Lẹngbọ Jehovah Tọn lẹ Tindo Nuhudo Nukunpedomẹgo Mẹdọndogo Tọn
“Mì ni yọnẹn dọ Oklunọ ewọ wẹ Jiwheyẹwhe. . . . Omẹ etọn wẹ mí,lẹngbọ yìndugbo etọn tọn.”—PSALM 100:3.
1. Nawẹ Jehovah nọ yinuwa hẹ devizọnwatọ etọn lẹ gbọn?
JEHOVAH wẹ Lẹngbọhọtọ Daho lọ. Eyin mí yin devizọnwatọ etọn lẹ, ewọ nọ pọ́n mí hlan taidi lẹngbọ etọn lẹ podọ nọ na mí nukunpedomẹgo mẹdọndogo tọn. Otọ́ mítọn olọn mẹ tọn nọ miọnhomẹna mí bosọ nọ fakọna mí bo nọ plan mí gbọn “ali dodo tọn ji na oyín etọn wutu.” (Psalm 23:1-4) Lẹngbọhọtọ Dagbe lọ, Jesu Klisti, tindo owanyi na mí sọmọ bọ e zé alindọn etọn dai na mí.—Johanu 10:7-15.
2. Ninọmẹ tẹ mẹ wẹ omẹ Jiwheyẹwhe tọn lẹ mọ yedelẹ te?
2 Taidi mimọyitọ nukunpedomẹgo mẹdọndogo tọn lẹ, mí sọgan dọ po psalmkantọ lọ po dọmọ: “Mì yí homẹhun do sẹ̀n Oklunọ: mì wá nukọn etọn po hanjiji po. Mì ni yọnẹn dọ Oklunọ ewọ wẹ Jiwheyẹwhe: ewọ wẹ mẹhe da mí, etọn wẹ míwlẹ; omẹ etọn wẹ mí, lẹngbọ yìndugbo etọn tọn.” (Psalm 100:2, 3) Mọwẹ, mí yin ayajẹnọ bosọ tin to hihọ́ glọ. E taidi dọ mí yin hihọ basina sọn mẹhutọ kanylantọ lẹ si to apó he tindo adó zannu huhlọnnọ tọn lẹ mẹ.—Osọha lẹ 32:16; 1 Samuẹli 24:3; Zẹfania 2:6.
Lẹngbọhọtọ he Tindo Ojlo Apó lọ Tọn Lẹ
3. Nawẹ mẹho dide Klistiani tọn lẹ nọ yinuwa hẹ lẹngbọpa Jiwheyẹwhe tọn gbọn?
3 Abajọ mí do yin ayajẹnọ taidi lẹngbọ Jiwheyẹwhe tọn lẹ! Mẹho dide lẹ nọ yin nukọntọ to ṣẹnṣẹn mítọn. Yé ma nọ “basi ogán,” duklunọ do mí ji, kavi tẹnpọn nado yin ogán do yise mítọn ji gba. (Osọha lẹ 16:13; Matiu 20:25-28; 2 Kọlintinu lẹ 1:24; Heblu lẹ 13:7) Kakatimọ, yé yin lẹngbọhọtọ owanyinọ he nọ yí ayinamẹ apọsteli Pita tọn zan he dọmọ: “Mì nọ yìn lẹngbọpa Jiwheyẹwhe tọn he tin mì ṣẹnṣẹn, bo nọ donukun e go, e gbọn mananọmawà dali blo, adavo po ojlo po; e ma yin adọwhẹ́n tọn gba, adavo ojlo zogbe tọn; mì sọ yí mìde do basi ogán do ogú Jiwheyẹwhe tọn ji blo, adavo dọ mì ni yin ohia hlan lẹngbọpa lọ.” (1 Pita 5:2, 3) Apọsteli Paulu dọ na mẹho hatọ etọn lẹ dọmọ: “Enẹwutu mì payi mìde go, po apó he gbigbọ wiwe yí mì do basi nugopọntọ na lẹpo po, nado nọ yìn agun Jiwheyẹwhe tọn, he e yí ohùn ede tọn do họ̀.” Podọ lehe lẹngbọ lẹ yin ayajẹnọ do sọ dọ sunnusi ehelẹ he yin dide gbọn gbigbọ wiwe dali ‘yinuwa hẹ lẹngbọpa lọ po mẹdọndogo po’!—Owalọ lẹ 20:28-30.
4. Charles T. Russell yin yinyọnẹn ganji na haṣinṣan alọpa tẹ po lẹngbọpa lọ po?
4 Jesu na agun lọ “nunina gbẹtọ lẹ tọn,” mẹdelẹ taidi “yẹwhenọ,” kavi lẹngbọhọtọ lẹ, he nọ yinuwa hẹ lẹngbọpa Jehovah tọn to aliho mẹdọndogo tọn de mẹ. (Efesunu lẹ 4:8, 11) Dopo to omẹ ehelẹ mẹ wẹ Charles T. Russell, yèdọ azinponọ tintan Ogbẹ́ Watch Tower tọn. Ewọ yin yiylọdọ Yẹwhenọ Russell na nuyiwa owanyinọ po awuvẹmẹ etọn tọn lẹ po to lẹngbọpa lọ yìnyìn mẹ to Ogán Lẹngbọhọtọ lọ, Jesu Klisti glọ. To egbehe, mẹho Klistiani lẹ nọ yin dide gbọn Hagbẹ Anademẹtọ Kunnudetọ Jehovah Tọn lẹ tọn dali, podọ mẹdehihọ́ nọ yin yiyizan ma nado yí hogbe mọnkọtọn lẹ taidi “yẹwhenọ,” “mẹho,” kavi “mẹplọntọ” zan taidi tẹnmẹ yinkọ lẹ. (Matiu 23:8-12) Etomọṣo, mẹho egbezangbe tọn lẹ nọ basi azọ́n yẹwhenọ, kavi lẹngbọ yìnyìn tọn, na dagbe lẹngbọ yìndugbo Jehovah tọn tọn lẹ.
5. Naegbọn mẹyọyọ lẹ dona yọ́n mẹho dide lẹ ganji to agun Klistiani tọn mẹ?
5 Taidi lẹngbọhọtọ lẹ, mẹho lẹ nọ yí ada ayidego tọn basi to nukọnyiyi gbigbọmẹ mẹyọyọ lẹ tọn mẹ. Gbọnmọ dali, owe yọyọ lọ Oyọnẹn He Nọ Planmẹ Sọyì Ogbẹ̀ Madopodo Mẹ dọ to weda 168 mẹ dọmọ: “Jẹakọ hẹ mẹho he yin dide to agun lọ mẹ lẹ. Yé tindo numimọ susu to oyọnẹn Jiwheyẹwhe tọn yiyizan mẹ, na yé ko jẹ jẹhẹnu nugopọntọ lẹ tọn he yin zize dai to Biblu mẹ kọ̀n. (1 Timoti 3:1-7; Titu 1:5-9) Ma whleawu blo nado dọnsẹpọ dopo to yé mẹ eyin hiẹ tindo nuhudo alọgọ gbigbọmẹ tọn nado du to walọ kavi jijọ he sọta nubiọtomẹsi Jiwheyẹwhe tọn lẹ de ji. Hiẹ na mọdọ mẹho lẹ nọ hodo ayinamẹ Paulu tọn: ‘Mì nọ miọnhomẹna ayi mawhiwhẹnọ lẹ, mì nọ gọalọna madogánnọ lẹ, mì sọ nọ sinyẹnlin hẹ gbẹtọ lẹpo.’—1 Tẹsalonikanu lẹ 2:7, 8; 5:14.”
To Whenuena Mẹyọyọ lẹ Jlo Nado Dọyẹwheho
6. Aliho nuwiwa tọn tẹwẹ nọ yin hihodo eyin Biblu plọntọ de jlo nado lẹzun wẹnlatọ Ahọluduta lọ tọn de?
6 To whenuena Biblu plọntọ de ko plọn oyọnẹn bo ko yì opli lẹ na ojlẹ de godo, ewọ sọgan jlo nado lẹzun wẹnlatọ Ahọluduta lọ tọn de, yèdọ kunnudetọ wẹndagbe lọ tọn. (Malku 13:10) Eyin e yinmọ, Kunnudetọ lọ he to anadena plọnmẹ Biblu po e po dona dọnsẹpọ nugopọntọ azinponọ, he na wleawuna dopo to mẹho lẹ mẹ to Wedegbẹ́ Sinsẹnzọn Agun lọ tọn mẹ po mẹho devo po nado pli hẹ Biblu plọntọ lọ po mẹplọntọ etọn po. Hodọdopọ lọ na yin zize sinai do owe Tito-basina Nado Wà Lizọnyizọn Mítọn Ganji, weda 98-9 ji. Eyin mẹho awe ehelẹ mọ dọ mẹyọyọ lọ tindo yise to nuplọnmẹ dodonu Biblu tọn lẹ mẹ bo ko joawuna nunọwhinnusẹ́n Jiwheyẹwhe tọn lẹ, ewọ na yin didọna dọ e tindo jẹhẹnu lọ nado tindo mahẹ to lizọnyizọn gbangba tọn lọ mẹ.a To whenuena e na ganmẹ lizọnyizọn etọn tọn gbọn zize ganmẹ sinsẹnzọn kunnudegbe etọn tọn jó dali, e na yin kinkan do kalti Kandai Wẹnlatọ Agun tọn de ji heyin bibasi to yinkọ etọn mẹ. Mẹyọyọ lọ sọgan na linlin nuyiwa kunnudide etọn tọn to pọmẹ po gbẹtọ livi devo lẹ po he nọ yí ayajẹ do nọ ‘lá ohó Jiwheyẹwhe tọn.’ (Owalọ lẹ 13:5) Nulila de dọ ewọ ko lẹzun wẹnlatọ he ma ko baptizi de tọn na yin bibasi na agun lọ.
7, 8. To aliho tẹ mẹ wẹ wẹnlatọ he ko baptizi de sọgan yin nina alọgọ he nuhudo tin na to lizọnyizọn lọ mẹ?
7 Wẹnlatọ he ma ko baptizi de tindo nuhudo alọgọ mẹho lẹ po Klistiani he whẹ́n devo lẹ po tọn. Di apajlẹ, nukọnyiyi gbigbọmẹ etọn tọn yin whẹho ojlo tọn de na anademẹtọ Oplọn Agunwe Agun tọn he e nọ yì. E sọgan vẹawu na wẹnlatọ yọyọ lọ nado dọho po kọdetọn dagbe po to azọ́n whédegbè-jẹ-whédegbè tọn mẹ. (Owalọ lẹ 20:20) Enẹwutu yọnbasi tin dọ e na kẹalọyi alọgọ, titengbe sọn omẹ lọ he ko to anadena plọnmẹ Biblu hẹ ẹ to owe Oyọnẹn tọn lọ mẹ si. Alọgọ yọn-na-yizan mọnkọtọn yin nuhe jẹ, na Jesu Klisti wleawuna devi etọn lẹ na lizọnyizọn lọ.—Malku 6:7-13; Luku 10:1-22.
8 Eyin lizọnyizọn mítọn na tindo kọdetọn dagbe, awuwle dagbe jẹnukọn yin onú titengbe. Enẹwutu, wẹnlatọ awe lọ lẹ sọgan ylọ yede jẹnukọn nado basi zepọn nuzedonukọnnamẹ he yè na ayinamẹ etọn to zinjẹgbonu sunmẹsunmẹ Lizọnyizọn Ahọluduta Tọn Mítọn mẹ. To whenuena yé jẹ sinsẹnzọn kunnudegbe yetọn tọn ji, mẹhe tindo numimọ hugan lọ sọgan yí ohọ̀n tintan kavi awe tintan lẹ. To homẹbibiọ họntọnjihẹmẹ de godo, wẹnlatọ awe lọ lẹ sọgan má kunnudide lọ. Azọ́nwiwa dopọ to lizọnyizọn lọ mẹ na osẹ̀ vude lẹ sọgan planmẹ biọ gọyìpọn dagbe lẹ po plọnmẹ Biblu whégbè tọn po de mẹ to owe Oyọnẹn He Nọ Planmẹ Sọyì Ogbẹ̀ Madopodo Mẹ tọn mẹ. Wẹnlatọ he tindo numimọ hugan lọ sọgan deanana oplọn lọ na ojlẹ de podọ to enẹgodo ze e jó na wẹnlatọ Ahọluduta lọ tọn yọyọ lọ. Lehe wẹnlatọ awe lọ lẹ na yin ayajẹnọ eyin Biblu plọntọ lọ do pinpẹn nutọn yinyọnẹn hia na oyọnẹn Jiwheyẹwhe tọn do sọ!
9. Tito tẹlẹ wẹ nọ yin bibasi to whenuena wẹnlatọ de tindo ojlo nado yí baptẹm?
9 Dile wẹnlatọ he ma ko baptizi de to nukọnyiyi basi to gbigbọmẹ, e sọgan basi klandowiwe hlan Jiwheyẹwhe to odẹ̀ mẹ bo na jlo nado yin bibaptizi. (Yijlẹdo Malku 1:9-11 go.) E dona hẹn ojlo etọn na baptẹm zun yinyọnẹn na nugopọntọ azinponọ agun lọ tọn, he na basi tito na mẹho lẹ nado gbadopọnna kanbiọ lẹ to weda 175 jẹ 218 owe Tito-basina Nado Wà Lizọnyizọn Mítọn Ganji mẹ hẹ wẹnlatọ lọ. Ada ẹnẹ lọ lẹ ehe mẹ kanbiọ lọ lẹ yin mimá do sọgan yin dogbapọnna to nupinplọn atọ̀n whenu gbọn mẹho voovo atọ̀n dali eyin e yọnbasi. Eyin yé kẹalọyi dọ wẹnlatọ he ma ko baptizi lọ tindo nukunnumọjẹnumẹ nuplọnmẹ Biblu tọn lẹ jẹ obá de mẹ bo tindo jẹhẹnu lọ lẹ to aliho devo lẹ mẹ, yé na dọ na ẹn dọ e sọgan yin bibaptizi. Taidi kọdetọn klandowiwe po baptẹm etọn tọn po, ewọ lẹzun mẹhe yin ‘hiadogona’ na whlẹngán.—Ezekiẹli 9:4-6.
Jijẹ Nuhudo Vonọtaun lẹ Kọ̀n
10. To whenuena e ko dotana nupinplọn to owe Oyọnẹn tọn lọ mẹ bo ko baptizi, nawẹ mẹde na hẹn oyọnẹn Owe wiwe etọn tọn gblo gbọn?
10 To whenuena mẹde ko dotana plọnmẹ Biblu etọn to owe Oyọnẹn lọ tọn mẹ bo ko yin bibaptizi godo, e ma na yin dandannu nado deanana oplọn paa de po e po to owe awetọ mẹ ba gba, taidi to Sinsẹ̀n-bibasi to Pọmẹ hlan Jiwheyẹwhe Nugbo Dopo Lọ tọn mẹ.b Na nugbo tọn, mẹhe basi baptẹm yọyọ lọ na plọnnu susu dile e to awuwlena opli Klistiani tọn lẹ bo nọ yì yé to gbesisọmẹ do. E nasọ mọ oyọnẹn dogọ yí dile nugbla etọn na nugbo lọ nọ whan ẹn nado hia bo plọn owe Klistiani tọn lẹ na ede podọ nado dọhodopọ do whẹho Owe wiwe lẹ tọn ji hẹ yisenọ hatọ etọn lẹ. Ṣigba etẹwẹ lo eyin nuhudo vonọtaun lẹ fọnṣite?
11. (a) Nawẹ Apọlo yin alọgọna gbọn Pliskila po Akuila po dali gbọn? (b) Alọgọ tẹwẹ sọgan yin nina hlan jọja he ṣẹṣẹ yí baptẹm de he to nulẹnpọndo alọwle ji?
11 Yèdọ Apọlo lọsu, he “peve to Owe wiwe mẹ” bo yin pinplọn dogbọn Jesu dali po gbesisọ po, mọaleyi to whenuena Klistiani numimọnọ lọ Pliskila po Akuila po “dọn ẹn do ogo, yé sọ dọdò ali Jiwheyẹwhe tọn hlan ẹn hezeheze.” (Owalọ lẹ 18:24-26; yijlẹdo Owalọ lẹ 19:1-7 go.) Enẹgodo, mí ni dọ dọ sunnu jọja he ṣẹṣẹ yí baptẹm de to nulẹnpọn do họntọnmẹninọ po alọwle po ji. Klistiani he tindo numimọ de sọgan gọalọna ẹn nado din nudọnamẹ lẹ do whẹho lọ ji to owe Ogbẹ́ Watch Tower tọn lẹ mẹ. Di dohia, hosọ alọgọnamẹ tọn lẹ do whẹho ehe ji sọawuhia to owe Les jeunes s’interrogent Réponses pratiques mẹ, Ada 7.c Wẹnlatọ lọ he deanana plọnmẹ Biblu hẹ ẹ sọgan dọhodo hosọ ehe ji po mẹyọyọ lọ po, dile e tlẹ yindọ e ma na bẹ oplọn gbesisọ tọn de hẹn do.
12. Alọgọ tẹwẹ sọgan yin nina hlan alọwlemẹ he ṣẹṣẹ yí baptẹm he tindo nuhahun whẹndo tọn?
12 Lẹnnupọndo apajlẹ devo ji. Vlavo alọwlemẹ he ṣẹṣẹ yí baptẹm lẹ to nuhahun tindo to nunọwhinnusẹ́n jijọ-di-Jiwheyẹwhe tọn lẹ yiyizan mẹ to alọwle yetọn mẹ. Yé sọgan dọnsẹpọ mẹho de, he sọgan yí whèjai vude delẹ zan nado dọhodo Owe wiwe lẹ ji po yé po bo lẹ́ ayidonugo yetọn hlan nudọnamẹ he nọ yin mimọ to owe Ogbẹ́ tọn lẹ mẹ. Etomọṣo, mẹho lọ ma na wá vọ́ plọnmẹ Biblu gbesisọ tọn de zedai po asu po asi lọ po gba.
Eyin Mẹyọyọ de Ṣinuwa
13. Naegbọn mẹho agun tọn lẹ dona do lẹblanu hia hlan mẹhe ṣẹṣẹ yí baptẹm he ṣinuwa ṣigba bo lẹnvọjọ de?
13 Mẹho lẹ nọ hodo apajlẹ Lẹngbọhọtọ Daho lọ, Jehovah tọn, he dọmọ: “Yẹn lọsu wẹ na yìn lẹn-gbọ ṣie lẹ, yẹn bo nasọ . . . bla enẹ he yè wẹ́n, bosọ na huhlọn enẹ he yin awutuzọ̀nnọ.” (Ezekiẹli 34:15, 16; Efesunu lẹ 5:1) To kọndopọmẹ hẹ gbigbọ enẹ, devi lọ Juda dotuhomẹnamẹ dọ lẹblanu dona yin didohia hlan Klistiani mẹyiamisisadode lẹ he tindo ayihaawe kavi he jai jẹ ylando mẹ lẹ. (Juda 22, 23) To whenuena e yindọ mí na donukun onú susu dogọ sọn Klistiani he tindo numimọ lẹ si po jlọjẹ po, na jide tọn lẹblanu dona yin didohia hlan mẹhe ṣẹṣẹ yí baptẹm de—yèdọ lẹngbọ tata de—he ṣinuwa ṣigba bo lẹnvọjọ. (Luku 12:48; 15:1-7) Enẹwutu mẹho lẹ, he nọ ‘dawhẹ na Jehovah,’ na penukundo lẹngbọ mọnkọtọn lẹ go po mẹdọndogo po bo na vọ́ yé jlado po gbigbọ whiwhẹ tọn de po.—2 Otannugbo lẹ 19:6; Owalọ lẹ 20:28, 29; Galatianu lẹ 6:1.d
14. Etẹwẹ dona yin bibasi to whenuena wẹnlatọ he ṣẹṣẹ yí baptẹm de waylando, podọ nawẹ ewọ sọgan yin alọgọna gbọn?
14 Mí ni dọ dọ, wẹnlatọ he ṣẹṣẹ yí baptẹm de he ko tindo nuhahun ahànnunu tọn dai bo jai biọ ahànnumu mẹ to nujijọ dopo kavi awe whenu ka lo. Kavi vlavo e dù to walọ taba nùnù whenu dindẹn tọn de ji ṣigba bo joawuna whlepọn azọ̀ nùnù to nuglọ whla dopo kavi awe tọn. Eyin mẹmẹsunnu yọyọ mítọn ko tlẹ hodẹ̀ na jona Jiwheyẹwhe tọn, e dona din alọgọ mẹho lẹ tọn na e ni ma do peve to ylando lọ mẹ blo wutu. (Psalm 32:1-5; Jakobu 5:14, 15) To whenuena e dọ nuṣiwa etọn na dopo to mẹho lẹ mẹ, mẹho devo dona yin oylọ basina biọ hodọdopọ lọ mẹ. Yọnbasi lọ tin dọ Wedegbẹ́ Sinsẹnzọn Agun lọ tọn na dè mẹho awe lọ lẹ he sè gbeyina ylando lọ nado zindonukọn to nuyiwa yetọn mẹ nado vọ́ mẹyọyọ lọ jlado to aliho lẹblanu tọn de mẹ. (Psalm 130:3) Ayinamẹ sinai do Owe wiwe lẹ ji kẹdẹ sọgan ko pé nado gọalọna ẹn nado hẹn omọ́liho etọn jlọ to enẹgodo. (Heblu lẹ 12:12, 13) Ṣogan, to ninọmẹ delẹ mẹ onú susu dogọ sọgan yin nuhudo.
15, 16. (a) Etẹwẹ sọgan yin dandannu na kiklo-yinyin kavi obá he mẹ ylando mẹhe ko yí baptẹm de tọn jẹ wutu? (b) Etẹwẹ mẹho lẹ sọgan wà nado ‘hẹn lẹngbọ awutuzọ̀nnọ lọ lodo’?
15 E yọnbasi dọ na kiklo-yinyin kavi obá he mẹ ylando lọ jẹ wutu, mẹho awe lọ lẹ na basi dide dọ na ojlẹ de mẹmẹsunnu mítọn he ṣinuwa lọ ma na yin yiyizan na ada azọ́ndenamẹ tọn lẹ to oplò ji to opli he nọ yin bibasi to Plitẹnhọ Ahọluduta Lọ tọn mẹ lẹ whenu gba. Na paa tọn ewọ sọgan zindonukọn nado to mahẹ tindo to lizọnyizọn kunnudegbe tọn mẹ, podọ ewọ sọgan yin dotẹnmẹ na nado na gblọndo lẹ to opli lẹ. Mahẹ tintindo mọnkọtọn to sinsẹ̀n-bibasi nugbo mẹ sọgan gọalọna ẹn nado basi nukọnyiyi gbigbọmẹ tọn podọ nado wleawuna sinsẹ́n he jẹ na lẹnvọjọ. (Yijlẹdo Matiu 3:7, 8; Luku 3:7, 8; Owalọ lẹ 26:20 go.) Kiki eyin whẹho lọ gbayipe hugan kavi e yin owù na lẹngbọpa lọ kẹdẹ wẹ Wedegbẹ́ Sinsẹnzọn Agun lọ tọn na basi tito na nulila ehe tọn dọmọ: “Whẹho de he gando . . . go ko yin nukunpedego, podọ ewọ na zindonukọn nado to devizọnwa taidi wẹnlatọ.”
16 Etẹwẹ mẹho awe lọ lẹ na wà nado ‘hẹn lẹngbọ awutuzọ̀nnọ lọ lodo’? Yé sọgan basi dlapọn lẹngbọhọtọ tọn na ẹn po linlẹn lọ po nado hẹn yise etọn lodo bo hẹn pinpẹn nutọn yinyọnẹn etọn na nujinọtedo dodo Jiwheyẹwhe tọn lẹ lodo. Dopodopo yetọn sọgan nọ wazọ́n hẹ ẹ to lizọnyizọn kunnudegbe tọn mẹ sọn ojlẹ de mẹ jẹ devo mẹ. Yé sọgan tindo hodọdopọ he sinai do Owe wiwe lẹ ji vude hẹ ẹ, vlavo gbọn yiyi hosọ Atọ̀họ̀-Nuhihọ́ Lọ Tọn kavi Réveillez-vous! he jẹ zan dali ṣigba e ma na yin plọnmẹ Biblu gbesisọ tọn de zizedai gba. Eyin mẹmẹsunnu mítọn kẹalọyi ayinamẹ lẹ ganji, lẹblanulọkẹyi etọn lẹ ma na sọ yin alọhẹndotena ba gba. Dile e to nukọnyiyi gbigbọmẹ tọn basi, mẹho awe dowhenu tọn lọ lẹ na dealọ sọn alọhẹndotenamẹ lọ lẹ ji bo na dọ na nugopọntọ azinponọ.
17. Afọdide tẹlẹ wẹ nọ yin zize eyin ylanwatọ he ko yí baptẹm de ma lẹnvọjọ bo jó aliho ylando etọn tọn dai?
17 Na nugbo tọn, baptẹm bibasi tlolo ma yin whẹwhinwhẹn lọ na ylando bibasi matin lẹnvọjọ gba. (Heblu lẹ 10:26, 27; Juda 4) Eyin ylanwatọ he ko yí baptẹm depope ma lẹnvọjọ bo jó aliho ylando etọn tọn dai, e na yin yinyàn sọn agun lọ mẹ. (1 Kọlintinu lẹ 5:6, 11-13; 2 Tẹsalonikanu lẹ 2:11, 12; 2 Johanu 9-11) To whenuena nuyiwa ehe sọawuhia nado yin dandannu, pipli mẹho lẹ tọn na dè wedegbẹ́ whẹdida tọn de. Gbọnmọ dali, mẹho atọ̀ntọ de na kọnawudopọ hẹ mẹho awe lọ lẹ to whẹho lọ zizepọ́n po dide de bibasi po mẹ. Eyin mẹdidesẹ sọawuhia, nulila kleun ehe na yin bibasi: “. . . ko yin didesẹ sọn agun mẹ.”e
Mì Gọalọna Yé Nado “Yì Gbesisọ Kọn”
18. Naegbọn mí sọgan tindo jide dọ Klistiani he ṣẹṣẹ yí baptẹm lẹ po mẹdevo lẹ po na nọ saba tindo onú susu dogọ nado plọn dogbọn Jehovah po ojlo etọn po dali?
18 Suhugan devizọnwatọ Jiwheyẹwhe tọn lẹ na gbọṣi lẹngbọpa lọ mẹ. Po ayajẹ po, dopodopo mítọn na penugo nado dọnsẹpọ Otọ́ mítọn olọn mẹ tọn pẹkipẹki na mí na nọ saba penugo nado plọn onú susu dogbọn ewọ po ojlo etọn po dali. (Yẹwhehodọtọ 3:11; Jakobu 4:8) Omẹ fọtọ́n fọtọ́n lọ lẹ he yin bibaptizi to Pẹntikọsti 33 W.M. na nugbo tọn tindo onú susu nado plọn. (Owalọ lẹ 2:5, 37-41; 4:4) Mọwẹ Kosi lẹ, he ma tindo dodonu Owe wiwe lẹ tọn basi do ga. Di dohia, ehe yin nugbo na mẹhe yin bibaptizi to hodidọ Paulu tọn godo lẹ to Aleopagu to Atẹni. (Owalọ lẹ 17:33, 34) To egbehe ga, mẹyọyọ heyin bibaptizi lẹ tindo onú susu nado plọn podọ tindo nuhudo whenu tọn po alọgọ tọn po nado hẹn dide yetọn lodo nado to nuhe sọgbe wà to nukun Jiwheyẹwhe tọn mẹ.—Galatianu lẹ 6:9; 2 Tẹsalonikanu lẹ 3:13.
19. Nawẹ mẹhe to baptẹm yí to whemẹwhemẹ lẹ sọgan yin alọgọna nado “yì gbesisọ kọn” gbọn?
19 To owhe dopodopo mẹ gbẹtọ fọtọ́n fọtọ́n lẹ wẹ nọ yí baptẹm bo tindo nuhudo alọgọ tọn na yé nido sọgan “yì gbesisọ kọn.” (Heblu lẹ 6:1-3) Gbọn apajlẹ, hodidọ, po alọgọ yọn-na-yizan po to lizọnyizọn lọ mẹ dali, hiẹ sọgan penugo nado gọalọna mẹdelẹ nado zé gbẹtọ yọyọ lọ dogo nado “to zọnlinzin to nugbo lọ mẹ.” (3 Johanu 4; Kọlọsinu lẹ 3:9, 10) Eyin hiẹ yin wẹnlatọ numimọnọ de, mẹho lẹ sọgan basi oylọ na we nado gọalọna yisenọ hatọ towe de to sinsẹnzọn kunnudegbe tọn mẹ kavi nado dọ-hodo nuagokun Owe wiwe tọn delẹ ji po e po na osẹ vude nado sọgan hẹn yise etọn lodo to Jiwheyẹwhe mẹ, pinpẹn nutọn yinyọnẹn etọn na opli Klistiani tọn lẹ, po mọ mọ po sọyì. Haṣinṣan lẹngbọhọtọ lẹ tọn po lẹngbọpa lọ po taidi enẹ heyin otọ́ de tọn to tulininamẹ po onọ̀ de po to dẹdẹwiwa po mẹ. (1 Tẹsalonikanu lẹ 2:7, 8, 11) Ṣogan, mẹho po devizọnwatọ lizọnyizọnwiwa tọn vude delẹ po ma sọgan penukundo onú lẹpo heyin nuhudo to agun de mẹ go gba. Mímẹpo taidi whẹndo de ehe hagbẹ etọn lẹ nọ gọalọna ode awetọ. Dopodopo mítọn sọgan basi nude nado gọalọna sinsẹ̀n-basitọ hatọ mítọn lẹ. Hiẹ lọsu sọgan penugo nado namẹ tuli, miọnhomẹna ayimajainọ, bo gọalọna madogánnọ.—1 Tẹsalonikanu lẹ 5:14, 15.
20. Etẹwẹ hiẹ sọgan wà nado hẹn oyọnẹn Jiwheyẹwhe tọn gbayipe bo wleawuna nukunpedomẹgo dẹdẹwiwa tọn na lẹngbọ yìndugbo Jehovah tọn tọn lẹ?
20 Gbẹtọvi lẹ tindo nuhudo oyọnẹn Jiwheyẹwhe tọn, podọ taidi Kunnudetọ Jehovah Tọn de, hiẹ sọgan tindo mahẹ ayajẹnọ de to hinhẹn ẹn gbayipe mẹ. Lẹngbọ Jehovah tọn lẹ tindo nuhudo nukunpedomẹgo mẹdọndogo tọn, podọ hiẹ sọgan yí ada owanyinọ de basi to alọgigọ mẹ nado wleawuna ehe. Na Jehovah ni dona lizọnyizọn towe, podọ na ewọ ni dona we na vivẹnudido sọn ahun mẹ wá towe nado gọalọna lẹngbọ yìndugbo etọn tọn lẹ.
[Nudọnamẹ odò tọn lẹ]
a To obá ehe mẹ, mẹyọyọ lọ sọgan yí vọkan dopo owe lọ Tito-basina Nado Wà Lizọnyizọn Mítọn ganji tọn.
b Eyin dide lọ wẹ mẹdidesẹ tọn bọ whẹvọylọ de tin, nulila lọ dona yin hinhẹndote kakajẹ whenuena owhẹ̀ lọ yin vivọdọ. Pọ́n weda 147-8 owe lọ Tito-basina Nado Wà Lizọnyizọn Mítọn Ganji tọn, heyin zinzinjẹgbonu gbọn Watchtower Bible and Tract Society of New York, Inc. dali.
c Yin zinzinjẹgbonu gbọn Watchtower Bible and Tract Society of New York, Inc. dali.
d Tito mọnkọtọn na wẹnlatọ he ma ko yí baptẹm lẹ yin titodohukanji to hosọ lọ “Alọgigọna Mẹdevo Lẹ Nado Sẹ̀n Jiwheyẹwhe,” he sọawuhia to Atọ̀họ̀-Nuhihọ́ Lọ Tọn 1er juillet 1989, weda 12-18 mẹ.
e Yin zinzinjẹgbonu gbọn Watchtower Bible and Tract Society of New York, Inc. dali.
Nawẹ Hiẹ Na Na Gblọndo Gbọn?
◻ Nawẹ Jehovah nọ yinuwa hẹ lẹngbọ etọn lẹ gbọn?
◻ Etẹwẹ nọ yin wiwa to whenuena mẹyọyọ lẹ jlo nado dọyẹwheho?
◻ Nawẹ hagbẹ yisenọ lẹ sọgan gọalọna mẹyọyọ he tindo nuhudo vonọtaun lẹ gbọn?
◻ Alọgọ tẹwẹ mẹho lẹ sọgan na hlan mẹhe ṣinuwa ṣigba bo lẹnvọjọ lẹ?
◻ Nawẹ hiẹ sọgan gọalọna mẹhe ṣẹṣẹ yí baptẹm de nado “yì gbesisọ kọn” gbọn?
[Yẹdide to weda 9]
Charles T. Russell yin yinyọnẹn ganji taidi lẹngbọhọtọ owanyinọ lẹngbọpa lọ tọn
[Yẹdide to weda 11]
Lẹngbọhọtọ awuvẹmẹtọ lẹ nọ yinuwa hẹ lẹngbọpa Jiwheyẹwhe tọn po mẹdọndogo po