-
Zezi i ganny zize par Sannedren e apre i ganny anmennen kot PilatZezi i semen, laverite ek lavi
-
-
SAPIT 127
Zezi i ganny zize par Sannedren e apre i ganny anmennen kot Pilat
MATYE 27:1-11 MARK 15:1 LIK 22:66–23:3 ZAN 18:28-35
ZEZI I GANNY ZIZE BOMATEN PAR SANNEDREN
ZIDA I ESEY PANN SON LEKOR
ZEZI I GANNY ANVOYE KOT PILAT POUR GANNY KONDANNEN
Lizour i pros pour fer ler Pyer i dir ki i pa konn Zezi pour en trwazyenm fwa. Bann manm Sannedren in fini avek zot swadizan zizman e zot in ale. Zot rezwenn ansanm Vandredi granmaten pour donn lenpresyon ki sa zizman ki zot in fer pandan lannwit i legal. Zezi i ganny anmennen devan Sannedren.
Ankor enn fwa zot demande: “Dir nou si ou menm ou Kris.” Zezi i reponn: “Menm si mon ti dir zot, zot pa ti pou zanmen krwar mwan. Deplis, si mon ti demann zot kestyon, zot pa ti pou reponn.” Par kont, avek kouraz Zezi i fer zot konnen ki i sa enn ki’n ganny predir dan Danyel 7:13. I dir: “Konmansman ozordi, Garson zonm pou asiz lo kote drwat Bondye pwisan.”—Lik 22:67-69; Matye 26:63.
Zot ensiste menm: “Eski ou menm ou Garson Bondye?” Zezi i reponn: “Zot menm zot pe dir ki mon Garson Bondye.” Pour zot, Zezi pe koz an mal lo Bondye e i merit lanmor. Zot demande: “Akfer nou bezwen plis temwen?” (Lik 22:70, 71; Mark 14:64) Alor zot anmar lanmen Zezi e anmenn li kot Gouverner Romen Pons Pilat.
Petet Zida Iskaryot i vwar ler zot pe anmenn Zezi kot Pilat. Ler i realize ki Zezi in ganny kondannen, i santi en nespes regre ek dezespwar. Par kont, olye senserman repantir e retourn ver Bondye, i al rann sa 30 pyes larzan. Zida i dir bann sef pret: “Mon’n fer pese kan mon’n livre disan en inosan.” Me zot pa pran okenn pitye pour li e zot dir: “Sa pa konsern nou. Gete ou menm!”—Matye 27:4.
Zida i zet sa 30 pyes larzan dan tanp e i esey touy son lekor ki en lot keksoz mal ankor. I esey pann son lekor, me i paret ki sa brans ki’n anmar son lakord lo la i kase. Son lekor i pete ler i tonm anba lo ros.—Akt 1:17, 18.
I ankor granmaten ler Zezi i ganny anmennen kot pale Pons Pilat. Me bann Zwif ki anmenn li laba i refize antre dan pale. Zot krwar ki zot pou vin enpir si zot annan okenn kontak avek bann dimoun lezot nasyon. Si zot ti enpir, zot pa ti pou kapab pran sa repa le 15 Nizan ki tonm premye zour Lafet Dipen san Lelven e ki pour zot, i form parti lafet Lapak.
Pilat i sorti deor e demann zot: “Ki lakizasyon zot annan kont sa zonm?” Zot reponn: “Si sa zonm pa ti en kriminel, nou pa ti pou’n anmenn li kot ou.” Petet Pilat i santi ki zot pe esey met presyon lo li, alor i dir: “Pran li e ziz li zot menm dapre zot lalwa.” Bann Zwif i montre ki zot anvi ki Zezi i ganny touye. Zot dir: “I kont lalwa pour nou touy en dimoun.”—Zan 18:29-31.
Anfet, si bann Zwif i touy Zezi pandan lafet Lapak, i tre probab ki sa pou fer bann dimoun revolte kont zot. Par kont, bann Romen i ganny drwa met amor en dimoun. Si zot kapab fer bann Romen touy Zezi akoz i’n komet en krim kont gouvernman Romen, bann dimoun pa pou kapab blanm bann Zwif.
Bann sef relizye pa dir Pilat ki zot in kondann Zezi akoz i’n koz an mal lo Bondye. La aprezan zot fer lezot fo lakizasyon: “Nou’n trouv sa zonm [1] pe fer dezord dan pei, [2] i defann nou pey taks Sezar e [3] i pe dir ki li menm li Kris, en lerwa.”—Lik 23:2.
Konman en reprezantan Ronm, Pilat i per ki sa ki bann Zwif pe dir lo Zezi i kapab vre e ki Zezi i kapab pe esey vin en lerwa ki kont lotorite Ronm. Alor Pilat i retourn dan son pale, i kriy Zezi e demande: “Eski ou menm Lerwa bann Zwif?” Andotmo, ‘Eski ou’n kas lalwa lanpir Romen par dir ki ou en lerwa ki kont Sezar?’ Petet pour konnen ki kantite Pilat in fini tande lo li, Zezi i demande: “Ou menm ki pe demann sa ouswa lezot ki’n dir sa lo mwan?”—Zan 18:33, 34.
Pilat i dir ki i pa konn nanryen lo Zezi me ki i ti a kontan konnen. I dir: “Mon pa en Zwif mwan, non?” I azoute: “Ou prop nasyon ek bann sef pret ki’n livre ou avek mwan. Ki ou’n fer?”—Zan 18:35.
Zezi pa per pour reponn son kestyon konsernan si i en lerwa oubyen non. San dout, lafason ki i reponn i vreman sirprann Gouverner Pilat.
-
-
Pilat ek Erod i trouv Zezi inosanZezi i semen, laverite ek lavi
-
-
SAPIT 128
Pilat ek Erod i trouv Zezi inosan
MATYE 27:12-14, 18, 19 MARK 15:2-5 LIK 23:4-16 ZAN 18:36-38
PILAT EK EROD I KESTYONN ZEZI
Zezi pa per pour dir Pilat ki i vreman en lerwa. Me kantmenm sa, son Rwayonm pa en danze pour Ronm. Zezi i dir: “Mon Rwayonm pa form parti sa lemonn. Si mon Rwayonm ti form parti sa lemonn, mon bann dimoun ti pou’n lager pour ki mon pa ganny livre avek bann Zwif. Me parey ou vwar, mon Rwayonm pa sorti dan sa lemonn.” (Zan 18:36) Zezi i annan en Rwayonm, me i pa sorti dan sa lemonn.
Pilat pa les keksoz fini koumsanmenm, i demande: “Be, alor, eski ou en lerwa?” Zezi i fer Pilat konnen ki i’n tonm lo sa bon konklizyon. I dir: “Ou menm ou pe dir ki mon en lerwa. Se pour sa ki mon’n ne e ki mon’n vin dan lemonn pour rann temwannyaz lo laverite. Tou sa ki dan kote laverite i ekout mwan.”—Zan 18:37.
Pli boner, Zezi ti’n dir Toma: “Mwan menm semen, laverite ek lavi.” La aprezan menm Pilat i tande ki Zezi in ganny anvoye lo later pour rann temwannyaz konsernan “laverite,” sirtou laverite konsernan son Rwayonm. Zezi i determinen pour reste fidel avek sa laverite menm si sa i kout li son lavi. Pilat i demande: “Kisisa laverite?” me i pa esper larepons. I santi ki i’n tann ase pour li pas son zizman.—Zan 14:6; 18:38.
Pilat i retourn kot sa lafoul ki pe espere an deor pale. I paret ki Zezi pe debout dan son kote ler i dir bann sef pret ek bann ki avek zot: “Mon pa vwar sa zonm koupab pour okenn krim.” Lafoul i ankoler ler zot tann sa e zot ensiste: “Sa ki i pe ansennyen i fer dimoun dan Zide antye, depi Galile ziska isi revolte.”—Lik 23:4, 5.
Pilat i bezwen sirprann ler i vwar ki bann Zwif i bann fanatik ki i pa kapab rezonn avek. Anmezir ki bann sef pret ek ansyen i kontinyen kriye, Pilat i demann Zezi: “Ou pa tande sa kantite keksoz ki zot pe temwanny kont ou?” (Matye 27:13) Zezi pa reponn zot. Lefet ki i reste kalm ler zot pe fer tou sa bann fo lakizasyon lo li i vreman sirprann Pilat.
Bann Zwif i dir ki Zezi in konmans ansenny ‘Galile.’ Ler Pilat i tann sa, i konpran ki Zezi i en Galileen. Sa i donn Pilat en nide pour pa ziz Zezi. Erod Antipas (garson Erod Legran) i dirizan Galile e i’n vin Zerizalenm akoz bann Zwif pe selebre Lapak. Alor Pilat i anvoy Zezi kot Erod. Li menm li Erod Antipas ki ti fer sot latet Zan ki batize. Apre sa, ler Erod ti tande ki Zezi pe fer bann mirak, i ti per ki Zezi i Zan ki’n ganny resisite.—Lik 9:7-9.
Erod i vreman kontan ki i pou ganny sans vwar Zezi. Sa i pa akoz i anvi ed Zezi oubyen akoz i vreman anvi esey vwar si sa bann lakizasyon kont Zezi i vre. Erod i zis anvi vwar Zezi e i “swete vwar li fer mirak.” (Lik 23:8) Par kont, Zezi pa fer sa ki Erod pe ekspekte. Anfet, ler Erod i demann Zezi kestyon i pa dir li ni menm en mo. Sa i dezapwent Erod e li ek son bann solda i “maltret li.” (Lik 23:11) Zot met en zoli lenz lo li e boufonn li. Apre Erod i reanvoy Zezi kot Pilat. Erod ek Pilat ti bann gran lennmi, me la zot in vin bon dalon.
Ler Zezi i retournen, Pilat i rasanble bann sef pret, bann dirizan Zwif ek lepep e i dir: “Mon’n kestyonn li devan zot me mon pa’n vwar li koupab pour okenn sa bann zafer ki zot in akiz li. Anfet Erod osi pa’n trouv li koupab parski i’n fer li retourn kot nou e parey zot vwar i pa’n fer nanryen ki merit lanmor. Alor, mon pou pini li e larg li.”—Lik 23:14-16.
Pilat i anvi larg Zezi akoz i realize ki bann pret in anmenn Zezi kot li akoz zot zalou. Ler Pilat pe esey rod en fason pour larg Zezi, i ganny plis rezon ankor pour fer li. Ler i pe asiz dan sez ziz, son madanm i anvoy li en mesaz: “Pa bezwen annan nanryen pour fer avek sa zonm drwat, parski mon latet i fatige en kantite ozordi akoz en rev [aparaman en rev sorti kot Bondye] ki mon’n gannyen akoz li.”—Matye 27:19.
Ki mannyer Pilat i kapab larg sa zonm inosan parey i sipoze?
-
-
Pilat i dir: “Gete! La sa zonm!”Zezi i semen, laverite ek lavi
-
-
SAPIT 129
Pilat i dir: “Gete! La sa zonm!”
MATYE 27:15-17, 20-30 MARK 15:6-19 LIK 23:18-25 ZAN 18:39–19:5
PILAT I ESEY LARG ZEZI
BANN ZWIF I DEMANDE POUR LARG BARABAS
ZEZI I GANNY BOUFONNEN E MALTRETE
Pilat in dir sa lafoul ki anvi Zezi i ganny met amor: “Mon pa’n vwar li koupab pour okenn sa bann zafer ki zot in akiz li. Anfet Erod osi pa’n trouv li koupab.” (Lik 23:14, 15) Pilat i esey en lot metod pour larg Zezi. I dir avek lepep: “Zot annan en koutim ki mon devret larg en zonm zour lafet Lapak. Alor, eski zot oule ki mon larg Lerwa bann Zwif?”—Zan 18:39.
Pilat i konnen ki i annan en prizonnyen ki apel Barabas, ki tou dimoun i konnen ki i en voler, i rebel kont gouvernman e i en mertriye. Alor Pilat i demande: “Lekel ki zot anvi mon large, Barabas ouswa Zezi sa swadizan Kris?” Bann sef pret i persyad lafoul pour demande ki Barabas i ganny large, pa Zezi. Ankor enn fwa Pilat i demande: “Lekel ant sa de zot anvi mon large?” Lafoul i kriye: “Barabas.”—Matye 27:17, 21.
Pilat pa oule krwar e i demande: “Be savedir, ki mon devret fer avek Zezi sa swadizan Kris?” Bann dimoun i kriy pli for ankor: “Klout li lo poto!” (Matye 27:22) Pa i en laont ki zot oule touy en dimoun inosan. Pilat i redemann zot: “Akoz? Ki sa zonm in fer mal? Mon pa’n trouv nanryen ki fer li merit lanmor. Alor mon pou pini li e apre larg li.”—Lik 23:22.
Malgre tou sa zefor ki Pilat in fer, dan zot gran lakoler sa lafoul i kontinyen kriye: “Klout li lo poto!” (Matye 27:23) Bann sef relizye in telman eksit lafoul ki zot zis anvi touy Zezi. Zot pa anvi touy en kriminel oubyen mertriye, me en zonm inosan ki zis senk zour pase ti ganny akeyir Zerizalenm konman en Lerwa. Si bann disip Zezi i la, zot reste trankil pour personn pa rekonnet zot.
Pilat i vwar ki tou son zefor pa’n abouti dan nanryen. Bann dimoun pe konmans revolte, alor i pran en pe delo e lav son lanmen devan bann dimoun. I dir zot: “Mon pa responsab disan sa zonm. Zot, gete ki zot pou fer.” Menm sa pa sanz latitid bann dimoun. O kontrer, zot dir: “Nou ek nou zanfan ki pou responsab pour son disan.”—Matye 27:24, 25.
Gouverner i pli anvi fer bann Zwif plezir ki fer sa ki i konnen i byen. Alor, annakor avek zot demann, Pilat i larg Barabas. Zot tir lenz Zezi lo li e fwet li.
Apre ki bann solda in bat e tortir Zezi, zot anmenn li kot pale gouverner. Tou bann solda i rasanble otour li e zot kontinyen fer li martir. Zot tres en kouronn pikan pour imilye li e pez li lo son latet. Bann solda i osi met en baton dan lanmen drwat Zezi e met en lenz mov lo li ki bann lerwa i abitye mete. Zot boufonn li: “Bonzour Lerwa bann Zwif!” (Matye 27:28, 29) An plis ki sa, zot kras lo Zezi e tap li kalot dan son figir. Zot pran sa baton e tap li lo son latet. Sa i anfons sa “kouronn” pikan pli dan fon dan son latet.
Menm si Zezi i pas dan tou sa martir, i reste kalm e i kontinyen demontre en kouraz ekstraordiner. Tousala i enpresyonn Pilat e ankor enn fwa i esey pa pran responsabilite pour lanmor Zezi. I dir: “Gete! La mon pe anmenn li deor kot zot pour zot konnen ki mon pa vwar nanryen mal avek li.” Petet Pilat pe mazinen ki ler i anmenn Zezi deor kot zot apre ki i’n ganny tortire e pe sennyen, zot pou pran lapenn pour Zezi. Ler Zezi i debout devan sa lafoul ki napa en sou pitye, Pilat i dir: “Gete! La sa zonm!”—Zan 19:4, 5.
Menm si Zezi in ganny bate, i reste trankil e kalm. I bezwen ki Pilat in remark sa akoz sa ki i dir i montre respe ek pitye anver Zezi.
-
-
Zezi i ganny anmennen pour ganny met amorZezi i semen, laverite ek lavi
-
-
SAPIT 130
Zezi i ganny anmennen pour ganny met amor
MATYE 27:31, 32 MARK 15:20, 21 LIK 23:24-31 ZAN 19:6-17
PILAT I ESEY LARG ZEZI
ZEZI I GANNY KONDANNEN E ANVOYE POUR GANNY MET AMOR
Menm si Zezi in vreman ganny maltrete e boufonnen, Pilat pa’n kapab sanz nide bann sef pret ek lezot ki dan zot kote pour larg Zezi. Zot pa anvi ki okenn keksoz i anpes Zezi ganny met amor. Zot kontinyen kriye: “Klout li lo poto! Klout li lo poto!” Pilat i reponn: “Pran li zot menm e met li amor parski mwan mon pa’n vwar nanryen mal avek li.”—Zan 19:6.
Bann Zwif pa reisi konvenk Pilat ki Zezi i devret ganny met amor akoz i’n fer en keksoz kont gouvernman, me eski zot kapab konvenk li ki i’n kas en lalwa relizye? Parey zot ti fer devan Sannedren, zot akiz Zezi ki i’n koz kont Bondye. Zot dir: “Nou annan en lalwa e dapre sa lalwa i merit lanmor parski i’n dir ki i Garson Bondye.” (Zan 19:7) Sa i premye fwa ki Pilat i tann sa lakizasyon.
I retourn dan son pale e esey rod en fason pour larg sa zonm ki’n reste ferm malgre tou sa martir ki i’n pas ladan e osi ki son madanm in rev li. (Matye 27:19) Ki Pilat pou fer konsernan sa nouvo lakizasyon ki bann Zwif pe fer kont sa prizonnyen, setadir ki i “Garson Bondye”? Pilat i konnen ki Zezi i sorti Galile. (Lik 23:5-7) Me selman i demann Zezi: “Kot ou sorti?” (Zan 19:9) Eski i posib ki Pilat pe esey rode si Zezi in viv dan lesyel avan e si i ti en bondye?
Pilat in tann Zezi li menm dir ki i en lerwa me ki son Rwayonm pa form parti sa lemonn. Zezi pa bezwen donn plis detay lo sa ki i’n dir pli boner, alor i reste trankil. Pilat i ankoler ki Zezi pa’n reponn e i dir li: “Ou pa oule koz avek mwan? Ou pa konnen ki mon annan lotorite pour larg ou e lotorite pour met ou amor?”—Zan 19:10.
Zezi i senpleman dir: “Ou ti pou napa okenn lotorite lo mwan si Bondye pa ti’n donn ou sa lotorite. Se pour sa rezon ki sa zonm ki’n livre mwan avek ou in fer en pli gro pese ki ou.” (Zan 19:11) I tre probab ki Zezi pa pe mazin zis en dimoun spesifikman. Plito i pe dir ki Kaif, bann ki’n ed li ek Zida Iskaryot i pli koupab ki Pilat.
Pilat i enpresyonnen avek lafason ki Zezi i konport li e koze. Alor i konmans pli per ankor ki Zezi i vreman en bondye e ankor enn fwa i esey larg li. Me bann Zwif i servi en lot taktik pour fer per Pilat. Zot dir: “Si ou larg sa zonm ou pa en zanmi Sezar. Tou sa ki dir i en lerwa i koz kont Sezar.”—Zan 19:12.
Gouverner i anmenn Zezi deor ankor enn fwa e asiz lo sez ziz e dir lepep: “Gete! La zot lerwa!” Me bann Zwif pa le les tonbe. Zot kriye: “Touy li! Touy li! Klout li lo poto!” Pilat i dir zot ankor: “Eski mon devret touy zot lerwa?” Pour en bon pe letan, bann Zwif pa’n kontan ki zot anba dominasyon Romen, me la bann sef pret i kontan pour dir: “Nou napa okenn lerwa apard Sezar.”—Zan 19:14, 15.
Bann Zwif in telman met presyon lo Pilat ki finalman i sede e i livre Zezi avek zot pour li ganny met amor. Bann solda i tir sa lenz mov lo Zezi e remet son manto lo li. Anmezir ki Zezi i ganny anmennen pour ganny met amor, zot fer li anmenn en poto martir.
I pros midi, Vandredi le 14 Nizan. Zezi pa’n dormi depi ki i’n leve Zedi granmaten e i’n pas dan tou sort kalite martir. I nepli annan okenn lafors pour anmenn sa poto ki vreman lour. Alor bann solda i fors Simon sorti Sirenn, Lafrik, ki pe pase pour anmenn sa poto martir ziska kot i pou ganny touye. En kantite dimoun i swiv zot e serten pe tap zot lestoman e fer leokri akoz sa ki pe arive.
Zezi i dir avek bann madanm ki pe plere: “Fiy Zerizalenm, aret plere pour mwan. Plito pler pour zot menm ek zot zanfan, parski en zour dimoun pou dir, ‘Ere bann madanm steril. Ere bann madanm ki pa’n donn nesans e ki pa’n donn tete pti baba!’ Sa letan zot pou konmans dir bann montanny, ‘Tonm lo nou!’ e bann pti montanny ‘Kouver nou!’ Si zot fer sa bann keksoz ler sa pye dibwa i ver, ki i pou arive ler i sek?”—Lik 23:28-31.
Zezi pe refer avek nasyon Zwif. Sa nasyon i parey en pye dibwa ki pe mor, me ki pa ankor sek konpletman akoz bann Zwif ki krwar dan Zezi e Zezi li menm i ankor la. Ler Zezi i mor e son bann disip i sorti dan larelizyon Zwif, sa nasyon pou sek spirityelman parey en pye dibwa mor. Zot pou annan rezon fer leokri ler Bondye i servi larme Romen pour detri sa nasyon Zwif!
-
-
En Lerwa inosan i soufer lo potoZezi i semen, laverite ek lavi
-
-
SAPIT 131
En Lerwa inosan i soufer lo poto
MATYE 27:33-44 MARK 15:22-32 LIK 23:32-43 ZAN 19:17-24
ZEZI I GANNY KLOUTE LO EN POTO MARTIR
SA LANSENNY PAR LAO LATET ZEZI I FER BANN DIMOUN BOUFONN LI
ZEZI I KOZ LO EN PARADI LO LATER
Zezi i ganny anmennen en landrwa ki pa tro lwen avek lavil kot li ek de voler pou ganny met amor. Sa landrwa i apel Golgota, ki vedir Koksis e i en landrwa ki dimoun i kapab vwar “dan lwen.”—Mark 15:40.
Zot tir lenz sa trwa zonm ki’n ganny kondannen. Apre sa, zot ganny ofer diven melanze avek lamir ek en keksoz anmer. Aparaman, bann madanm Zerizalenm ki’n prepar sa melanz e bann Romen pa anpes bann ki pe ganny met amor pran sa pour apez zot douler. Me ler Zezi i gout sa diven, i refize bwar. Akoz? I pa anvi ki okenn sibstans i anpes li konpran tou sa ki pe pase pandan sa gran leprev akoz i anvi konsyan e fidel ziska son lanmor.
Zot met Zezi lo poto. (Mark 15:25) Bann solda i tap klou dan son lanmen ek lipye e sa i pers son laser ek ligaman. Sa i vreman fermal. Ler zot met sa poto debout, Zezi i dan bokou plis douler ankor akoz pwa son lekor i desir kot klou in perse. Malgre tousala, Zezi pa ankoler avek bann solda. I priye: “Papa, pardonn zot, parski zot pa konnen ki zot pe fer.”—Lik 23:34.
Normalman bann Romen i met en lansenny ki montre ki sa kriminel in fer. Safwasi, Pilat in fer en lansenny ganny mete ki dir: “Zezi sa Nazareen Lerwa bann Zwif.” Sa lansenny in ganny ekrir an Ebre, Laten ek Grek pour ki laplipar dimoun i kapab lir li. Sa i montre ki Pilat i vreman mepriz bann Zwif ki’n ensiste pour ki Zezi i ganny met amor. Bann sef pret pa kontan e zot dir: “Pa bezwen ekri, ‘Lerwa bann Zwif,’ me ki i ti dir, ‘Mwan menm Lerwa bann Zwif.’” Toudmenm, Pilat pa anvi fer tou sa ki zot dir li, alor i dir: “Sa ki mon’n ekri, mon’n fini ekri.”—Zan 19:19-22.
Bann pret ankoler i repet sa menm fo lakizasyon ki zot ti fer pli boner ler Sannedren ti pe ziz Zezi. I pa drol ki dimoun ki pe pase i sakouy latet e maltret li par dir: “Arya! Ou ki ti pou detri tanp Bondye e rekonstri li dan trwa zour, sov ou lekor, sorti lo sa poto martir.” Dan menm fason osi, bann sef pret ek profeser lalwa i dir avek kanmarad: “I Kris ek Lerwa Izrael, les li sorti lo sa poto martir la konmela pour ki nou vwar e krwar.” (Mark 15:29-32) Menm sa de voler ki dan kote gos e kote drwat Zezi i ensilte li, menm si Zezi i inosan.
Sa kat solda Romen osi i boufonn Zezi. Aparaman zot pe bwar vineg. Pour boufonn Zezi, zot fer konmsi zot pe al donn li en pe osi, me evidaman Zezi pa arive pran en pe pour li bwar. Bann Romen i servi sa ki lo sa lansenny par lao latet Zezi e zot monk li: “Si ou Lerwa bann Zwif, sov ou lekor.” (Lik 23:36, 37) Zis mazinen, san okenn rezon, zot boufonn e maltret sa zonm ki semen, laverite ek lavi. Par kont, Zezi i aksepte tousala san kondann bann Zwif ki pe gete, bann solda Romen ki pe boufonn li oubyen sa de kriminel ki’n ganny kloute lo poto akote li.
Sa kat solda in pran manto Zezi e zot desir li an kat. Zot tir osor pour gete lekel ki pou ganny ki bout. Me son lenz par anndan i pli bon kalite parski i ‘napa koutir, akoz i en sel pyes latwal depi anler ziska anba.’ Bann solda i mazinen: “Annou pa desir sa enn me tir osor pour deside lekel ki pou ganny sa lenz.” Sa i akonpli sa ki lekritir i dir: “Zot ti partaz mon lenz antre zot e zot ti tir osor pour mon lenz.”—Zan 19:23, 24; Psonm 22:18.
Pli tar, enn sa bann kriminel i realize ki Zezi i bezwen en lerwa. I koz severman avek sa lot kriminel e dir li: “Eski ou napa okenn respe pour Bondye la ki ou osi ou’n ganny menm zizman? Parski nou nou’n ganny sa ki nou merite pour bann keksoz ki nou’n fer, me sa zonm pa’n fer nanryen mal.” Apre sa, i dir Zezi: “Mazin mwan ler ou vin Lerwa.”—Lik 23:40-42.
Zezi i reponn: “Laverite mon dir ou ozordi, ou pou avek mwan dan Paradi,” pa dan son Rwayonm, me “dan Paradi.” (Lik 23:43) Sa promes i diferan avek sa ki Zezi in dir son bann zapot, setadir, ki zot pou asiz lo bann tronn avek li dan son Rwayonm. (Matye 19:28; Lik 22:29, 30) Par kont, i posib ki sa kriminel ki ti Zwif in deza tann koz lo Paradi lo later ki Zeova ti’n donn Adan ek Ev e zot desandans. La aprezan sa voler i kapab mor avek sa lespwar.
-
-
“Vreman sa zonm ti Garson Bondye”Zezi i semen, laverite ek lavi
-
-
SAPIT 132
“Vreman sa zonm ti Garson Bondye”
MATYE 27:45-56 MARK 15:33-41 LIK 23:44-49 ZAN 19:25-30
ZEZI I MOR LO POTO
BANN KEKSOZ EKSTRAORDINER I ARIVE APRE LANMOR ZEZI
La i midi le 14 Nizan. ‘Depi midi ziska trwa-z-er apremidi, pei antye i dan fernwanr.’ (Mark 15:33) Sa fernwanr i fer per me i pa en leklips soley. Normalman en leklips soley i selman ariv dan letan nouvellin, me la i plennlin akoz i lafet Lapak. Deplis, sa fernwanr pa dir pour zis detrwa minit parey en leklips soley. Alor i evidan ki se Bondye ki’n fer sa fernwanr arive!
Zis mazinen ki lefe sa i bezwen annan lo bann ki pe monk Zezi. Pandan sa fernwanr, kat madanm i vin kot poto martir. Sa i manman Zezi, Salome, Mari Magdalenn ek Mari manman Pti Zak ki en zapot.
Zapot Zan i ansanm avek manman Zezi ki vreman tris “lanmenm o bor poto martir.” Mari pe get son garson ki i’n elve depi pti baba pe soufer lo poto. Pour li, i konmsi i’n ganny perse avek “en gran lepe.” (Zan 19:25; Lik 2:35) Pourtan, dan tou son douler, Zezi i mazin byennet son manman. I bouz son latet dan direksyon Zan e i dir avek son manman: “Madanm, gete! La ou garson.” Apre i bouz son latet dan direksyon Mari e i dir Zan: “Gete! La ou manman!”—Zan 19:26, 27.
Zezi pe donn sa zapot ki i kontan sa responsabilite pour pran swen avek son manman, ki aparaman i en vev aprezan. Zezi i konnen ki son bann demi frer, setadir bann lezot garson Mari, pa ankor annan lafwa dan li. Alor i pe fer laranzman pour ki en dimoun i pran swen avek son manman fizikman e spirityelman. Pa sa i en bon legzanp!
Ver 3 er apremidi, Zezi i dir: “Mon swaf.” Ler i dir sa parol, sa i akonpli sa ki’n ganny rikorde dan lekritir. (Zan 19:28; Psonm 22:15) Zezi i santi ki son Papa pa pe protez li pour ki son lentegrite i ganny konpletman teste. Kris i kriye petet dan en dyalek Arameen ki zot koze Galile: “Eli, Eli, lama sabaktani?” ki vedir, “Mon Bondye, mon Bondye, akoz ou’n abandonn mwan?” Serten parmi bann ki pe debout la i dir: “Ekoute! I pe kriy Eliya.” En dimoun i taye e met en leponz ki’n ganny tranpe dan vineg lo bout en baton e donn Zezi pour bwar. Me lezot i dir: “Les li! Annou gete si Eliya i vini pour tir li lo sa poto.”—Mark 15:34-36.
Apre sa, Zezi i kriye: “I’n ganny akonplir!” (Zan 19:30) Zezi in akonpli tou sa ki son Papa in anvoy li pour fer lo later. Finalman Zezi i dir: “Papa, mon met mon lavi dan ou lanmen.” (Lik 23:46) Koumsa Zezi i donn Zeova son lavi e i annan en konfyans total ki Bondye pou resisit li. Apre sa, Kris i bes son latet e mor.
Ler sa i arive, i annan en gro tranblemandter ki fann bann ros. I sitan for ki bann latonm an deor Zerizalenm i ouver e bann lekor mor i sorti an deor latonm. Me ler bann ki pe pase i vwar bann lekor mor an deor latonm, zot al dan “lavil sen” e rakont sa ki zot fek vwar.—Matye 12:11; 27:51-53.
Ler Zezi i mor, sa gran rido lour ki separ Sen avek Tre Sen dan tanp Bondye i desir an de, depi anler ziska anba. Sa levennman etonan i arive akoz Bondye i ankoler avek bann ki’n touy son Garson e i montre ki aprezan i posib pour antre dan Tre Sen, setadir lesyel.—Ebre 9:2, 3; 10:19, 20.
Nou kapab konpran akoz bann dimoun i konmans vreman per. Sa zofisye larme ki ansarz sa legzekisyon i dir: “Vreman sa zonm ti Garson Bondye.” (Mark 15:39) Petet i ti la ler Zezi ti pe ganny zize devan Pilat e zot ti pe diskite si i Garson Bondye oubyen non. La aprezan i asire ki Zezi i en dimoun drwat e ki i vreman Garson Bondye.
Lezot i sirprann ler zot vwar sa bann keksoz ekstraordiner ki pe arive, zot al kot zot e zot “tap zot lestoman” akoz zot tris e onte. (Lik 23:48) Parmi bann ki pe gete dan lwen i annan en kantite madanm ki disip Zezi e ki par ler ti vwayaz avek li. Sa bann keksoz ki’n arive i osi annan en gran lefe lo zot.
-
-
Lekor Zezi i ganny prepare e mete dan latonmZezi i semen, laverite ek lavi
-
-
SAPIT 133
Lekor Zezi i ganny prepare e mete dan latonm
MATYE 27:57–28:2 MARK 15:42–16:4 LIK 23:50–24:3 ZAN 19:31–20:1
ZOT TIR LEKOR ZEZI LO POTO
ZOT PREPAR SON LEKOR POUR MET LI DAN LATONM
BANN MADANM I VWAR EN LATONM VID
I tar apremidi Vandredi le 14 Nizan. Ler soley i kouse, Saba le 15 Nizan pou konmanse. Zezi in fini mor, me sa de voler akote li i ankor vivan. Dapre Lalwa, en “lekor pa devret reste lo poto lannwit antye.” I devret ganny antere “menm zour.”—Deterononm 21:22, 23, NWT.
An plis ki sa, Vandredi apremidi i apel zour Preparasyon akoz bann dimoun i kwi manze e zot fini fer lezot louvraz ki pa pou kapab ganny fer apre Saba. Apre soley kouse, en “gran Saba” i konmanse akoz de Saba i tonm menm zour. (Zan 19:31) Le 15 Nizan pou tonm premye zour sa Lafet Dipen san Lelven ki dire pour set zour. Premye zour sa lafet in toultan en Saba. (Levitik 23:5, 6) Safwasi, sa premye zour i tonm menm zour avek Saba ki ganny fer setyenm zour tou le semenn.
Alor bann Zwif i demann Pilat pour fer Zezi ek sa de voler akote li mor pli vit. Ki mannyer? Par kas zot lazanm. Sa pou fer li enposib pour zot servi zot lipye pour lev zot lekor anler pour ki zot kapab respire. Bann solda i al kas lazanm sa de voler. Me i paret ki Zezi in fini mor, alor zot pa kas son lazanm. Sa i akonpli Psonm 34:20 ki dir: “I vey lo tou son bann lezo; napa enn ki pou ganny kase.”
Pour fer sir ki Zezi in vreman mor, en solda i pik li dan son kote avek en lans. I pik kot son leker i ete. ‘Deswit disan ek delo i koule.’ (Zan 19:34) Sa i akonpli en lot verse dan Labib: “Zot pou get sa enn ki zot ti perse.”—Zekarya 12:10, NWT.
Zozef, “en zonm ris sorti Arimate” e en manm respektab dan Sannedren i osi la ler Zezi i ganny met amor. (Matye 27:57) I ganny dekrir konman “en zonm drwat e en bon dimoun” ki “pe esper Rwayonm Bondye.” Anfet, vi ki i ‘en disip Zezi me an sekre akoz i per bann Zwif,’ i pa dakor avek sa zizman ki lakour in fer kont Zezi. (Lik 23:50; Mark 15:43; Zan 19:38) Avek kouraz, Zozef i demann Pilat si i kapab pran lekor Zezi. Pilat i apel sa zofisye larme ki ansarz pour konfirmen ki Zezi in mor. Alor Pilat i donn Zozef permisyon pour pran lekor Zezi.
Zozef i aste latwal linenn fen e prop e tir lekor Zezi lo poto. I anvlop son lekor dan sa latwal linenn pour prepar li pour ganny mete dan latonm. Nikodenm, “ki ti’n al kot Zezi pour premye fwa en zour swar” i ede fer bann preparasyon. (Zan 19:39) I anmenn en melanz apepre 30 kilo lamir ek lalwes ki byen ser. Zot anvlop lekor Zezi dan bann latwal ki annan sa bann zepis parey i abitye ganny fer dapre koutim bann Zwif avan ki en dimoun i ganny mete dan latonm.
Zozef i annan en latonm ki pa’n deza ganny servi. Sa latonm in ganny fouye dan ros pa tro lwen e zot met lekor Zezi ladan. Apre sa, en gro ros i ganny mete devan larantre sa latonm. Zot fer sa vitman, avan Saba i konmanse. Petet Mari Magdalenn ek Mari manman Pti Zak in ede prepar lekor Zezi. Aprezan zot depese e al kot zot “pour al prepar bann zepis santi bon ek delwil parfimen,” pour zot kontinyen prepar lekor Zezi apre Saba.—Lik 23:56.
Son lannmen i Saba e bann sef pret ek Farizyen i al kot Pilat e dir: “Nou rapel byen, ler i ti ankor vivan, sa manter ti dir, ‘Apre trwa zour mon pou ganny resisite.’ Alor, donn lord pour ki sa latonm i ganny veye ziska trwazyenm zour, pour ki son bann disip pa vin vol son lekor e apre dir avek lezot, ‘I’n ganny resisite!’ Parski si non, sa mansonz pou pli pir ki sa enn premye.” Pilat i reponn zot: “Zot kapab ganny en gard. Ale, fer veye parey zot oule.”—Matye 27:63-65.
Byen boner Dimans bomaten, Mari Magdalenn, Mari manman Zak ek lezot madanm i anmenn bann zepis kot latonm pour okip lekor Zezi. Zot dir avek kanmarad: “Lekel ki pou roul sa ros ki dan larantre latonm pour nou?” (Mark 16:3) Me i ti annan en tranblemandter. Deplis, lanz Bondye in tir sa ros, bann gard in ale e i paret ki latonm i vid!
-