-
?From Wanem Sol i Ronem Ol Kristin?Wajtaoa—1999 | 15 Jun
-
-
Damaskes i stap samwe 220 kilometa longwe long Jerusalem. Hemia i tekem seven no eit dei blong wokbaot. Nating se i olsem, Sol “i stap tok strong yet, i stap mekem promes blong kilim ol man blong Masta blong yumi oli ded.” Hem i go luk hae pris, i askem hem blong i raetem sam leta blong talemaot hem insaed long ol haos prea blong ol man Isrel long Damaskes. ?Ol leta ya oli talemaot wanem? Oli talem se sipos Sol i faenem sam man we oli stap folem “Rod blong Masta,” hem i gat raet blong pulum olgeta evriwan oli kam long Jerusalem. Hae pris i givim raet long hem, nao “hem i stap go long ol haos, i karemaot ol man mo ol woman we oli bilif long Jisas, mo i stap go putum olgeta long kalabus.” Sam narafala, hem i stap ‘holem olgeta mo wipim olgeta insaed long haos prea,’ mo hem “i agri” (rili mining blong hem se “i vot”) blong kilim olgeta oli ded.—Ol Wok 8:3; 9:1, 2, 14; 22:5, 19; 26:10.
Sam man blong mekem dip stadi, taem oli tingbaot edukesen we Sol i kasem long Gameliel mo paoa we hem i gat long taem ya, oli bilif se Sol i no jes wan studen blong Loa, be hem i gat wan hae posisen long skul blong ol man Jyu. Eksampel, wan man blong raetem buk i talem se, maet Sol i wan tija long wan haos prea long Jerusalem. Be, yumi no sua long tok ya se hem i ‘vot.’ Maet Sol i wan memba blong wan kot, no maet tok ya ‘vot’ i jes blong soem se hem i agri blong oli kilim ol Kristin oli ded.a
-
-
?From Wanem Sol i Ronem Ol Kristin?Wajtaoa—1999 | 15 Jun
-
-
a Buk ya, The History of the Jewish People in the Age of Jesus Christ (175 B.C.–A.D. 35) we Emil Schürer i raetem, i talem se Misna i no tokbaot ol plan we Bigfala Sanhedrin, hemia Sanhedrin we i gat Seventi Wan memba blong hem, i stap folem. Nating se i olsem, be Misna i eksplenem gud fasin blong wok we smol Sanhedrin, hemia Sanhedrin we i gat 23 memba long hem, i stap folem. Ol studen blong Loa oli save joen taem smol Sanhedrin i stap jajem wan man se hem i mas ded. Ol studen ya oli gat raet blong toktok long saed blong man ya, be oli no gat raet blong tok agensem hem. Long ol kot blong jajem ol man we oli mekem smol rong nomo, ol studen ya oli gat raet blong toktok long saed blong man ya mo blong tok agensem hem tu.
-