Weta Fọtọ̀n
Ahọlu Agbàwhlẹntọ lọ lẹ Biọ Owhe Kanweko 20tọ́ Mẹ
1. Mẹnu lẹ wẹ whenuho-kàntọ dopo dọ dọ yewlẹ wẹ yin nukọntọ Europe owhe kanweko 19tọ tọn?
“AFỌDIDE diọdo tọn de tin dogbọn Europe owhe kanweko fọtọ̀nnukunẹnẹtọ tọn dali ehe ko yin yinyọnẹn dai pete,” wẹ whenuho-kàntọ Norman Davies wlan. E yidogọ dọmọ: “Europe yin whinwhàn po huhlọn po hugan gbede pọ́n tọn: po huhlọn zomọ-bibasi tọn, huhlọn akuẹzinzan tọn, huhlọn aṣa tọn, huhlọn akọjọpli tọn po.” Davies dọmọ: Nukọntọ “ ‘Huhlọn awhàngbatọ owhe kanweko’ Europe tọn lẹ wẹ yin Grande-Bretagne to tintan whenu . . . bo yin Allemagne to owhe ao ao he gbọngodo lẹ mẹ.”
‘AYILINLẸN NADO WÀ NUHE YLAN’
2. Dile owhe kanweko 19tọ wá vivọnu, huhlọn tẹlẹ wẹ didá azọngban “ahọlu agewaji tọn” po “ahọlu hùwaji tọn” po?
2 Dile owhe kanweko 19tọ sẹpọ vivọnu etọn, Ahọluigba Allemagne tọn wẹ yin “ahọlu agewaji tọn” bọ Grande-Bretagne tin to otẹn “ahọlu hùwaji tọn” mẹ. (Daniẹli 11:14, 15) Angẹli Jehovah tọn dọmọ: “Na ahọlu awe helẹ tọn, ayiha yetọn lẹ na tin nado wà danú, yé nasọ nọ dọhó lalo lẹ to tafo dopo ji.” E zindonukọn dọmọ: “Ṣigba e ma na doale gba; na ganṣo opodo lọ na tin to ojlẹ dide ji.”—Daniẹli 11:27.
3, 4. (a) Mẹnu wẹ lẹzun ahọluigbagán tintan Reich Allemagne tọn, podọ gbekọndopọ tẹwẹ yin awuwlena? (b) Afọdide tẹwẹ Kaiser Guillaume hodo?
3 To 18 janvier 1871, Guillaume I lẹzun ahọluigbagán tintan Reich, kavi Ahọluigba Allemagne tọn. E dè Otto von Bismarck taidi ayinamẹtọ. Na ayidonugo etọn tin to hinhẹngblo ahọluigba yọyọ lọ tọn ji wutu, Bismarck dapana awhànfunfun hẹ akọta devo lẹ bo biọ gbekọndopọmẹ de hẹ Autriche-Hongrie po Italie po, heyin yinyọnẹn taidi Gbekọndopọ Pipli Atọ̀n tọn. Ṣigba ojlo ahọlu yọyọ agewaji tọn ehe sọta dehe yin ahọlu hùwaji tọn lẹ tọn to madẹnmẹ.
4 To whenuena Guillaume I, po mẹjẹmẹtẹnmẹ etọn Frédéric III po, kú to 1888 pó godo, owhe 29 mẹvi Guillaume II hẹ ofìn lọ ji. Guillaume II, kavi Kaiser Guillaume, hẹn Bismarck po huhlọn po nado tlọ́n gánzinpo ji hodo afọdide de heyin nado hẹn nuyiwadomẹji Allemagne tọn gblo lẹdo aihọn pé. Whenuho-kàntọ de dọmọ: “To gandudu Wilhelm II tọn glọ, [Allemagne] mọ walọyizan goyiyi po kanyinylan tọn po yí.”
5. Nawẹ ahọlu awe lọ lẹ sinai to “tafo dopo” ji gbọn, podọ etẹwẹ yé dọ to finẹ?
5 To whenuena tsar Nicolas II Russie tọn ylọ opli jijọho tọn de to La Haye, Pays-Bas, to 24 août 1898, ninọmẹ aimẹ tọn lọ yin nuyiwa akọjọpli tọn de. Opli lọ po dehe bọdego to 1907 po ze dodonu de dai na Whẹdatẹn Whepoponu tọn na Nudide to La Haye. Gbọn lilẹzun hagbẹ whẹdatẹn ehe tọn dali, Reich Allemagne tọn to pọmẹ po Grande-Bretagne po do yede hia nado yiwanna jijọho. Yé sinai “to tafo dopo ji,” bo sọawuhia nado yin họntọn-jihẹmẹtọ, ṣigba ‘ahun yetọn lẹ yin whinwhàn nado wà nuhe ylan.’ Nuyiwa ayiha wintinwintin tọn lọ ‘nado dọho lalo tọn to tafo dopo ji’ ma sọgan ze jijọho nugbo daga gba. Na nuhe dù ojlo zogbe tonudidọ, ajọwiwa, po awhànfunfun tọn yetọn lẹ po, ‘nudepope ma sọgan tindo kọdetọn dagbe’ na opodo ahọlu awe lọ lẹ tọn “tin to ojlẹ dide ji” gbọn Jehovah Jiwheyẹwhe dali.
SỌTA “ALẸNU WIWE LỌ”
6, 7. (a) Aliho tẹmẹ wẹ ahọlu agewaji tọn “lẹgọ biọ aigba etọn mẹ” te? (b) Nawẹ ahọlu hùwaji tọn yinuwa gando nuyiwadomẹji ahọlu agewaji tọn he to kandlẹn lọ go gbọn?
6 To nukọn zinzindo mẹ, angẹli Jiwheyẹwhe tọn dọmọ: “Whenẹnu wẹ ewọ [ahọlu agewaji tọn] na lẹgọ biọ aigba etọn mẹ po adọkunnu susu po; ayiha etọn nasọ tin to alẹnu wiwe lọ go; ewọ nasọ wà homẹhunnu etọn, bosọ lẹgọ do aigba etọn titi mẹ.”—Daniẹli 11:28.
7 Kaiser Guillaume lẹgọ biọ “aigba” lọ mẹ, kavi ninọmẹ aigba ji tọn heyin ahọlu agewaji hohowhenu tọn. Gbọnna? Gbọn osẹ́n gigonọ de zizedai dali heyin awuwlena nado hẹn Reich Allemagne tọn gblo bo dlẹnkanna nuyiwadomẹji etọn. Guillaume II doafọna yanwle otò hihòyi tọn lẹ to Aflika po awa devo lẹ po ji. To jijlo nado diọnukunsọ gandudu Grande-Bretagne tọn to ohù ji, e zindonukọn nado gbá bato awhàn tọn lẹ. Otanwe lọ La Nouvelle Encyclopédie britannique dọmọ: “Huhlọn bato awhàn tọn heyin Allemagne tọn diọ sọn nuvọ́-yinyin mẹ do tintin to otẹn awetọ mẹ poun na enẹ heyin Grande-Bretagne tọn to nuhe lán pẹvide to owhe ao ji mẹ.” Nado sọgan hẹn gánhumẹtọ-yinyin etọn go, Grande-Bretagne na taun tọn dona hẹn tito-to-whinnu awhànfunfun tọji tọn etọn titi gblodeji. Grande-Bretagne sọ basi tito azọ́nwadopọ tọn (nukunnumọjẹnumẹ họntọnjiji tọn) hẹ France bosọ basi gbekọndopọ dopolọ hẹ Russie, he nọpọ do yin Gbemima Pipli Atọ̀n tọn. Todin Europe yin mimá do osla awhànfuntọ lẹ tọn awe mẹ—Gbekọndopọ Pipli Atọ̀n tọn to awa dopo ji bọ Gbemima Pipli Atọ̀n tọn to awa awetọ ji.
8. Nawẹ Ahọluigba Allemagne tọn wá tindo “adọkunnu susu” gbọn?
8 Ahọluigba Allemagne tọn hodo afọdide kanyinylan tọn de, he dekọtọn do “adọkunnu susu” mẹ na Allemagne na adà titengbe wẹ e yin to Gbekọndopọ Pipli Atọ̀n tọn lọ mẹ. Otò Katoliki Lomu tọn wẹ Autriche-Hongrie po Italie po yin. Enẹwutu, Gbekọndopọ Pipli Atọ̀n tọn lọ sọ yin alọkẹyi to papa dè, to whenuena e yindọ ahọlu hùwaji tọn, po susugege Gbemima Pipli Atọ̀n tọn he mayin Katoliki lẹ tọn po, ma wà mọ.
9. Nawẹ ahọlu agewaji tọn ‘jẹagọdo alẹnu wiwe lọ’ to ahun mẹ gbọn?
9 Etẹwẹ dogbọn omẹ Jehovah tọn lẹ dali? Yé ko lá na whenu dindẹn dọ “ojlẹ Kosi lẹ tọn” na wá vivọnu to 1914.a (Luku 21:24) To owhe enẹ mẹ, Ahọluduta Jiwheyẹwhe tọn to alọ Whédutọ Ahọlu Davidi tọn, Jesu Klisti tọn mẹ, yin zizedai to olọn lẹ mẹ. (2 Samuẹli 7:12-16; Luku 22:28, 29) Yigodo jẹ mars 1880, linlinnamẹwe Atọ̀họ̀-Nuhihọ́ Lọ Tọn blá gandudu Ahọluduta Jiwheyẹwhe tọn dopọ hẹ vivọnu “ojlẹ dide akọta lẹ tọn,” kavi “ojlẹ Kosi lẹ tọn.” (La Bible du roi Jacques [Glẹnsigbe] ) Ṣigba ahun ahọlu agewaji Allemagne tọn ‘jẹagọdo alẹnu wiwe Ahọluduta lọ tọn.’ Kakati nado kẹalọyi gandudu Ahọluduta lọ tọn, Kaiser Guillaume ‘yinuwa po kọdetọn dagbe po’ gbọn ayiha wintinwintin etọn lẹ kinkan na gandudu aihọn tọn dali. Nalete, to mọwiwà mẹ, e dó okún Wẹkẹ-whàn I tọn.
AHỌLU LỌ “JẸFLUMẸ” TO AWHÀN WHENU
10, 11. Nawẹ Wẹkẹ-whàn I bẹjẹeji gbọn, podọ nawẹ ehe yin “to ojlẹ dide lọ ji” gbọn?
10 Angẹli lọ dọ dọdai dọmọ: “To ojlẹ dide lọ ji ewọ [ahọlu agewaji tọn] na lẹgọ, bo wá biọ hùwaji mẹ; ṣigba e ma na yin to ojlẹ agọgbọnẹn mẹ dile e te to nukọntọn mẹ gba.” (Daniẹli 11:29) “Ojlẹ dide” Jiwheyẹwhe tọn nado hẹn gandudomẹji Kosi tọn to aigba ji wá vivọnu wá to 1914 to whenuena e ze Ahọluduta olọn mẹ tọn lọ dai. To 28 juin owhe enẹ tọn mẹ, Ahọvi-gigonọ Australie tọn lọ Francis Ferdinand po asi etọn po yin hùhù gbọn nukunbianamẹtọ Serbie tọn de dali to Sarajevo, Bosnie. Enẹ yin adà pẹvi tlala de he gbà Wẹkẹ-whàn 1 jẹgbonu.
11 Kaiser Guillaume dotuhomẹna Autriche-Hongrie nado yiahọsu to Serbie ji. Yin nina jide godonọnamẹ Allemagne tọn, Autriche-Hongrie lá awhàn do Serbie ji to 28 Juillet 1914. Ṣigba Serbie mọ godonọnamẹ Russie tọn yí. To whenuena Allemagne lá awhàn do Russie ji, France (dopo to hagbẹ Gbemima Pipli Atọ̀n tọn lẹ mẹ) nọgodona Russie. Enẹgodo Allemagne lá awhàn do France ji. Nado hẹn Paris yin fie yè sọgan gbọn lùntọ́n po awubibọ po, Allemagne yangbé Belgique tọn, mẹhe kadaninọ etọn ko yin jide etọn na gbọn Grande-Bretagne dali. Enẹwutu Grande-Bretagne lá awhàn do Allemagne ji. Akọta devo lẹ biọ e mẹ, bọ Italie tlọ́n adà Gbekọndopọ Pipli Atọ̀n tọn lọ mẹ. To awhàn lọ whenu, Grande-Bretagne hẹn Egipti zun hihọ́-basinamẹtọ etọn nado sọgan glọnalina ahọlu agewaji tọn ma nado hẹnalọdotena Osinwhín Suez tọn bo yangbé Egipti tọn, heyin aigba hoho ahọlu hùwaji tọn.
12. To wẹkẹ-whàn tintan whenu, to aliho tẹlẹ mẹ wẹ onú lẹ ma yin ‘dopolọ dile e te to tintan whenu’ te?
12 Otanwe lọ The World Book Encyclopedia dọmọ: “Mahopọnna sọha po huhlọn Godonọnamẹtọ lọ lẹ tọn po, e taidi dọ Allemagne to awhàn lọ gbà zọnmii.” To awhànfunfun he wayi lẹ mẹ to ahọlu awe lọ lẹ ṣẹnṣẹn, Ahọluigba Lomu tọn, taidi ahọlu agewaji tọn, ko yin awhàngbatọ to aliho debọdo-dego mẹ. Ṣigba to ojlẹ ehe mẹ, ‘onú lẹ ma yin dopolọ dile e te do to tintan whenu gba.’ Ahọlu agewaji tọn ma dù to awhàn lọ ji gba. To whẹwhinwhẹ́n ehe tọn nina mẹ, angẹli lọ dọmọ: “Na [bato, NW ] Kitimi tọn lẹ na wá e ji; enẹwutu yè na hẹn ewọ [jẹflumẹ, NW ].” (Daniẹli 11:30a) Etẹwẹ “bato Kitimi tọn lẹ” zẹẹmẹdo?
13, 14. (a) Etẹlẹ taun wẹ yin “bato Kitimi tọn lẹ,” he diọnukunsọ ahọlu agewaji tọn? (b) Nawẹ susu bato Kitimi tọn lẹ wá dile wẹkẹ-whàn tintan zindonukọn gbọn?
13 To ojlẹ Daniẹli tọn mẹ Kitimi wẹ Kiplu. To bẹjẹeji wẹkẹ-whàn tintan tọn mẹ, Kiplu kọnawudopọ hẹ Grande-Bretagne. Humọ, sọgbe hẹ otanwe lọ The Zondervan Pictorial Encyclopedia of the Bible, hogbe lọ Kitimi “yin kandlẹnna nado bẹ [Whèyihọ] lẹpo hẹn, ṣigba na [titengbe] tọn adà [Whèyihọ] tọn he sẹpọ ohù lẹ.” Biblu Français courant basi lẹdogbedevomẹ hogbe lọ “bato Kitimi tọn” nado yin “bato hùto whèyihọ-waji tọn lẹ.” To wẹkẹ-whàn tintan whenu, bato Kitimi tọn lẹ sọawuhia nado yin bato Grande-Bretagne tọn lẹ kẹdẹ, he tin to hùto whèyihọ-waji Europe tọn.
14 Dile awhàn lọ to nukọnzindo, Bato Awhàn tọn heyin Grande-Bretagne tọn lẹ yin huhlọnna gbọn bato Kitimi tọn lẹ dali. To 7 mai 1915, U-20 heyin awhànhún tọglọ Allemagne tọn siọ bato ajọwiwa tọn lọ heyin Lusitania to hùto hùwaji Irlande tọn mẹ. To mẹhe kú lẹ mẹ wẹ Amelikanu 128 lẹ tin te. To godo mẹ, Allemagne dlẹnkan awhànfunfun po awhànhún tọglọ tọn po biọ ohù Atlantique tọn mẹ. Enẹgodo, to 6 avril 1917, Togán États-Unis tọn lọ Woodrow Wilson lá awhàn do Allemagne ji. Na e mọ huhlọn yí sọn bato awhàn tọn po awhànpa États-Unis tọn lẹ po dè wutu, ahọlu hùwaji tọn lọ—heyin Huhlọn Aihọn tọn heyin Anglo-Amérique todin—to awhànfun badabada hẹ ahọlu agbawhlẹnhẹmẹtọ etọn.
15. Whetẹnu wẹ ahọlu agewaji tọn ‘jẹflumẹ’ te?
15 To tintin to mẹgbeyinyan mẹ gbọn Huhlọn Aihọn tọn heyin Anglo-Amérique tọn dali, ahọlu agewaji tọn “jẹflumẹ” bo jogbe to novembre 1918. Guillaume II din fibẹtado to Pays-Bas, bọ Allemagne lẹzun otò gandudu togán dopo tọn. Ṣigba ahọlu agewaji tọn ma ko fó do finẹ gba.
AHỌLU LỌ YINUWA “PO KỌDETỌN DAGBE PO”
16. Sọgbe hẹ dọdai lọ, nawẹ ahọlu agewaji tọn na yinuwa hlan awhànṣiṣi etọn gbọn?
16 “[Ahọlu agewaji tọn na] lẹgọ, bosọ tindo homẹgble do alẹnu lọ go, bosọ [yinuwa po kọdetọn dagbe po, NW ]: yèdọ ewọ na lẹgọ, bosọ tindo mẹhopọn hlan yé he gbẹ́ alẹnu wiwe lọ dai de.” (Daniẹli 11:30b) Dile e yin dọdai etọn dọ gbọn angẹli lọ dali do, mọpẹpẹ wẹ e yin do.
17. Etẹwẹ hẹn Adolf Hitler tindo agayiyi?
17 To whenuena awhàn lọ wá vivọnu, to 1918 godo, Godonọnamẹtọ lọ lẹ ze gbemima yasanamẹ jijọho tọn de do Allemagne ji. Omẹ Allemagne tọn lẹ mọ ojlẹ gbemima lọ tọn lẹ nado yin dehe sinyẹn taun, podọ gandudu yọyọ togán dopo tọn lọ yin madogánnọ sọn bẹjẹeji. Allemagne mùsa na sọha owhe delẹ tọn to ayimajai sinsinyẹn mẹ bo tindo numimọ Flumẹjijẹ Daho he hẹn livi ṣidopo zun azọ́n ma tindotọ pete. To bẹjẹeji owhe 1930 tọn lẹ mẹ, ninọmẹ lẹ ko sọgbe na Adolf Hitler. E lẹzun ayinamẹtọ to janvier 1933 podọ to owhe he bọdego mẹ e jẹ otẹn togán tọn he pipli Nazi tọn ylọ dọ Reich Atọ̀ntọ tọn mẹ.b
18. Nawẹ Hitler ‘yinuwa po kọdetọn dagbe po’ gbọn?
18 To gánzinpo ji hihẹ́ tlolo godo, Hitler bẹ mẹgbeyinyan kanlinjọmẹ tọn jẹeji sọta “alẹnu wiwe lọ,” heyin tenọna gbọn mẹmẹsunnu yiamisisadode Jesu Klisti tọn lẹ dali. (Matiu 25:40) To ehe mẹ e yinuwa “po kọdetọn dagbe po” sọta Klistiani nugbonọ ehelẹ, bo yí kanyinylan do to homẹkẹndo susu yetọn. Hitler duvivi kọdetọn dagbe akuẹzinzan tọn po ayiha nuyọnẹn tọn lẹ po, bo nọ yinuwa “po kọdetọn dagbe po” to aliho enẹlẹ mẹ ga. To owhe vude lẹ gblamẹ, e hẹn Allemagne nado yin huhlọn he yin ayidego to ninọmẹ aihọn tọn mẹ.
19. To alọgọ dindin mẹ, mẹnu wẹ Hitler kọngbedopọ hẹ?
19 Hitler “tindo mẹhopọ́n hlan yé he gbẹ́ alẹnu wiwe lọ dai.” Mẹnu wẹ omẹ ehelẹ yin? Kunnudenu dohia dọ, nukọntọ Mẹylọhodotọklisti tọn lẹ wẹ, he sọalọakọ́n nado tindo alẹnu haṣinṣan tintindo tọn de hẹ Jiwheyẹwhe ṣigba ko doalọte nado yin devi Jesu Klisti tọn lẹ. Po kọdetọn dagbe po Hitler biọ alọgọ sọn “yé he gbẹ́ alẹnu wiwe lọ dai” lẹ dè. Di apajlẹ, e basi gbemima de hẹ papa Lomu tọn. To 1935, Hitler ze Azọ́nwatẹn de dai na Whẹho Ṣọṣi tọn lẹ. Dopo to yanwle etọn lẹ mẹ wẹ nado hẹn ṣọṣi évangélique tọn lẹ wá anademẹ tohọluduta tọn glọ.
“AWÀ LẸ” DLẸN SỌN AHỌLU LỌ DÈ
20. “Awà” tẹlẹ wẹ ahọlu agewaji tọn yizan, podọ sọta mẹnu?
20 To madẹnmẹ Hitler bẹ awhànfunfun jẹeji, dile angẹli lọ ko dọ po gbesisọ po do dọmọ: “Awà lẹ nasọ ṣite to adà etọn ji, yé bo nasọ flu fiwiwe lọ, yèdọ agbó lọ, bo nasọ dè avọ́ nunina mimẹ̀ whepoponu tọn lọ sẹ̀.” (Daniẹli 11:31) “Awa” lọ lẹ wẹ awhànpa he ahọlu agewaji tọn yizan nado sọgan hoavun hẹ ahọlu hùwaji tọn to Wẹkẹ-whàn II whenu. To 1er septembre 1939, “awà” Nazi tọn lẹ yangbé Pologne tọn. To azán awe godo, Grande-Bretagne po France po lá awhàn do Allemagne ji nado sọgan gọalọna Pologne. Gbọnmọ dali Wẹkẹ-whàn II bẹjẹeji. Pologne jai po awuyiya po, podọ madẹnmẹ to enẹgodo, awhànpa Allemagne tọn lẹ yí Danemark, Norvège, Pays-Bas, Belgique, Luxembourg, po France po. Otanwe lọ The World Book Encyclopedia dọmọ: “To vivọnu 1941 tọn, nazie Allemagne tọn dugán do adà mimá globu tọn lọ ji.
21. Nawẹ ninọmẹ lẹ diọ do ahọlu agewaji tọn ji to Wẹkẹ-whàn II whenu gbọn, he dekọtọn do etẹ mẹ?
21 Dile etlẹ yindọ Allemagne po Union soviétique po ko doalọ wema Gbemima Họntọnjiji tọn, Gbekọndopọ, yèdọ Zedai Dogbo tọn lẹ mẹ do sọ, Hitler zindonukọn nado yangbé aigba Soviet tọn to 22 juin 1941. Afọdide ehe hẹn Union Soviétique jẹ awà Grande-Bretagne tọn mẹ. Awhànpa Soviet tọn lẹ sinyẹnlin taun mahopọnna afọdide ayidego fliflimẹ awhànfuntọ Allemagne tọn lẹ tọn. Na taun tọn to 6 décembre 1941, awhànpa Allemagne tọn jiya awhànṣiṣi tọn to Moscou. To aihọngbè etọn, godonọnamẹtọ Allemagne tọn lọ yèdọ Japon, de bọmbu do Pearl Harbor, Hawaï. To ehe sisè mẹ, Hitler dọna alọgọtọ etọn lẹ dọmọ: “Todin e na vẹawu na mí ma nado dù to awhàn lọ ji.” To 11 décembre e gbọn sọmawhè dali do lá awhàn do États-Unis ji. Ṣigba e yí nukunpẹvi do pọ́n huhlọn Union Soviétique po États-Unis po tọn. Dile awhànpa Soviétique tọn to mẹgbeyan sọn whèzẹtẹn ja bọ awhànfuntọ Grande-Bretagne po Amelika tọn lẹ po to dindọnsẹpọ sọn whèyihọ, ninọmẹ lọ diọ do Hitler ji to madẹnmẹ. Awhànfuntọ Allemagne tọn lẹ jẹ aigba debọdo-dego lẹ hẹnbu ji. To whenuena Hitler hù ede godo, Allemagne jogbe na Godonọnamẹtọ lọ lẹ, to 7 mai, 1945.
22. Nawẹ ahọlu agewaji tọn ‘hẹn fiwiwe lọ flu bo dè avọ́ nunina mimẹ̀ whepoponu tọn lọ sẹ̀’ gbọn?
22 “Yé [awà nazi tọn lẹ] bo nasọ flu fiwiwe lọ, yèdọ agbó lọ, bo nasọ dè avọ́ nunina mimẹ̀ whepoponu tọn lọ sẹ̀,” wẹ angẹli lọ dọ. To Juda hohowhenu tọn mẹ fiwiwe lọ yin apadewhe tẹmpli lọ tọn to Jelusalẹm. Ṣigba, to whenuena Ju lẹ gbẹ́ Jesu dai, Jehovah gbẹ́ yé po tẹmpli yetọn po dai. (Matiu 23:37–24:2) Sọn owhe kanweko tintan W.M. gbọ́n, tẹmpli Jehovah tọn ko yin gbigbọmẹ tọn de na taun tọn, otẹn wiwe petepete etọn lẹ to olọn lẹ mẹ po akanmaho gbigbọmẹ tọn po to aigba ji, to ehe mẹ mẹmẹsunnu yiamisisadode Jesu tọn lẹ, yèdọ Yẹwhenọ Daho, nọ wà sinsẹ̀nzọn te. Sọn 1930 sọyi, “gbẹtọ susugege” lọ ko to sinsẹ̀n-basi to kọndopọmẹ hẹ pipòtọ mẹyiamisisadode lọ bo gbọnmọ dali yin didọ nado to sinsẹ̀nzọnwà ‘to tẹmpli Jiwheyẹwhe tọn mẹ.’ (Osọhia 7:9, 15; 11:1, 2; Heblu lẹ 9:11, 12, 24) To aigba he to anademẹ etọn glọ lẹ ji, ahọlu agewaji tọn hẹn akanmaho aigba ji tẹmpli lọ tọn flu gbọn homẹkẹndido pipòtọ mẹyiamisisadode lọ lẹ po gbẹdohẹmẹtọ yetọn lẹ po matin nuṣikọ dali. Homẹkẹn lọ sinyẹn sọmọ bọ “avọ́ nunina mimẹ̀ whepoponu tọn” tọn lọ—yèdọ avọ́sinsan gbangba heyin pipà hlan oyín Jehovah tọn—yin didesẹ. (Heblu lẹ 13:15) Ṣigba, mahopọnna yajiji dobunamẹ lẹ, Klistiani yiamisisadode nugbonọ lẹ to pọmẹ po “lẹngbọ devo” lẹ po zindonukọn nado to yẹwhehodọ to Wẹkẹ-whàn II whenu.—Johanu 10:16.
‘OSÙNÚ AWUHIỌ TỌN LỌ YIN ZIZEDAGA’
23. Etẹwẹ yin “osùnú awuhiọ tọn” lọ to owhe kanweko tintan whenu?
23 To whenuena vivọnu wẹkẹ-whàn awetọ tọn to sisẹpọ, ninọmẹ devo sọawuhia, kẹdẹdile angẹli Jiwheyẹwhe tọn ko dọ dọdai etọn do. “Yé bo nasọ ze [osùnú awuhiọ tọn, NW ] lọ he nọ basi ovọ́jẹ daga.” (Daniẹli 11:31b) Jesu lọsu ko dọho gando “osùnú awuhiọ” tọn go. To owhe kanweko tintan whenu, e sọawuhia nado yin awhànpa Lomu tọn lẹ he wá Jelusalẹm to owhe 66 W.M. nado hẹnalọdotena atẹṣiṣi Ju lẹ tọn.c—Matiu 24:15; Daniẹli 9:27.
24, 25. (a) Etẹwẹ yin “osùnú awuhiọ tọn” lọ to ojlẹ egbezangbe tọn mẹ? (b) Whetẹnu podọ nawẹ ‘osùnú awuhiọ tọn lọ yin zizedaga’ gbọn?
24 “Osùnú awuhiọ tọn” tẹwẹ ko ‘yin zizedaga’ to ojlẹ egbezangbe tọn lẹ mẹ? E họnwun dọ, ‘awuhiọnamẹnu’ he ze ede do otẹn Ahọluduta Jiwheyẹwhe tọn tọn mẹ wẹ. Ehe wẹ Alẹnu Akọta lẹ tọn, kanlin wlanwlan vẹẹ he yì odò mapote mẹ lọ, kavi busẹ sọn aimẹ taidi titobasinanu jijọho aihọn tọn de, to whenuena Wẹkẹ-whàn II gbajẹgbonu. (Osọhia 17:8) Ṣigba, “kanlin” lọ na “tọ́n sọn odò mapote mẹ jẹgbonu.” Ehe wẹ e wà to whenuena Plidopọ Akọta lẹ tọn, po hagbẹ akọta 50 lẹ po he mẹ Union soviétique dai tọn tin te, yin zizedai to 24 octobre 1945. Gbọnmọ dali “osùnú awuhiọ tọn” heyin dọdai etọn dọ gbọn angẹli lọ dali lọ—yèdọ Plidopọ Akọta lẹ tọn—yin zizedaga.
25 Allemagne ko yin kẹntọ tọ́ntlọngbọ́n ahọlu hùwaji tọn to wẹkẹ-whàn awe lọ lẹpo whenu podọ ko yí otẹn ahọlu agewaji tọn. Mẹnu wẹ na bọdego to otẹn enẹ mẹ?
[Nudọnamẹ Odò Tọn]
a Pọ́n Weta 6 owe ehe tọn.
b Ahọluigba Wiwe Lomu tọn wẹ reich tintan lọ, bọ Ahọluigba Allemagne tọn, yin awetọ.
c Pọ́n Weta 11 owe ehe tọn.
ETẸ GO WẸ HIẸ DOAYI?
• To vivọnu owhe kanweko 19tọ tọn, huhlọn tẹlẹ wẹ didá azọngban ahọlu agewaji tọn po ahọlu hùwaji tọn po?
• To Wẹkẹ-whàn I whenu, nawẹ kọdetọn avunhiho lọ tọn ma sọawuhia nado yin ‘dopolọ dile e te do to tintan whenu’ na ahọlu agewaji tọn gbọn?
• Bọdo Wẹkẹ-whàn I go, nawẹ Hitler hẹn Allemagne nado yin huhlọn ayidego tọn de to whẹho aihọn tọn mẹ gbọn?
• Etẹwẹ yin kọdetọn agbàwhinwhlẹn lọ tọn to ahọlu agewaji tọn po ahọlu hùwaji tọn lẹ po ṣẹnṣẹn to Wẹkẹ-whàn II whenu?
[Apotin/Yẹdide lẹ to weda 268]
AHỌLU HE TIN TO DANIẸLI 11:27-31 MẸ LẸ
Ahọlu Ahọlu
Agewaji tọn Hùwaji tọn
Daniẹli 11:27-30a Ahọluigba Allemagne Grande-Bretagne, bọ
tọn (Wẹkẹ-whàn I) Huhlọn Aihọn Anglo-
Amérique tọn hodo
Daniẹli 11:30b, 31 Reich Atọ̀ntọ Hitler Huhlọn Aihọn
tọn (Wẹkẹ-whàn II) Anglo-Amérique tọn
[Yẹdide]
Susu Klistiani lẹ tọn yin yasana to opá yasanamẹ tọn lẹ mẹ
[Yẹdide]
Nukọntọ Mẹylọhodotọklisti tọn lẹ nọgodona Hitler
[Yẹdide]
Togán Woodrow Wilson po Ahọlu George V po
[Yẹdide]
Mọto he mẹ Ahọvi-gigonọ Ferdinand yin hùhù te
[Yẹdide]
Awhànfuntọ Allemagne tọn lẹ, Wẹkẹ-whàn I
[Yẹdide to weda 257]
To Yalta to 1945, Agbàgogán Grande-Bretagne tọn Winston Churchill, Togán États-Unis tọn Franklin D. Roosevelt, po Agbàgogán Soviétique tọn Joseph Stalin po kọngbedopọ to tito lọ lẹ ji nado hò Allemagne yí, bo wleawu gandudu yọyọ de tọn to Pologne, bo basi opli de nado zé Plidopọ Akọta lẹ tọn dai
[Yẹdide to weda 258]
1. Ahọvi-gigonọ Ferdinand 2. Bato awhàn tọn heyin Allemagne tọn 3. Bato awhàn tọn heyin Grande-Bretagne tọn 4. Lusitania 5. Nulila États-Unis tọn na awhàn
[Yẹdide to weda 263]
Adolf Hitler tindo numọtolanmẹ jidide tọn na awhàngbigba to whenuena awhànpa Allemagne tọn to Japon de bọmbu do Pearl Harbor godo