Adà 8
Lẹndai Jiwheyẹwhe Tọn Zindonukọn Hlan Hẹndi Kọn
1, 2. Nawẹ Jiwheyẹwhe ko to awuwledainanu basi nado de yajiji sẹ gbọn?
GANDUDU gbẹtọ po aovi atẹṣitọ lẹ po tọn ko to whẹndo gbẹtọvi lẹ tọn dọ̀n do odò na owhe kanweko susu lẹ. Ṣogan, Jiwheyẹwhe ma ko dekọsẹ sọn yajiji mítọn lẹ go gba. Kakatimọ, to owhe kanweko susu lẹpo gblamẹ, ewọ ko to awuwledainu lẹ basi nado tún gbẹtọ lẹ dote sọn adúkúnkún ylanwiwa po yajiji tọn po mẹ.
2 To ojlẹ atẹṣiṣi lọ tọn whenu to Edẹni, Jiwheyẹwhe jẹ lẹndai etọn lẹ sọhia ji nado zé gandudu de dai he na hẹn aigba ehe zùn owhé paladisi tọn de na gbẹtọvi lẹ. (Gẹnẹsisi 3:15) To godomẹ, taidi tatọ hoyidọtọ Jiwheyẹwhe tọn, Jesu hẹn gandudu Jiwheyẹwhe tọn he ja ehe zùn hosọ nuplọnmẹ etọn tọn. E dọ dọ todido gbẹtọvi lẹ tọn kẹdẹ wẹ e na yin.—Daniẹli 2:44; Matiu 6:9, 10; 12:21.
3. Nawẹ Jesu ylọ gandudu aigba ji tọn he ja dọ, podọ etẹwutu?
3 Jesu ylọ gandudu Jiwheyẹwhe tọn he ja enẹ dọ “ahọludu olọn tọn,” na e yin gandudeji sọn olọn mẹ wutu. (Matiu 4:17) E sọ ylọ ẹ dọ “ahọludu Jiwheyẹwhe tọn,” na Jiwheyẹwhe wẹ na yin Dowatọ etọn wutu. (Luku 17:20) Gbọn gblagbla owhe kanweko susu lẹ tọn gblamẹ Jiwheyẹwhe gbọdo wekantọ etọn lẹ nado kan dọdai lẹ dogbọn mẹhe na tin to gandudu enẹ glọ po nuhe e na wadotana po dali.
Ahọlu Yọyọ Aigba Ji Tọn
4, 5. Nawẹ Jiwheyẹwhe dohia gbọn dọ Jesu wẹ yin Ahọlu he emi kẹalọyi?
4 Jesu wẹ, to nuhe diblayi owhe fọtọ́n donu awe die wayi, mẹhe hẹn susu dọdai lẹ tọn dogbọn omẹ lọ he na yin Ahọlu to Ahọluduta Jiwheyẹwhe tọn mẹ lẹ di. E do ede hia nado yin mẹdide Jiwheyẹwhe tọn na Ahọlu gandudu olọn mẹ tọn enẹ do gbẹtọvi lẹ ji. Podọ to okú etọn godo, Jiwheyẹwhe fọ́n Jesu wá ogbẹ̀ to olọn mẹ taidi huhlọnnọ, nudida jọmaku gbigbọnọ de. Kunnudetọ susu lẹ wẹ tin na fọ́nsọnku etọn.—Owalọ lẹ 4:10; 9:1-9; Lomunu lẹ 1:1-4; 1 Kọlintinu lẹ 15:3-8.
5 To enẹgodo Jesu “sinai to adusilọ Jiwheyẹwhe tọn mẹ.” (Heblu lẹ 10:12) To finẹ e nọtepọn ojlẹ lọ he Jiwheyẹwhe na ná ẹn huhlọn nado yinuwa taidi Ahọlu Ahọluduta olọnmẹ Jiwheyẹwhe tọn. Ehe hẹn dọdai he tin to Psalm 110:1 dì, fie Jiwheyẹwhe dọ na ẹn te dọmọ: “Sinai to adusilọ ṣie mẹ, kaka yẹn na yí kẹntọ towe lẹ do basi tokloafọligbe towe.”
6. Nawẹ Jesu dohia gbọn dọ emi pegan nado yin Ahọlu Ahọluduta Jiwheyẹwhe tọn?
6 To whenue é tin to aigba ji, Jesu dohia dọ emi pegan na otẹn mọnkọtọn. Mahopọnna homẹkẹndomẹ, e dè nado hẹn tenọgli etọn go hlan Jiwheyẹwhe. Gbọnmọ wiwà dali é dohia dọ Satani ko dolalo to whenuena e sọalọakọn dọ gbẹtọvi depope ma na yin nugbonọ hlan Jiwheyẹwhe to whlepọn glọ́ gba. Jesu, omẹ pipe de, yèdọ ‘Adam awetọ lọ,’ dohia dọ Jiwheyẹwhe ma ṣinuwa nado dá gbẹtọvi pipé lẹ gba.—1 Kọlintinu lẹ 15:22, 45; Matiu 4:1-11.
7, 8. Onu dagbe tẹlẹ wẹ Jesu basi to whenue e tin to aigba ji, podọ etẹwẹ ewọ dohia?
7 Wadotana tẹwẹ ahọlu de ko basi pọn he yọn sọ nuhe Jesu basi to lizọnyizọn owhe vude etọn lẹ mẹ? Na yinyin huhlọnna gbọn gbigbọ wiwe Jiwheyẹwhe tọn dali, Jesu hẹn awutunọ lẹ, sẹkúnọ, nukuntọ́nnọ, tokunọ, po unbọpẹn lẹ po jẹ gángán. E tlẹ sọ fọ́n oṣiọ ga! E dohia to ninọmẹ kleun de mẹ nuhe ewọ na wà na gbẹtọvi lẹ to aliho daho mẹ to whenue e jẹ huhlọn Ahọluduta tọn ji.—Matiu 15:30, 31; Luku 7:11-16.
8 Jesu wà onu dagbe susu talala to whenuena e tin to aigba ji sọmọ bọ devi etọn Johanu dọmọ: “Onú susu devo lẹ tin ga he Jesu wà, ehe, eyin yè na wlanwe yé omẹ po tọn dopodopo, yẹn lẹnpọn dọ aihọn lọsu ma na hẹn owé he yè do wlan lẹ gba.”—Johanu 21:25.a
9. Naegbọn omẹ ahúnjijlọnọ lẹ do dọnsẹpọ Jesu?
9 Jesu jọmẹ bosọ yin awuvẹmẹtọ, mẹhe tindo owanyi he siso na gbẹtọ lẹ. E gọalọna hẹntọnọ po kọgbidinanọ lẹ po, ṣigba e ma klan adọkunnọ kavi mẹhe tindo tẹnmẹ lẹ dovo gba. Gbẹtọ ahunjijlọnọ lẹ yigbena oylọ owanyinọ Jesu tọn whenuena e dọmọ: “Mì wá dee, mì he to tuklajẹ, bọ yè doagban pinpẹn na lẹ, yẹn nasọ na gbọjẹ mì. Mì yí zẹ̀gẹ̀ ṣie do okọ̀ mìtọn, na mì ni sọ plọn núpinplọn ṣie: na homẹmimiọnnọ podọ ayiha whiwhẹnọ wẹ yẹn: mì nasọ mọ gbọjẹ hlan alindọn mìtọn lẹ. Na zẹ̀gẹ̀ ṣie bọawú, agbàn ṣie sọ fua.” (Matiu 11:28-30) Mẹhe dibusi Jiwheyẹwhe lẹ dọnsẹpọ ẹ bo to nukọn pọnhlan na gandudu etọn.—Johanu 12:19.
Gandutọgbẹ́ Lẹ
10, 11. Mẹnu lẹ wẹ na tindo mahẹ po Jesu po to gandudu do aigba ji mẹ?
10 Kẹdẹdile gandudu gbẹtọvi lẹ tọn nọ tindo hagbẹ́ whẹyidọtọ lẹ tọn do, mọdopolọ wẹ Ahọluduta olọn mẹ tọn Jiwheyẹwhe tọn tindo ga do niyẹn. Mẹdevo lẹ na tindo mahẹ po Jesu po to gandudu do aigba ji mẹ, na e dopagbe na hagbẹ́ gbẹ́dohẹmẹtọ pẹkipẹki etọn lẹ dọ yé na dugan hẹ emi di ahọlu lẹ do gbẹtọvi lẹ ji.—Johanu 14:2, 3; Osọhia 5:10; 20:6.
11 Gbọnmọ, to pọmẹ po Jesu po, sọha vude gbẹtọvi lẹ tọn na sọ yin finfọ́nsọnku ga yì gbẹninọ olọn mẹ tọn mẹ. Yé nọtena Ahọluduta Jiwheyẹwhe tọn he na hẹn dona madopodo lẹ wá na gbẹtọvi lẹ. (2 Kọlintinu lẹ 4:14; Osọhia 14:1-3) Enẹwutu gbọn gblagbla owhe lẹ tọn mẹ, Jehovah ko zé dotin lọ dai na gandudu he na hẹn dona madopodo lẹ wá na whẹndo gbẹtọvi lẹ tọn.
Gandudu Mẹdekannujẹ Tọn Na Wá Opodo
12, 13. Etẹwẹ Ahọluduta Jiwheyẹwhe tọn wleawu fó todin nado wà?
12 To owhe kanweko ehe mẹ Jiwheyẹwhe ko doalọ do whẹho aihọn lọ tọn lẹ mẹ tọlọlọ. Dile Adà 9tọ dohodeji do, dọdai Biblu tọn dohia dọ Ahọluduta Jiwheyẹwhe tọn to Klisti glọ́ yin zizédai to 1914 podọ wleawu fó todin nado và titonu Satani tọn pete sudo. Ahọluduta enẹ wleawu fó nado to “ahọludu to ṣẹnṣẹn kẹntọ [Klisti] . . . tọn” lẹ mẹ.—Psalm 110:2.
13 To ninọmẹ ehe mẹ, dọdai he to Daniẹli 2:44 mẹ dọmọ: “Podọ to azán ahọlu nẹlẹ tọn lẹ [he tin to aimẹ todin lẹ] mẹ wẹ Jiwheyẹwhe olọn tọn na zé ahọludu [olọn mẹ tọn] de daga, he ma na yin vivà gbède, mọ yè ma na jó ahọludu etọn dai hlan gbẹtọ devo lẹ gba [gandudu gbẹtọvi lẹ tọn ma nasọ yin dotẹnmẹ jódona gbede bà]; ṣigba é [Ahọluduta Jiwheyẹwhe tọn] na gbà ahọludu do flinflin bo sú ahọludu he lẹpo do, ewọ bo na sọ nọte kakadoi.”—Revised Standard Version.
14. Etẹwẹ yin delẹ to alè he jà lẹ mẹ taidi kọdetọn vivọnu gandudu gbẹtọvi lẹ tọn?
14 Po gandudu he tin to mẹdekannu sọn Jiwheyẹwhe glọ didesẹ sọn aimẹ po dali, gandudu Ahọluduta Jiwheyẹwhe tọn do aigba ji na sọgbe mlẹnmlẹn lẹdope. Podọ na Ahọluduta lọ na duahọlu sọn olọn mẹ wá wutu, e ma sọgan yin hinhẹngble gbede gbọn gbẹtọvi lẹ dali gba. Huhlọn gandudu tọn na tin to fie e tè to whẹwhẹwhenu, yèdọ to olọn mẹ, to Jiwheyẹwhe dè. Podọ to whenue gandudu Jiwheyẹwhe tọn na deanana aigba lẹpo, mẹdepope ma nasọ yin hinhẹn buali gbọn sinsẹ̀n lalo tọn dali kavi tamẹnuplọnmẹ gbẹtọvi lẹ tọn he ma hẹn pekọ wá lẹ po otangblo tonudọtọ lẹ tọn po gbede bà. Depope to onu nẹlẹ mẹ ma na yin tẹnjona nado tin to aimẹ bà.—Matiu 7:15-23; Osọhia, weta 17 jẹ 19.
[Nudọnamẹ Odò tọn]
a Na yinyọn gbẹzan Jesu tọn to gigọ́ mẹ, pọn owe lọ Le plus grand homme de tous les temps, he yin zinzinjẹgbonu to 1991 gbọn Société Watchtower dali.
[Yẹdide to weda 18]
To whenue e do tin to aigba ji Jesu hẹn awutunọ lẹ jẹ gángán, bo fọ́n oṣiọ lẹ nado do nuhe ewọ na wà to aihọn yọyọ lọ mẹ hia
[Yẹdide to weda 19]
Ahọluduta olọn mẹ Jiwheyẹwhe tọn na và wunmẹ gandudu he tin to mẹdekannu sọn ewọ glọ lẹpo sudo