Ka Tongeni Afalafal lon Sereseröch!
1. (a) Met weween afalafal lon sereseröch? (b) Lon eü kümiin Chon Pwäratä, fitemön leir ra akkomw silei ewe enlet ren ewe afalafal lon sereseröch?
1 Fitemön lon om mwichefel ra silei ewe enlet ren än emön afalafal ngeniir lon sereseröch? Eli kopwe mäirü ren pölüwan. Afalafal lon sereseröch a wewe ngeni ach afalafala ewe kapas allim ngeni aramas sia chuuriir lupwen sia säi, lo sitowa, sukul, angang, lo chuuri aramasach are chon oruch me met kan. Lon eü kümiin Chon Pwäratä Jiowa chochoor lap seni 200, nge lu seni 80 leir ra akkomw silei ewe enlet ren ewe afalafal lon sereseröch! Ina minne, ei sokkun angangen afalafal a fokkun uwaaöch.
2. Ikkefa pworausen ekkoch aramas lon Paipel ra afalafal lon sereseröch?
2 Fän chommong ekkewe popun Chon Kraist ra afalafal lon sereseröch. Äwewe chök, atun än Jises säi, a afalafal ngeni emön fefin mi üfüf konik lon än Jekop we chönüttu. (Jon 4:6-26) Filip a poputä fos ngeni emön nöüwis seni Itiopia mi älleani ewe puken Aisea ren an eisini: “Ka weweiti mine ka aleani?” (Fof. 8:26-38) Paul, lupwen a kalapus lon Filipai, a afalafal ngeni ewe chon masen imwen fötek. (Fof. 16:23-34) Pwal lon eü fansoun, lupwen Paul a kalapus lon pwisin imwan, a “etiwa aramas meinisin mi feito ren, pwe repwe churi. A afalafal usun Mwün Kot o aiti ngeniir usun ach Samol Jesus Kraist.” (Fof. 28:30, 31) Ka pwal tongeni afalafal lon sereseröch inaamwo ika ka nisässäü. Ifa usun?
3. Met epwe älisikich pwe sisap nisässäü?
3 Ifa Usun Sipwe Poputä: Chommong leich sia säü le fos ngeni aramas sise sissileer. Pwal mwo nge ekkewe aramas sia sileer, sia pireir le fos ngeniir usun ewe enlet. Iwe nge, ika sipwe ekkekieki woon mürinnöön Jiowa, pworausen ewe enlet mi aüchea a fen ngenikich, me weiresin nonnomun aramas, iwe, sia tongeni tinikken le afalafal. (Sona 4:11; Kölf. 40:5; Mt. 13:52) Pwal eü, sia tongeni tingorei Jiowa an epwe ‘ngenikich pwora.’ (1 Tes. 2:2) Emön chon sukulen Gilead a erä: “Ua küna pwe iotek a fokkun älisiei lupwen ua pireir le fos ngeni aramas.” Ika a weires ngonuk om kopwe fos, mwittir iotek le monomon.—Ne. 2:4.
4. Met sipwe akkomw achocho le föri, me met popun?
4 Mi sokkolo ewe afalafal lon sereseröch pun esap usun afalafal imw me imw ren ach sipwe mwittir eäni kapasen le poputään are älleani eü wokisin. Eli epwe älisikich ika sipwe ekieki pwe sap minne sipwe mwittir afalafal ngeniir nge sipwe chök achocho le pwoppworaus ngeniir akkomw. Chommong chon afalafal ra erä pwe lupwen ra föri ena, iwe a apöchökküler pwe repwe afalafal usun ewe kapas allim. Nge ika ewe emön ese mochen fos, kosap pwal eriäni. Kopwe chök awesalo ämi fosfengen fän fäiro me lo seni.
5. Met a älisi emön sister mi nisässäü an epwe afalafal lon sereseröch?
5 Lupwen emön sister mi nisässäü a lo lon sitowa, a akkomw nengeni emön me emelimel ngeni. Ika ena emön a pwal emelimel, iwe ewe sister epwe ekis fos ngeni, nge ika a pwapwaiti le rongorong, epwe chök sopwelo le fos. Epwe fokkun aüselingöch meefian me achocho le silei met ena emön epwe mochen rongorong usun ewe kapas allim. Ren an föri ena, a anöünöü chommong puk, a pwal mwo nge poputääni eü käeöön Paipel.
6. Ifa usun sipwe poputääni ach pworausfengen me aramas?
6 Poputääni Pworausfengen: Met sipwe tongeni apasa le poputääni eü pworausfengen? Lupwen Jises a fos ngeni ewe fefin ünükün ewe ito, a poputä le fos ngeni ren an chök tingorei ünüman konik. (Jon 4:7) Ina popun eli ka tongeni poputä le fos ren om chök kapong are eäni kapas eis. Atun ka fos ka tongeni apworausa och pworaus seni Paipel me fotuki pwikilin ewe enlet. (SalAf. 11:6) Ekkoch ra sopwöch ren ar apasa och pworaus epwe lukiir le mochen silei titchikin. Äwewe chök, lupwen ka witiwiti ewe tokter, ka tongeni poputääni eü pworausfengen ren om apasa, “Upwe fokkun pwapwa ika a tori ewe fansoun usap chüen semwen sefäl.”
7. Ifa usun ach nennengeni nonnomun aramas epwe älisikich le afalafal ngeniir?
7 Ach nennengeni nonnomun aramas epwe pwal älisikich le poputä pworaus ngeniir. Äwewe chök ika sia küna föfför mürinnöön nöün ekkewe sam me in, sia tongeni apünger me ereniir: “Met a fen älisikemi? Emön sister a kan ekieki met chienan kewe chon angang ra pworausfengen woon, mwirin a äiti ngeniir och pworaus repwe pwapwaiti. Lupwen a silei pwe chienan we a ekiekin pwüpwülü, a ngeni ewe Awake! mi äweweei ifa usun epwe akkota eü apwapwaan apwüpwülü, iwe a suuk pwe repwe pwal pworausfengen woon Paipel.
8. Ifa usun sia tongeni nöünöü nöüch kewe puk le poputääni eü pworausfengen?
8 Sia pwal tongeni poputääni eü pworausfengen ren ach älleani nöüch kewe puk ikewe ia aramas repwe künakich me ie. Emön brother a älleani Ewe Leenien Mas are Awake! itelapan a fokkun mürinnö. Ika a küna pwe emön a nenelong lon nöün na puk, a kapas eis are ekis pworaus ngeni usun. Fän chommong ena brother a tongeni poputä le pworaus ngeni emön me afalafal ngeni. Sia pwal tongeni likitatiw nöüch puk ikewe ie chienach chon angang are chon sukul repwe mwittir küna me ie, pwe mi tongeni lukiir le mochen kapas eis ngenikich usun.
9, 10. (a) Ifa usun sipwe tongeni föri alen ach sipwe afalafal lon sereseröch? (b) Ifa usun ka fen föri ena?
9 Kükkütta Ewe Atun Sipwe Afalafal: Pokiten atapwalapwalen ewe angangen afalafal, mi lamot sipwe ammolnatä lupwen sipwe afalafal lon sereseröch. Sipwe föri ewe alen ach sipwe tongeni afalafal atun sia angang iteiten rän. Ekieki ekkewe aramas kopwe tongeni chuuriir me ifa usun kopwe tongeni poputä le pworaus ngeniir. Ukkuwei nöüm Paipel me ekkewe puk pwe kopwe tongeni anöünöü ngeni chokkewe mi pwapwaiti.—1 Pit. 3:15.
10 Ren ar ekieköch, chommong chon afalafal ra föri alen ar repwe tufichin afalafal lon sereseröch. Emön sister a nonnom lon eü imw ese mumutä än aramasen lükün repwe tolong lon, a kan föri nöün we minen kapach liosun leeni mi lingöch lon ar we leenien kunou. Lupwen chon orun kewe ra fos ngeni usun lingöchün ewe lios, iwe a poputä fos ngeniir usun an ewe Paipel pwon usun “eu läng mi fö me eu fanüfan mi fö.” (Pwar. 21:1-4) Ka pwal tongeni ekieki ekkewe alen om kopwe afalafal lon sereseröch?
11. Ifa usun sipwe chuursefäli ewe emön mi pwapwaiti sia afalafal ngeni lon sereseröch?
11 Chuursefäli Ekkewe mi Pwapwaiti: Ika emön a pwapwaiti, kopwe chuursefäli. Ika mi tufich, kopwe tongeni ereni ewe emön: “Ua fokkun pwapwaiti ach fosfengen. Ia ka nonnom ia pwe sipwe tongeni chufengen sefäl?” Ekkoch chon afalafal ra likiti ar address me nampaan nöür fol me ereni: “Ua pwapwaiti ach pworausfengen. Ika ka pwal mochen alapalo om silei usun met sia pworaus woon, ka tongeni chuuriei are kökköriei.” Ika kese tongeni pwisin chuursefäli emön mi pwapwaiti, mwittir amasoua ewe taropween Please Follow Up (S-43) me ngeni seketerin om mwichefel, pwe epwe ngeni ewe mwichefel mi tufichin chuuri ena emön.
12. (a) Pwata sipwe mamakketiw me repotei ewe awa sia nöüni le afalafal lon sereseröch? (b) Ifa uwaöchün afalafal lon sereseröch? (Nengeni ewe pwor “Afalafal lon Sereseröch a Uwaöch!”)
12 Mi lamot sipwe repotei ewe awa sia nöüni le afalafal lon sereseröch. Ina minne, sipwe mamakketiw iteitan ewe fansoun sia äeä le afalafal inaamwo ika fitu chök minich lon eü rän. Ekieki mwo ei: Ika emön me emön chon afalafal epwe afalafal lon sereseröch nimu minich iteiten rän, iwe kapachalapan epwe lap seni 17 million awa iteiten maram!
13. Met epwe amwökütükich le afalafal lon sereseröch?
13 Ach tong ngeni Kot me chon oruch, ikkena ekkewe popun mi kon aüchea ach sipwe afalafal lon sereseröch. (Mt. 22:37-39) Letipach a uren kilisou ren napanapöchün Jiowa kewe me an kewe kokkot a amwökütükich ach sipwe fos usun ‘amwararen lingen mwun’ we. (Kölf. 145:7, 10-12) Tongen chon oruch a amwökütükich le alamota iteiten fansoun mi suuk ngenikich ach sipwe afalafala ewe kapas allim lon ei atun mi chüen wor fansoun. (Rom 10:13, 14) Ika kich meinisin sia ammolnatä me ekieki akkomw, sia tongeni afalafal lon sereseröch me küna pwapwaan ach afalafala ewe enlet ngeni emön mi letip wenechar.
[Ekis Pwóróus lón pekin taropwe 4]
Eli epwe älisuk ika ka chök achocho le sereni aramas me poputä le pwoppworaus ngeniir
[Ekis Pwóróus lón pekin taropwe 5]
Ren ar ekieköch, chommong chon afalafal ra föri alen ar repwe tufichin afalafal lon sereseröch
[Ekis Pwóróus lón pekin taropwe 5]
Emmwen Ren Ifa Usun Kopwe Poputääni Pworausfengen
◼ Iotek fän iten älillis pwe kopwe tongeni poputä
◼ Filatä chokkewe mi mesemesen chiechiöch me rese atapwal
◼ Nengeni, emelimel ngeni, me pworaus woon och mettoch oua pwapwaiti
◼ Aüselingöch
[Pwóór lón pekin taropwe 6]
Afalafal lon Sereseröch a Uwaöch!
[Pwóór lón pekin taropwe 6]
• Lupwen emön brother a witiwit lon eü leenien fför taraku pwe epwe föri waan we, a afalafal ngeni chokkewe mi nom ren me ngeniir ekkewe taropween etiwetiw fän iten eü afalafal. Mwirin eü ier lon eü mwichelap, ena brother ese esilla emön mwän a kapong ngeni. I emön me lein chokkewe ena brother a fen anöünöür ewe etiwetiw lon ewe leenien fför taraku eü ier loom! A lo fiti ena mwich, aüseling ewe afalafal me a tingor an epwe käeö Paipel. Iei, i me pwülüwan we ra papatais.
• Emön sister a fen silei ewe enlet ren ewe afalafal lon sereseröch. A föri pwe an leenien afalafal ikewe a chuuri aramas ie pokiten nöün kewe ülümön. Kapachelong lon na leenien afalafal, chon orun kewe, sam me in a chuuriir lon sukul me atun mwichen sam me in. Lupwen a apasa itan, a pwal apasawu seni enletin letipan pwe ewe Paipel a mmen älillisöch ngeni lon an emiriti nöün kewe, mwirin a fos usun pwal och pworaus. Iwe, a amecheresi an epwe fos usun ewe Paipel lupwen repwe chufengen sefäl. Ren an föri ena, a fen älisi 12 aramas ar repwe papatais.
• Emön sister a afalafal ngeni emön chon amömö insurance mi etto chuuri. A eisini ena mwän ika a mochen epwe wor och mettoch epwe alükülükü pwe epwe wesewesen pöchökkül, pwapwa me küna manau esemuch. A erä ewer, me eis ika met sokkun insurance ewe sister a fos usun. A äiti ngeni än Paipel kewe pwon me anöünöü ngeni eü nöüch kewe puk, iwe a älleani lon eü chök pwiin. A käeö Paipel, poputä le fiti mwich mwirin a papatais.
• Lupwen emön sister a säi woon sepelin, a fos ngeni emön fefin mi mwot ünükün me a afalafal ngeni. Mwen ar repwele lofesen, ewe sister a ngeni ewe fefin an address me nampaan nöün fol me pesei an epwe tingorei ekkewe Chon Pwäratä repwe etto chuuri ar repwe käeö ngeni Paipel. Sorotä chök, rüüemön chon afalafal ra fichifich woon asaman we. Ewe fefin a poputä le käeö Paipel, mwittir feffeitä, me a papatais. Ekiselo mwirin a pwisin nöüni ülümön chon käeö.
• Emön brother mi chun, 100 ierin a nonnom lon leenien tümün chinnap a kan apasa, “Sia osupwangen ewe Mwuun Kot.” Chienan kewe me ekkewe kangof ra eisini weween, iwe a suuk ngeni an epwe afalafal ngeniir. Emön lein ekkewe chon angang fefin a eisini ika met epwe föri lon Paratis. A apasa, “Upwe künaei me fetäl sefäl me kenalo wäi we wheelchair.” Pokiten ese küna a tingorei ena fefin an epwe ällea ngeni nöün kewe puk. Lupwen nöün ewe brother a etto chuuri, ewe fefin a tingorei ika a tongeni uwei ekkewe puk ngeni imwan. Emön kangof a ereni nöün ewe brother na, “Äm mineföön mwitün lon ei leeni: ‘Sia osupwangen ewe Mwuun Kot.’”
• Emön sister a witiwit lon eü kafie nge a rongorong än ekkewe chinnap mwän akasos usun pworausen mwu. Emön leir a apasa pwe ewe mwu esap tongeni pwäkini ach kewe osukosuk. Ena sister a meefi pwe a suuk ngeni an epwe afalafal. A mwittir iotek me a feilo rer. A ereniir itan, me ereniir pwe ewe chök mwuun Kot epwe pwäkini osukosuken aramas, me a anöünöü ngeniir ewe puk a uwei. Mwirin ewe manager a pwereto rer. Titipen ena sister epwe ereni epwe towu, nge a fen ereni pwe a pwal aüseling me i a pwal mochen nöüni eü puk. Pwal emön chon angang mi aüseling a pwereto fän an kechiw. I a pin käeö Paipel loom, nge iei a pwal mochen käeö sefäl.