Än Jiowa we Kapas Mi Manau
Menlapen Pworaus Seni ewe Puken Isikiel—Kinikin I
IEI ewe ier 613 B.C.E. Ewe soufos Jeremaia a nom lon Juta, a pwora le esilefeili kanotoon taloon Jerusalem me kitetteriloon ewe fönü Juta. King Nepukatnesar seni Papilon a fen uweialo chommong chon Jus pwe repwe oolo. Ewe alüwöl Taniel me chienan kewe ülümön ra nonnom leir, iwe, ra angang lon imwen ewe kingen Papilon. Lape ngeni ekkewe chon Jus mi oolo ra nom oroppen ewe chanpupu Kepar lon “ewe fonuen re Kaltea.” (Isikiel 1:1-3) Jiowa a awora ngeniir emön chon künö. A filatä Isikiel pwe epwe nöün soufos atun a 30 ierin.
Ewe puken Isikiel a unusülo lon 591 B.C.E., iwe, a apworausa pworausen 22 ier. Isikiel a fokkun tümünüfichi me titchiki an mak. A affata ränin, maraman, me ierin an kewe oesini. Ewe äeüin kinikinin än Isikiel we pworaus a fot woon turutiuen me taloon Jerusalem. Ewe oruuen kinikin a masou ren ekkewe kapasen anümamaü ngeni ekkewe mwu mi pwelli Jerusalem, me ewe amuchüloon kinikin a weneiti försefällin än Jiowa we fel. Ei lesen a menlapei pworaus seni Isikiel 1:1–24:27, kapachelong ekkewe längepwi, oesini, me pwoom mi weneiti taloon Jerusalem.
“ÜA AWISA NGONUK EWE WISEN CHON MAS”
(Isikiel 1:1–19:14)
Mwirin än Isikiel angei ewe längipwi ussun än Jiowa we leenien motun king, a kö me ren Kot. Jiowa a ereni, “Üa awisa ngonuk ewe wisen chon mas fän iten chon Israel. Kopwe rongorong eu kapas seniei, kopwe fönöör ren.” (Isikiel 3:17) Kot a ereni Isikiel an epwe oesini ussun pwellin Jerusalem me met epwe fis mwirin, ren an pwomweni ruu pwoomw. Ren Isikiel Jiowa a apasa ussun ewe fönü Juta, a erä: “Ngang üpwe fokkun awarato womi efoch ketilas, pwe üpwe ataela ekkewe leni ia aramas ra fel ngeni ekewe uluulun anümwäl ie.” (Isikiel 6:3) Jiowa a apasa ngeni chon ena fönü: “Feiengau epwe torikemi.”—Isikiel 7:7.
Lon 612 B.C.E., Isikiel a küna Jerusalem lon eü längipwi. A ifa me watteen ngaüen ekkewe mettoch a küna ra fiffis lon än Jiowa we imwen fel! Fansoun Jiowa epwe tinalo nöün kewe chon ninni seni läng (mi liosutiu ren “wonumön mwän”) pwe repwe pwäralo an ningeringer ngeni chon rikilo, chokewe chök mi eäni ‘ewe asisil woon chamwer’ repwe küna manau. (Isikiel 9:2-6) Iwe nge, akkom, “molien ekkei mi sarara”—a liosuetä än Kot we kapasen apwüng—epwe toropasfeil woon ewe telinimw. (Isikiel 10:2) Jiowa ‘epwe liwini ngeni [ekkewe mi ngaü] ükükün liwinin ar föför,’ nge a pwon pwe epwe ionsefälli ekkewe chon Israel mi toropasfetäl.—Isikiel 11:17-21.
Ngunun Kot a enniwilisefälli Isikiel ngeni Kaltea. Isikiel a pwomweni än King Setekia me än aramas sü seni Jerusalem. A esilefetälei kapwüngün ekkewe soufos chofona, mwän me fefin, pwal ekkewe chon fel ngeni ululun. A aweweei pwe Juta a ussun chök efoch wasen irä mi lamotongaü. Eü pworaus awewe ussun rüüemön ikel mi watte a affataalo mwiri-kipwilin sopwongaüen än Jerusalem kütta älillis seni Isip. Le muchuloon ena pworaus awewe, a wor än Jiowa pwon pwe epwe “fichi efoch fasaran mi pwüküfö o fotuki won ungen eu chuk mi tekia.” (Isikiel 17:22) Iwe nge, esap wor “efoch palan mi pöchökül a fich ngeni wokun king” lon Juta.—Isikiel 19:14.
Pölüen Kapas Eis Ussun Ekkeei Wokisin:
1:4-28—Ewe wokenin läng a liosuetä met? Ewe woken a liosuetä kinikinin än Jiowa we mwicheich lon läng, weween, ekkewe chonläng mi tuppwöl. Manamanan we a popu seni än Jiowa we ngün mi fel. Ewe Chon Wawa ewe woken a liosuetä Jiowa, I mi fokkun lingemwarar. An mosonoson a liosutiu ren lingen ewe resim.
1:5-11—Iö kewe fömön mönümanau? Lon än Isikiel we oruuen längipwi ussun ewe woken, ekkewe fömön mönümanau ra wewe ngeni kerop. (Isikiel 10:1-11; 11:22) Lon Isikiel 10:14, Isikiel a erä pwe woon mesen kou a ussun chök woon “mesen eman kerop.” (Isikiel 10:14) Mi fichiiti ena awewe pun ewe kou, ina eü esissillen manaman me pöchökkül, iwe, ekkewe kerop, ir ngün mi fokkun pöchökkül.
2:6—Pwata Jiowa a kökkör ngeni Isikiel “nöün aramas”? Jiowa a kökkör ngeni Isikiel “noun aramas” pwe epwe ächema ngeni ewe soufos pwe i emön aramas e chök, ina minne, a menlapei watteen sokkofesennin lefilen ewe chon künö me ewe Chon Awora ewe pworaus, Jiowa. Ena it a pwal weneiti Jises pun a mak orun fän 80 me lon ekkewe rüänü puken Kapas Allim, a affataöchü pwe ewe nöün Kot a uputiu emön aramas, nge esap itä emön ngün a chök pwilitalong inisin futuk.
2:9–3:3—Pwata ewe taropween ngüngüres me kechiu a nengar ngeni Isikiel? Pokiten a eäni ekiek mürinnö ussun an we akküno, ewe taropwe a nengar ngeni Isikiel. A fokkun meefi kilisou ren an angang ngeni Kot ussun emön soufos.
4:1-17—Isikiel a enletin pwomweni ewe pwoom ussun taloon Jerusalem we epwe war? Ewer, pun lupwen Isikiel a tingor pwe epwe siwili minne epwe äeä le kukuu anan möngö, Jiowa a mut ngeni an we tingor. A kokkoon 390 rän woon peliemmöngün fän iten ewe ükükün 390 ierin tipisin ekkewe engol einang, seni le poputään lon ewe ier 997 B.C.E. ngeni tatiuen Jerusalem lon 607 B.C.E. A kokkoon 40 rän woon peliefichin fän iten ekkewe 40 ierin tipisin Juta, seni fansoun Jeremaia a kefilitä pwe epwe emön soufos lon 647 B.C.E. tori 607 B.C.E. Atun meinisin ekkewe 430 rän, Isikiel a chök manau ren möngö me konik mi kisikis, nge ina eü minen oesini pwe epwe wor eü lengita me mwen taloon Jerusalem.
5:1-3—Ifa aüchean än Isikiel angei ekkoch meten mökür seni ewe kinikin epwe atoropasa lon äsepwäl me tukumir lon üfan? Epwe pwälo pwe epwe wor ekkoch lusun repwe liwinsefäl ngeni Juta me popusefälitä ewe fel mi enlet mwirin an a pöön ükükün 70 ier.—Isikiel 11:17-20.
17:1-24—Iö ekkewe rüüemön ikel mi watte me ifa ussun fasaren ewe irä setar a kupulo, iwe, “fasaran we a pwükütä,” ewe Jiowa a fotuki, a liosuetä iö? Ekkewe rüüemön ikel ra liosuetä ekkewe sou nemenemen Papilon me Isip. Ewe äemönün ikel a felei ülülen efoch irä setar, iwe, ena irä a liosuetä ewe king lon tettelin mwirimwirin Tafit. Ena ikel a pöküelo ewe fasar mi pwüküfö lupwen a siwili King Joiakim seni Juta ngeni Setekia. Setekia a pwon pwe epwe nom fän nemenemen Papilon, nge a chök kütta älillis seni pwal emön ikel, weween, ewe kingen Isip, iwe nge, ese sopwöch. Setekia epwe oolo me mälo lon Papilon. Jiowa a pwal pöküelo ewe “pwüküföön fasar,” i nöün Kot we King ewe Messaia. Ina ewe Emön a fotetiu woon “eü chuuk mi tekia”, weween ewe Chuukun Saion lon läng, me ikena ie epwe wiliti “efoch irään setar mi tekia,” epwe efeiöchu fönüfan.—Pwarata 14:1.
Ikkeei Ekkoch Lesen Fän Itach:
2:6-8; 3:8, 9, 18-21. Sisap niueiti ekkewe aramas mi ngaü, sisap pwal ükütiü seni ach afalafala än Kot we kapas, kapachelong ewe kapasen öüröür ngeniir. Lupwen a torikich kapasen esiit me eppet, mi lamot sipwe pöchökkül ussun chök efou taimon. Iwe nge, sipwe tümünüöchü pwe sisap kon tipeförea, amönüngaü, are arochongaü. Jises a tongei ewe pwiin aramas lupwen a afalafal ngeniir, iwe, tong epwe pwal amwökütükich pwe sipwe afalafal ngeni aramas.—Mattu 9:36.
3:15. Mwirin an a künölo, Isikiel a nonnom lon Telapip, ‘a mot leir lon ükükün fisu rän fän mairü,’ a kan ekkekieki me lefareni ewe pworaus epwe arongafeili. Iwe, sisap pwal awora ach fansoun le käeöfichi me ekkekiek woon ekkewe mettoch sia käeö pwe sipwe weweiti alolloonun ewe enlet?
4:1–5:4. A lamot Isikiel epwe tipetekison me pwora pwe epwe pwomweni ekkewe pwoom ussun met epwe fis. Sipwe pwal mosonottam me pöchökkül le föri wisach kewe me ren Kot.
7:4, 9; 8:18; 9:5, 10. Ese pwal lamot ach sipwe ächika chokkewe mi angei chappen ar föfföringaü are tonger.
7:19. Lupwen Jiowa epwe apwönüetä an kapwüng woon ei otot mi ngaü, esap chüen wor lamoten moni.
8:5-18. An emön rikilo a aingaüa an riri ngeni Kot. “Eman chon pwüngingau a afeiengaüa chon arun ren kapasen awan.” (Än Salomon Fos 11:9) Sipwe tipatchem ika sisap aüseling ngeni ekkewe chon rikilo.
9:3-6. Ach äkkeäni ewe esissil, weween ewe pisekin ännet pwe sia fangolo manauach me papatais me wiliti nöün Kot chon angang me pwal napanapeni napanapen Kraist, a lamot fän äsengesin ach küna manau lon “ewe riäfföü mi lapalap.” (Mattu 24:21) Ekkewe chon Kraist mi kepit, ir mi liosutiu ren ewe mwän mi wor ewe pisekin mak, ra pwal emmweni ewe angangen esissil, weween, ewe angangen afalafal me föralo chon käeö. Ika sia mochen pwe ewe esissil epwe chök nonnom wooch, sipwe fokkun älisiir lon ena angang fän tinikken.
12:26-28. Isikiel a pwal apasa ngeni chon esiita an pworaus: “Esap wor eu lein ai kewe kapas epwe mang le pwönüetä, nge mine üa apasa epwe fokun fis.” Sipwe fokkun älisi ekkewe ekkoch pwe repwe pwal äpilükülük woon Jiowa me mwen an epwe asopwalo ei otot.
14:12-23. Wisen emön me emön an epwe anganga amanauan. Ese pwal wor emön epwe tongeni föri ena fän itach.—Rom 14:12.
18:1-29. Sipwe pwisin etittin ren en me an kewe föfför.
“ÜPWE ATAI, ÜPWE ATAI, ÜPWE ATAI EWE TELINIMW”
(Isikiel 20:1–24:27)
Lon ewe efisuen ierin ar oolo, lon 611 B.C.E., ekkewe souakomwen chon Israel ra feito ren Isikiel pwe “repwe angei öüröürer me ren ewe Samol mi Lapalap.” Ra rongorong pworausen än Israel ü ngeni Jiowa ren fansoun langattam me an kapasen öüröür pwe ‘Jiowa epwe uttawu nöün ketilas’ fän iter. (Isikiel 20:1; 21:3) Iei alon Jiowa ngeni ewe meilapen Israel (Setekaia): “Repwe angei senuk filifilin mökürom, pwal ewe mwärin king. Mettoch meinisin repwe siwil. Chokkewe mi tekison repwe tekia, nge chokkewe mi tekia repwe tekison. Üpwe atai, üpwe atai, üpwe atai ewe telinimw. Esap chüen kaüsefäl tori epwe war ätewe [Jises Kraist] mine wesewesen an. Iwe, ngang üpwe awisa ngeni meinisin.”—Isikiel 21:26, 27.
Jerusalem a nom fan otuttur. A pwälo tipisin Ohola (Israel) me Oholipa (Juta). Ohola a fen sechchilong le pöün “nöün kewe kamwet, ir ekewe chon Asiria neminewe a mocheisou ngeniir.” (Isikiel 23:9) Epwele fis taloon Oholipa. Lon 609 B.C.E., a poputä än Chon Papilon pwelli Jerusalem ükükün 18 maram. Lupwen ewe telinimw a turutiu, ekkewe chon Jus ra rükö, iwe, rese tongeni apasa och. Isikiel esap kapas ussun än Kot pworaus ngeni ekkewe chon oolo [lon Papilon] tori atun repwe silei pworausen tatiuen ewe telinimw seni ekkewe “chon sü.”—Isikiel 24:26, 27.
Pölüen Kapas Eis Ussun Ekkeei Wokisin:
21:3—Ifa ewe “ketilas” Jiowa epwe uttawu seni lon leenian? Ewe “ketilas” Jiowa a nöünöü le apwüngü Jerusalem me Juta a wewe ngeni ewe kingen Papilon, King Nepukatnessar, me nöün kewe sounfiu. Epwe pwal tongeni kapachelong kinikinin än Kot mwicheich woon läng, ekkewe ngün mi pöchökkül.
24:6-14—Paarangen ewe kama a liosuetä met? Lupwen sounfiu ra pwelli Jerusalem, ena telinimw a ussun chök eü kama mi watte wilikaaman. Paraangen ewe kama a liosuetä föfföringaüen ewe telinimw, weween, ekkewe föfför mi limengaü, sikepwach, me ossuku chcha, ekkeei efisien Jerusalem. A kon ssenük limengaüan pwe inaamwo ika ewe kama a nom woon ewe ekkei me a fokkun pwich, nge ese tongeni limetalo paraangan.
Ikkeei Ekkoch Lesen Fän Itach:
20:1, 49. Meefien ekkewe souakkom lon Israel a pwäratä pwe rese etiwa met Isikiel a apasa. Amwo sisap tipemwaramwareiti ekkewe kapasen öüröür seni Kot.
21:18-22. Inaamwo ika Nepukatnessar a äeä angangen pwee, nge Jiowa a chök föri pwe ekkewe king repwe ataielo Jerusalem. Ei pworaus a pwäratä pwe ekkewe timon rese tongeni eppeti chokkewe Jiowa a nöünöü pwe epwe pwönütä an kokkot.
22:6-16. Jiowa a oput kapasen pweni, föfförün sikepwach, äeängaüei pöchökkülen nemenem, me angei monien emichimich. Sipwe fokkun tipeppos le tti senikich ekkeei sokkun föfföringaü.
23:5-49. Än Israel me Juta föri atipeeü ngeni ekkewe mwu a emmweniir ngeni fel mi chofona. Sipwe tümünü pwe sisap chiechi ngeni chon fönüfan mi tongeni ataielo ach lükü.—Jemes 4:4.
Eü Pworaus Mi Manau me Manaman
Ifa öchün ekkena lesen sia käeö seni ekkewe 24 sopwun mi akkom me lon ewe puken Isikiel! Ekkewe popun alongolongun allük mi nom ikena ra äiti ngenikich met a emmwen ngeni än Jiowa koput, ifa ussun sipwe küna ümöümöch seni, me met popun sipwe öüröüra ekkewe aramas mi ngaü. Ewe oesini ussun taloon Jerusalem a affataalo pwe Jiowa emön Kot mi ‘pwäratä mettoch mi fö mwen ar repwe fis.’—Aisea 42:9.
Ekkena oesini mi mak lon Isikiel 17:22-24 me 21:26, 27 ra weneiti förütään ewe mwuun Messaia lon läng. Ekiselo chök nge ena nemenem epwe apwönüetä letipen Kot woon fönüfan. (Mattu 6:9, 10) Ren lükü mi pöchökkül me lükülük, sipwe tongeni nenneloi feiöchün ewe Mwu. Mi enlet, “ewe kapasen Kot mi manau me manaman.”—Ipru 4:12.
[Lios lon pekin taropwe 18]
Ewe wokenin läng a liosuetä met?
[Lios lon pekin taropwe 20]
Ach tinikken lon ewe angangen afalafal epwe älisikich pwe sipwe amwöchü “esissilach”