LETID 3
Pronons korekteman
PA TOU Kretyen ki’n resevwar bokou lannen ledikasyon. Menm zapot Pyer ek Zan ti ganny dekrir konman “senp san gran ledikasyon.” (Akt 4:13) Kantmenm sa, i enportan pour evite retir latansyon lo ou prezantasyon laverite Labib par pronons bann mo dan en move fason.
Bann Fakter pour konsidere. Napa okenn lansanm lareg lo prononsyasyon ki aplik avek tou langaz. Bokou langaz i ganny ekrir avek bann let alfabet. Anplis ki alfabet Laten, i annan bann alfabet parey Arabik, Sirilik, Grek, ek Ebre. Olye en alfabet, langaz ekrir Sinwan i servi bann karakter ki kapab ganny fer par plizyer eleman. Ordinerman sa bann karakter i reprezant en mo oubyen porsyon en mo. Kantmenm Zaponnen ek Koreen in pran bann karakter avek Sinwan, zot bann karakter i kapab servi pour reprezant bann son ki tre diferan e zot kapab napa menm sinifikasyon.
Dan bann langaz ki servi en alfabet, pour pronons byen i demann servi son apropriye pour sak let oubyen bann group let. Ler en langaz i swiv en lareg konsistan, parey i leka avek Grek, Espanyol, ek Zulu, pour pronons byen i pa telman difisil. Sepandan, bann lenfliyans etranze lo en langaz i kapab prodwir bann prononsyasyon ki reflekte lorizin sa bann mo. Konman en rezilta, en let spesifik oubyen group let i kapab ganny prononse dan plis ki en fason ouswa, parler, pa ganny prononse ditou. Petet ou bezwen memoriz sa bann leksepsyon e apre servi zot souvan ler ou koze. Dan langaz Sinwan, pour pronons korekteman i demann memoriz plizyer milye karakter. Dan serten langaz sinifikasyon en mo i sanze ler ton lavwa i sanze. Neglize pour donn sifizaman latansyon lo sa laspe en langaz i kapab transmet bann lide ki mal.
Si dan en langaz bann mo i ganny konpoze avek plizyer silab, i enportan pour met lanfaz prensipal lo sa silab apropriye. Dan bokou langaz ki laranzman bann mo i koumsa, dimoun ki koz sa langaz i konnen kote pour met lanfaz akoz i ganny fer dan en fason konsistan. Kot i annan leksepsyon, en aksan i kapab form par sa mo an ekrir. Sa i fer li ase fasil pour byen prononse. Sepandan, si lafason prononse i pa konsistan, problenm i pli difisil. I demann bokou memorizasyon pour reisi fer fas avek.
Dan serten langaz, bann siny anba ou parlao bann let i en fakter mazer pour konsidere. Sa i enkli bann siny ki aparet parlao e par anba serten let alfabet, tel parey: è, é, ô, ñ, ō, ŭ, č, ö, ç. Bann tel siny i kapab ganny ekrir, oubyen sa lekter i bezwen konpran pour li menm kote pour azout li dapre konteks dan ki en mo i aparet. Pour reisi fer sa, ou bezwen byen prepare ler ou ganny dezinyen pour lir an piblik.
Konsernan prononsyasyon, i annan serten pyez pour evite. En presizyon egzazere dan prononsyasyon i kapab pa natirel, ouswa donn lenpresyon ki nou krwar nou pli siperyer. Menm keksoz i kapab ganny dir lo prononsyasyon ki nepli ganny servi souvan. Son sel lefe ki i pou fer se atir latansyon lo sa orater. Anmenmtan, i bon pour evit lot lekstrenm pour koz e pronons san fer atansyon avek neglizans. Serten sa bann keksoz in deza ganny diskite dan letid “Koz klerman.”
Prononsyasyon akseptab bann mo en langaz i kapab diferan ant en pei pour en lot, menm ant en parti en pei pour en lot parti sa menm pei. En dimoun ki sorti dan en lot pei i kapab koz sa langaz lokal avek en aksan diferan. Bann diksyonner i kapab donn plis ki en prononsyasyon akseptab pour en mo. Sirtou si en dimoun pa’n ganny ase loportinite pour al lekol oubyen si sa langaz ki i pe koze aktyelman i pa son langaz maternel, i pou benefisye bokou par ekout atantivman sa bann ki koz sa langaz lokal byen e apre form son prononsyasyon dapre sa ki pour zot. Konman bann Temwen Zeova nou oule koz dan en mannyer ki glorifye sa mesaz ki nou anonse e ki dimoun dan nou teritwar pou fasilman konpran.
Dan ou konversasyon toulezour i pli bon pour servi bann mo avek ki ou byen familye avek. Ordinerman prononsyasyon i pa en problenm dan konversasyon toulezour. Sepandan, ler ou lir aotvwa, ou kapab rankontre serten mo ki ou pa servi dan konversasyon toulezour. E bann Temwen Zeova i fer bokou lektir aotvwa. Nou lir Labib avek dimoun ler nou pe pres avek zot. Serten frer i ganny demande pour lir bann paragraf pandan letid Latour Veyer oubyen dan Letid Liv Kongregasyon. I enportan ki nou lir korekteman e ki nou pa retir latansyon lo mesaz par mal pronons bann mo.
Eski ou trouv serten non prop dan Labib difisil pour prononse? An Kreol tou let i ganny prononse menm ler de vwayel i swiv kanmarad tou le de i devret ganny prononse, par egzanp Abraam ek Aaz. Kan ou pe lir Angle oubyen Franse ou bezwen swiv bann lareg ki aplike dan sa bann langaz.
Fason pour amelyore. Bokou ki annan en problenm avek prononsyasyon i pa okouran sa. Si ou sirveyan lekol i fer resorti bann laspe ou prononsyasyon ki merit latansyon, apresye son bonte. Enn fwa ki ou’n konn sa problenm, konman ou kapab amelyore?
Premyerman, ler ou ganny demande pour lir aotvwa, pran letan pour konsilte en diksyonner. Get bann mo ki ou pa konnen. Si ou napa leksperyans dan servi en diksyonner, get lo bann premye paz pour en leksplikasyon lo bann senbol ki ganny servi oubyen, si i neseser, demann en dimoun pour eksplik ou. Serten diksyonner pou montre ou kote pour met lanfaz prensipal dan en mo ki ganny konpoze par plis ki en silab e kote pour met lanfaz segonder dan en gran mo. I kapab montre ki son pour servi pour bann vwayel ek konsonn dan en mo. Dan serten ka, en mo i kapab ganny prononse dan plis ki en fason, depandan dan fraz ki i ganny servi. Nenport mo ki ou gete, dir li aotvwa avan ki ou ferm sa diksyonner.
En dezyenm fason pour amelyor prononsyasyon se par lir avek en lot dimoun—en dimoun ki pronons byen bann mo—e demann li pour koriz ou bann fot.
Ekout atantivman bann bon orater i trwazyenm fason pour amelyor prononsyasyon. Si bann odyo kaset Traduction du monde nouveau oubyen Latour Veyer ek Réveillez-vous! i disponib, itiliz zot byen. Anmezir ki ou ekoute, port latansyon lo bann mo ki ou ti pou pronons zot dan en lot fason. Ekrir zot, e egzerse pour pronons zot byen. Avek letan, ou pou nepli annan bann defo pour mal pronons bann mo ler ou koze, e sa pou amelyor ou koze bokou.