wan risen se, ol disaepol blong hem oli mas lanem blong soemaot fasin ya. ?From wanem samting ya i impoten? Baebol i talem se ‘yumi mas traehad blong folem fasin blong God.’ Mo olgeta rod blong God oli stretgud olgeta. (Efesas 5:1) Long sem fasin, Maeka 6:8 i eksplenem se wan samting we Jeova i wantem, hemia se ‘yumi mas soemaot stret fasin’ taem yumi stap wokbaot wetem God blong yumi. Mo tu, Sefanaea 2:2, 3 i pulum yumi blong tingbaot se sipos yumi wantem stap sef long dei blong kros blong Jeova, yumi mas “lukaot stret fasin” bifo we dei ya i kamtru.
18. ?Bambae yumi ansa long wanem kwestin long nekis stadi?
18 Taswe, long ol las dei ya we laef i strong tumas, hemia ‘taem we i stret moa’ blong soemaot stret fasin. (2 Korin 6:2) Sipos yumi olsem Job we yumi ‘putum fasin we i stret olsem klos blong yumi’ mo putum ‘stret fasin blong jajem narafala olsem kot blong yumi,’ yumi save sua se Jeova bambae i blesem yumi. (Job 29:14) ?Olsem wanem bilif long stret fasin blong Jeova bambae i givhan long yumi blong gat strong tingting long saed blong fyuja? Mo tu, taem yumi stap wet long “nyufala wol” we bambae i fulap long fasin we i stret, ?olsem wanem stret fasin blong God i save lukaotgud long yumi long saed blong speret? (2 Pita 3:13) Nekis stadi bambae i ansarem ol kwestin ya.
[Ol futnot]
a Long Hibru haf blong Baebol, i gat tri stampa tok long saed blong fasin ya. Wan long olgeta ya, (mish·patʹ) plante taem oli tanem i kam “stret fasin blong jajem man.” Mo tufala narawan, (tseʹdheq mo narafala tok ya we i kolosap sem mak tsedha·qahʹ) kolosap oltaem oli tanem i kam “fasin we i stret.” Grik tok we oli tanem i kam “fasin we i stret” (di·kai·o·syʹne), hemia “stretfala fasin no fasin blong mekem i gud long narafala.”
b Jisas i jusum wan gudfala pijatok from we, folem loa blong ol man Jyu we ol olfala blong olgeta oli pasem i kam long olgeta tru long ol toktok nomo, oli gat raet blong givhan long wan anamol we i kasem trabol long Sabat dei. Plante taem, Jisas i rao wetem olgeta long semfala kwestin ya, hemia se, ?i stret blong mekem sikman i kamgud bakegen long Sabat dei, no nogat?—Luk 13:10-17; 14:1-6; Jon 9:13-16.
?Yu Yu Save Eksplenem?
◻ ?Wanem mining blong stret fasin blong God blong jajem man?
◻ ?Olsem wanem Jisas i tijim ol nesen long saed blong stret fasin?
◻ ?From wanem stret fasin blong ol Farisi i narakaen?
◻ ?From wanem yumi mas soemaot stret fasin?
[Tok Blong Pija Long Pej 8]
Jisas i soemaot klia, fulwan mining blong stret fasin blong God