Whẹndo Jehovah Tọn Nọ Duvivi Pọninọ Họakuẹ Tọn
“Dayi e go, na e yin dagbe bosọ yọ́n do na mẹmẹsunnu lẹ nado nọnọ̀ opọ́ to dopo mẹ!”—PSALM 133:1.
1. Etẹwẹ yin ninọmẹ whẹndo susu tọn to egbehe?
WHẸNDO tin to hunyanhunyan mẹ to egbehe. To whẹndo susu mẹ, kanṣiṣa alọwle tọn lẹ tin to afọ gbakija tọn ji. Gbẹdai to lilẹzun nuhe gbayipe bo to jideji tindo, podọ susu ovi asu po asi po he ko gbẹ́ yede dai tọn lẹ to numimọ awubla sinsinyẹn tọn tindo. Livi susu whẹndo lẹ tọn ma tindo ayajẹ bo yin kinklan. Etomọṣo, whẹndo dopo tin he tindo ayajẹ nugbo po pọninọ nujọnu tọn po. Whẹndo lẹdo aihọn pe Jehovah Jiwheyẹwhe tọn wẹ. To e mẹ, madosọha angẹli mayinukundomọ lẹ nọ hẹn azọ́n he yin dide na yé lẹ di to gbesisọmẹ po ojlo sọn olọn mẹ wá po dali. (Psalm 103:20, 21) Ṣigba be whẹndo de tin to aigba ji he nọ duvivi pọninọ mọnkọtọn tọn ya?
2, 3. (a) Mẹnu lẹ wẹ yin apadewhe whẹndo lẹdo aihọn pe Jiwheyẹwhe tọn todin, podọ etẹ go wẹ mí sọgan jlẹ Kunnudetọ Jehovah Tọn lẹpo do to egbehe? (b) Kanbiọ tẹlẹ wẹ na yin hodọ deji?
2 Apọsteli Paulu wlan dọmọ: “Yẹn . . . tin to oklota [hlan] Otọ́, mẹhe mẹ yè ylọ oyín [whẹndo] he tin to olọn mẹ po aihọn mẹ lẹpo po tọn te.” (Efesunu lẹ 3:14, 15) Hukan whẹndo lẹpo tọn to aigba ji mọ yinkọ yetọn yí sọn Jiwheyẹwhe dè na ewọ wẹ Mẹdatọ lọ. Dile etlẹ yindọ whẹndo gbẹtọvi tọn depope ma tin to olọn mẹ, to yẹhiadonu liho Jiwheyẹwhe wlealọ hẹ titobasinanu olọn mẹ etọn tọn, podọ Jesu na tindo asi yọyọ gbigbọmẹ tọn he na kọnawudopọ hẹ ẹ to olọn lẹ mẹ. (Isaia 54:5; Luku 20:34, 35; 1 Kọlintinu lẹ 15:50; 2 Kọlintinu lẹ 11:2) Mẹyiamisisadode nugbonọ he tin to aigba ji lẹ lẹzun apadewhe whẹndo lẹdo aihọn pe Jiwheyẹwhe tọn todin, podọ “lẹngbọ devo” Jesu tọn lẹ, he tindo todido aigba ji tọn lẹ, yin hagbẹ sọgodo tọn etọn lẹ. (Johanu 10:16; Lomunu lẹ 8:14-17; Atọ̀họ̀-Nuhihọ́ Lọ Tọn [Flansegbe] 15 janvier 1996, weda 31) Ṣigba, Kunnudetọ Jehovah Tọn lẹpo to egbehe sọgan yin yiyijlẹdo whẹndo lẹdo aihọn pe he yin kinkọndopọ de go.
3 Be apadewhe whẹndo akọjọpli jiawu devizọnwatọ Jiwheyẹwhe tọn lẹ tọn wẹ hiẹ yin ya? Eyin mọwẹ, hiẹ to vivi dopo to dona he klo hugan lẹ mẹ tọn dù he mẹdepope ma sọgan tindo. Gbẹtọ livi susu lẹ na dekunnu dọ whẹndo lẹdo aihọn pe Jehovah tọn—yèdọ titobasinanu yinukundomọ etọn—yin aigba dagbe pọpọ jijọho po pọninọ po tọn to danfafa aihọn hunyanhunyan po kinklan tọn po mẹ. Nawẹ pọninọ whẹndo lẹdo aihọn pe Jehovah tọn sọgan yin zẹẹmẹ basina gbọn? Podọ ninọmẹ tẹlẹ wẹ nọ hẹn pọninọ mọnkọtọn wá?
Lehe E Yin Dagbe Bosọ Yọ́n Do!
4. To hogbe towe titi lẹ mẹ, nawẹ hiẹ na dọ nuhe Psalm 133 dọ dogbọn pọninọ mẹmẹsunnu tọn dali do?
4 Psalmkantọ lọ Davidi yọ́n pinpẹn pọninọ mẹmẹsunnu tọn sisosiso. E tlẹ yin gbigbọdo nado jihàn dogbọn dali etọn! Yí nukun homẹ tọn do pọ́n ẹn hlan po ajalẹn etọn po dile e to hanji dọmọ: “Dayi e go, na e yin dagbe bosọ yọ́n do na mẹmẹsunnu lẹ nado nọnọ̀ opọ́ to dopo mẹ! E taidi amì akuẹgegenu tọn to ota, he sà do otán go, yèdọ otán Aalọn tọn: he sà jẹ okọ̀ awu etọn tọn ji; di ahún Helmọni tọn, he nọ fán do osó Ziọni tọn lẹ ji: na finẹ wẹ Oklunọ degbe dona tọn te, yèdọ ogbẹ̀ kakadoidoi.”—Psalm 133:1-3.
5. Sọgbe hẹ Psalm 133:1, 2, nuyijlẹdonugo tẹwẹ sọgan yin bibasi to Islaelivi lẹ po devizọnwatọ Jiwheyẹwhe egbezangbe tọn lẹ po ṣẹnṣẹn?
5 Hogbe enẹlẹ yin yiyizan na pọninọ mẹmẹsunnu tọn he yin vivi etọn dù gbọn omẹ Jiwheyẹwhe hohowhenu tọn lẹ, yèdọ Islaelivi lẹ dali. To whenuena yé wá Jelusalẹm na hùnwhẹ atọ̀n whemẹwhemẹ tọn yetọn lẹ, yé nọ nọpọ to kọndopọmẹ. Dile etlẹ yindọ yé wá sọn akọ̀ voovo lẹ mẹ, yé yin whẹndo dopo. Tintin to opọ́ nọ tindo nuyiwadomẹji dagbe de do yé ji, taidi amisisa kọfanamẹ po owán gblingblin dagbe de po. To whenuena amì mọnkọtọn yin kinkọ̀n do ota Aalọn tọn ji, e sà gbọn atán etọn go wayi okọ̀ awu etọn tọn mẹ. Na Islaelivi lẹ, tintin to pọmẹ tindo nuyiwadomẹji dagbe he nọ wazọ́n do gbẹtọ he plidopọ lọ lẹ ji taidi gbẹtọ blebu de. Gbèmanọpọ lẹ nọ yin dididẹ, podọ pọninọ nọ yin zize daga. Mọdopolọ pọninọ tin to whẹndo lẹdo aihọn pe Jehovah tọn mẹ to egbehe. Gbẹdido gbesisọmẹ tọn nọ tindo nuyiwadomẹji gbigbọmẹ tọn dagbe de do hagbẹ etọn lẹ ji. Gbèmanọpọ kavi nuhahun depope nọ yin didesẹ dile ayinamẹ Ohó Jiwheyẹwhe Tọn yin yiyizan do. (Matiu 5:23, 24; 18:15-17) Omẹ Jehovah tọn lẹ nọ yọ́n pinpẹn tulinamẹ ode awetọ yetọn tọn he nọ dekọtọn sọn pọninọ mẹmẹsunnu tọn yetọn mẹ.
6, 7. Nawẹ pọninọ Islaeli tọn taidi ahún Osó Helmọni tọn gbọn, podọ fie wẹ dona Jiwheyẹwhe tọn sọgan yin mimọ te to egbehe?
6 Nawẹ pọninọ Islaeli tọn to kọndopọmẹ sọ taidi ahún Osó Helmọni tọn gbọn? Eyọn, to whenuena agayiyi osó lọ tọn yin mẹtlu 2 800 do agayiyi ohù tọn ji, osìn agó lẹ nọ ṣinyọ́n e ji dibla yin na owhe lọ pete. Aga Helmọni tọn heyin nuṣinyọndo gbọn osìn agó dali nọ zọn bọ zanmẹ nọ fá gbau bo nọ gbọnmọ dali wleawuna ahún susugege he nọ hẹn ogbé po atin lẹ po dote to alúnlùn gaa lọ whenu. Jẹhọn fifá he nọ sà sọn Helmọni ji sọgan bẹ fifá mọnkọtọn sọyì ofi dindẹn to huwaji taidi lẹdo Jelusalẹm tọn, fie yé nọ mlin te taidi ahún. Enẹwutu psalmkantọ lọ dọhó dogbọn ‘ahún Helmọni tọn he nọ jẹ Osó Ziọni tọn ji’ dali to aliho he sọgbe mẹ. Nuflinmẹ dagbe nuyiwadomẹji kọfanamẹ tọn he nọ ze pọninọ whẹndo Jehovah tọn heyin sinsẹ̀n-basitọ lẹ tọn daga nankọtọn die!
7 Whẹpo agun Klistiani tọn do yin didoai, Ziọni, kavi Jelusalẹm, ko yin ahọ́nkan sinsẹ̀n-bibasi nugbo tọn. Enẹwutu, finẹ wẹ Jiwheyẹwhe degbe dọ dona lọ ni nọ. To whenuena e yindọ Asisa dona lẹpo tọn nọ nọ fiwiwe lọ mẹ to Jelusalẹm to yẹhiadonu liho, dona lẹ na wá sọn finẹ. Na sinsẹ̀n-bibasi nugbo ma sọ nọte do nọtẹn dopo kẹdẹ ji ba wutu, ṣigba, dona, owanyi, po pọninọ devizọnwatọ Jiwheyẹwhe tọn lẹ po sọgan yin mimọ to filẹpo to aigba ji to egbehe. (Johanu 13:34, 35) Ninọmẹ tẹlẹ wẹ nọ hẹn pọninọ ehe wá?
Ninọmẹ he Nọ Hẹn Pọninọ Wá Lẹ
8. Etẹwẹ mí plọn dogbọn pọninọ dali to Johanu 17:20, 21 mẹ?
8 Pọninọ sinsẹ̀n-basitọ Jehovah tọn lẹ sinai do tonusise na Ohó Jiwheyẹwhe Tọn he yin nukunnumọjẹemẹ ganji ji, gọna nuplọnmẹ Jesu Klisti tọn lẹ. Na Jiwheyẹwhe do Visunnu etọn hlan aihọn mẹ nado dekunnu na nugbo podọ nado kú okú avọ́sinsan tọn de wutu, aliho yin hunhundonuvo na awuwledai agun Klistiani heyin kinkọndopọ lọ tọn. (Johanu 3:16; 18:37) Dọ pọninọ nujọnu tọn dona tin to hagbẹ etọn lẹ ṣẹnṣẹn ko yin hinhẹn họnwun to whenuena Jesu hodẹ̀ dọmọ: “Yẹn ma sọ hodẹ̀ na ehelẹ kẹdẹ gba, ṣigba na yé ga he na yí mi se gbọn ohó yetọn mẹ lẹ; na yé omẹ pó nido yin dopo; yèdọ dile hiẹ, Otọ́, te to yẹn mẹ, bọ yẹn to hiẹ mẹ, na yewlẹ ga nido yin dopo to míwlẹ mẹ: na aihọn nido yise dọ hiẹ wẹ do mi hlan.” (Johanu 17:20, 21) Hodotọ Jesu tọn lẹ jẹ pọninọ dopolọ he tin to Jiwheyẹwhe po Visunnu etọn po ṣẹnṣẹn kọ̀n. Ehe jọ na yé setonuna Ohó Jiwheyẹwhe Tọn podọ na nuplọnmẹ Jesu tọn lẹ. Walọyizan dopolọ sọ yin ninọmẹ titengbe de to pọninọ whẹndo Jehovah tọn lẹdo aihọn pe to egbehe mẹ.
9. Azọngban tẹwẹ gbigbọ wiwe nọ hẹndi to pọninọ omẹ Jehovah tọn lẹ tọn mẹ?
9 Ninọmẹ devo he nọ kọ̀n omẹ Jehovah tọn lẹ dopọ wẹ yindọ mí tindo gbigbọ wiwe Jiwheyẹwhe tọn, kavi huhlọn-yidowazọn etọn. E nọ gọalọna mí nado mọnukunnujẹ nugbo Ohó Jiwheyẹwhe Tọn heyin didehia lọ bo gbọnmọ dali do sẹ̀n ẹn to kọndopọmẹ. (Johanu 16:12, 13) Gbigbọ lọ nọ gọalọna mí nado dapana azọ́n agbasa tọn he nọ hẹn kinklan wá lẹ taidi avùn, awuwhàn, homẹgble, po wiwọ́ po. Kakatimọ, gbigbọ Jiwheyẹwhe tọn nọ hẹn ẹn yọnbasi na mí nado wleawuna sinsẹ́n pọninọ tọn lẹ heyin owanyi, ayajẹ, jijọho, linsinsinyẹn, homẹdagbe, dagbewà, yise, walọmimiọn, po mawazẹjlẹgo po.—Galatianu lẹ 5:19-23.
10. (a) Gbesisọ tẹwẹ sọgan yin didohia to owanyi he tin to whẹndo he tin to kọndopọmẹ de po owanyi he sọawuhia to mẹhe ze yede jó na Jehovah lẹ po ṣẹnṣẹn? (b) Nawẹ dopo to Hagbẹ Anademẹtọ lẹ mẹ dọ numọtolanmẹ etọn lẹ dogbọn pipli hẹ mẹmẹsunnu gbigbọmẹ tọn etọn lẹ dali gbọn?
10 Hagbẹ whẹndo kọndopọ tọn lẹ nọ yiwanna ode awetọ podọ nọ tindo ayajẹ nado nọpọ. To nuyijlẹdonugo mẹ, mẹhe tin to whẹndo kọndopọ devizọnwatọ Jehovah tọn mẹ lẹ yiwanna ewọ, Visunnu etọn, po hatọ yisenọ lẹ po. (Malku 12:30; Johanu 21:15-17; 1 Johanu 4:21) Kẹdẹ dile whẹndo owanyinọ jọwamọ tọn nọ duvivi nado dùnú dopọ, mẹhe ze yede jó na Jiwheyẹwhe lẹ nọ tindo homẹhunhun nado tin to opli lẹ, plidopọ pẹvi lẹ, po plidopọ agbegbe Klistiani tọn lẹ po tẹnmẹ nado mọaleyi sọn haṣinṣan dagbe po núdùdù gbigbọmẹ tọn he yọ́n hugan po mẹ. (Matiu 24:45-47; Heblu lẹ 10:24, 25) Dopo to Hagbẹ Anademẹtọ Kunnudetọ Jehovah Tọn lẹ tọn, to gbedopo dọmọ: “Na yẹn, pipli po mẹmẹsunnu lẹ po yin dopo to awuvivinu daho hugan gbẹ̀mẹ tọn lẹ po asisa tuli tọn de po. Yẹn nọ jlo nado nọ tin to omẹ tintan lẹ mẹ nado wá Plitẹnhọ Ahọluduta Tọn lọ mẹ, bo nọ tin to omẹ he yì gbọn godo lẹ mẹ, eyin e yọnbasi. Yẹn nọ tindo numọtolanmẹ ayajẹ homẹ tọn to whenuena yẹn to hodọ hẹ omẹ Jiwheyẹwhe tọn lẹ. To whenue yẹn tin to ṣẹnṣẹn yetọn yẹn nọ tindo numọtolanmẹ dọ yẹn to whégbè po whẹndo ṣie po.” Be numọtolanmẹ he hiẹ nọ tindo niyẹn ya?—Psalm 27:4.
11. To azọ́n tẹ́ mẹ wẹ Kunnudetọ Jehovah Tọn lẹ nọ mọ ayajẹ te taun, podọ etẹwẹ nọ dekọtọn sọn yíyí sinsẹ̀nzọn Jiwheyẹwhe tọn do basi onú titengbe to gbẹzan mítọn mẹ?
11 Whẹndo he tin to kọndopọmẹ de nọ mọ ayajẹ to onú lẹ wiwà dopọ mẹ. Mọdopolọ, mẹhe tin to whẹndo sinsẹ̀n-basitọ Jehovah tọn mẹ lẹ nọ mọ ayajẹ yí to kunnudide Ahọluduta tọn yetọn po azọ́n devi lẹ bibasi to pọmẹ po mẹ. (Matiu 24:14; 28:19, 20) Mahẹ gbesisọ tọn tintindo to e mẹ nọ dọ̀n mí sẹpọ Kunnudetọ Jehovah Tọn devo lẹ pẹkipẹki. Yíyí sinsẹ̀nzọn Jiwheyẹwhe tọn do basi onú titengbe to gbẹzan mítọn mẹ podọ godoninọna nuwiwa omẹ etọn lẹpo tọn sọ nọ ze gbigbọ whẹndo lọ tọn daga to ṣẹnṣẹn mítọn.
Titojininọ Yẹwhehọluduta Tọn Yin Dandannu
12. Etẹ lẹ wẹ yin ohia whẹndo ayajẹnọ he tin to kọndopọmẹ tọn, podọ tito tẹlẹ wẹ nọ hẹn pọninọ wá to agun Klistiani owhe kanweko tintan tọn lẹ mẹ?
12 Yọnbasi tin dọ whẹndo he tindo tatọ huhlọnnọ he yin owanyinọ podọ he tin to titoji sọgan yin ayajẹnọ podọ tin to kọndopọ. (Efesunu lẹ 5:22, 33; 6:1) Jehovah yin Jiwheyẹwhe tito po jijọho tọn po, podọ mẹhe tin to whẹndo etọn mẹ lẹpo nọ pọ́n ẹn hlan taidi “Gigogan.” (Daniẹli 7:18, 22, 25, 27; 1 Kọlintinu lẹ 14:33) Yé sọ yigbe dọ e ko dè Visunnu etọn, yèdọ Jesu Klisti, taidi whédutọ onú lẹpo tọn bo ko sọ yí aṣẹpipa lẹpo na ẹn to olọn mẹ podọ to aigba ji. (Matiu 28:18; Heblu lẹ 1:1, 2) Po Jesu Klisti po taidi Tatọ etọn, agun Klistiani tọn yin titobasinanu he tin to titoji, bo yin kinkọndopọ de. (Efesunu lẹ 5:23) Nado penukundo nuwiwa agun owhe kanweko tintan tọn lẹ go, hagbẹ anademẹtọ de tin heyin bẹdopọ apọsteli lẹ po “sunnu mẹho” gbigbọnọ he whẹ́n lẹ tọn po. Agun dopodopo tindo nugopọntọ dide lẹ, kavi mẹho lẹ, po devizọnwatọ lizọnyizọnwiwa tọn lẹ po. (Owalọ lẹ 15:6; Filippinu lẹ 1:1) Tonusise na mẹhe yin nukọntọ lẹ nọ hẹn pọninọ wá.—Heblu lẹ 13:17.
13. Nawẹ Jehovah nọ dọ̀n gbẹtọ lẹ gbọn, podọ etẹwẹ nọ dekọtọn sọn ehe mẹ?
13 Ṣigba be tito ehe lẹpo dohia dọ pọninọ devizọnwatọ Jehovah tọn lẹ tọn sọgan yin yíyí na tatọ-yinyin he pegan, awuvẹmẹ matindotọ de ya? Gbede pọ́n! Onú depope he ma tindo owanyi matin to Jiwheyẹwhe kavi titobasinanu etọn mẹ gba. Jehovah nọ dọ̀n gbẹtọ lẹ gbọn owanyi didohia dali, podọ whemẹwhemẹ fọtọ́n donu kanweko susu lẹ wẹ nọ dè sọn ojlo mẹ wá podọ po ayajẹ po nado lẹzun apadewhe titobasinanu Jehovah tọn gbọn yinyin bibaptizi to yẹhiadonu klandowiwe yetọn po ahun lẹpo po hlan Jiwheyẹwhe dali. Gbigbọ yetọn taidi Jọṣua tọn, he dotuhomẹna Islaelivi hatọ etọn lẹ dọmọ: “Mì bo dè to azán he gbè mẹhe mì na nọ sẹ̀n . . . Ṣigba na yẹn tọn po owhé ṣie po, míwlẹ na [to] Oklunọ lọ sẹ̀n.”—Jọṣua 24:15.
14. Naegbọn mí sọgan dọ dọ titobasinanu Jehovah tọn yin yẹwhehọluduta tọn?
14 Taidi apadewhe whẹndo Jehovah tọn, mí ma yin ayajẹnọ kẹdẹ gba ṣigba tin to hihọ́ mẹ ga. Ehe tin to mọ na titobasinanu etọn yin yẹwhehọluduta tọn. Ahọluduta Jiwheyẹwhe Tọn yin yẹwhehọluduta de (sọn hogbe Glẹki tọn lọ lẹ the·osʹ, yẹwhe, po kraʹtos, gandudu de po mẹ). Gandudu gbọn Jiwheyẹwhe dali de wẹ e yin, yin dide bo yin didoai gbọn ewọ dali. “Akọta wiwe” yiamisisadode Jehovah tọn tin to taliai mẹ hlan gandudu etọn enẹwutu e yin yẹwhehọluduta ga. (1 Pita 2:9) Po Yẹwhehọludutanọ Daho lọ po, yèdọ Jehovah, taidi Whẹdatọ, Osẹ́nnọ, po Ahọlu mítọn po, mí tindo whẹwhinwhẹn lẹpo nado tindo numọtolanmẹ yinyin hihọ́ basina tọn. (Isaia 33:22) Ṣogan, etẹwẹ lo eyin gbèmanọpọ delẹ fọ́n bo ze ayajẹ, hihọ́, po pọninọ mítọn po do owù mẹ?
Hagbẹ Anademẹtọ Nọ Yinuwa
15, 16. Gbèmanọpọ tẹwẹ fọ́n to owhe kanweko tintan whenu, podọ etẹwutu?
15 Nado hẹn pọninọ whẹndo de tọn dote, sọn ojlẹ de mẹ jẹ devo mẹ gbèmanọpọ delẹ dona yin dididẹ. To whelọnu lo, mí ni dọ dọ, nuhahun gbigbọmẹ tọn de dona yin dididẹ nado hẹn pọninọ whẹndo sinsẹ̀n-basitọ Jiwheyẹwhe tọn lẹ dote to owhe kanweko tintan W.M. Etẹwẹ dona yin wiwà? Hagbẹ anademẹtọ lọ nọ yinuwa, to dide bibasi do whẹho gbigbọmẹ tọn lẹ ji. Mí tindo kandai Owe wiwe lẹ tọn heyin nuyiwa mọnkọtọn lẹ tọn.
16 To nudi 49 W.M., hagbẹ anademẹtọ lọ plidopọ to Jelusalẹm nado didẹ nuhahun sinsinyẹn de bo gbọnmọ dali hẹn pọninọ “whédo Jiwheyẹwhe tọn” dote. (Efesunu lẹ 2:19) Nudi owhe 13 delẹ jẹnukọn, apọsteli Pita ko dọ yẹwheho na Kọneliọsi, bọ Kosi tintan lẹ, kavi gbẹtọ akọta tọn lẹ, lẹzun yisenọ heyin bibaptizi lẹ. (Owalọ lẹ, weta 10) To gbejizọnlin mẹdehlan tintan Paulu tọn whenu, Kosi susu kẹalọyi sinsẹ̀n Klistiani tọn. (Owalọ lẹ 13:1–14:28) Na nu-gbo tọn, agun Kosi Klistiani lẹ tọn de ko yin didoai to Antioku, Silia. Klistiani Ju delẹ yise dọ Kosi he lẹzun Klistiani dona yin whẹgbona bo yìn Osẹ́n Mose Tọn, ṣigba mẹdelẹ jẹagọdo. (Owalọ lẹ 15:1-5) Gbèmanọpọ ehe sọgan ko planmẹ sọyì kinklan pete kọ̀n, yèdọ hlan dido agun voovo Ju po Kosi lẹ po tọn ai. Enẹwutu hagbẹ anademẹtọ lọ yinuwa to niyaniya mẹ nado hẹn pọninọ Klistiani tọn dote.
17. Aliho nuwiwa yẹwhehọluduta tọn he tin to kọndopọmẹ dopolọ tẹwẹ yin zẹẹmẹ basina to Owalọ lẹ weta 15 mẹ?
17 Sọgbe hẹ Owalọ lẹ 15:6-22, “apọsteli lẹ po mẹho lẹ po plidopọ nado lẹn ohó he pọ́n.” Mẹdevo lẹ sọ tin to finẹ ga, gọna afọzedaitọ delẹ sọn Antioku. Pita basi zẹẹmẹ jẹnukọn dọ ‘gbọn onù emitọn dali kosi lẹ sè wẹndagbe lọ bo yise.’ Enẹgodo “agundaho lẹpo” dotoai dile Balnaba po Paulu po “to ohó azọ́njiawu po nujawu he Jiwheyẹwhe wà gbọn yé dali [to kosi lẹ ṣẹnṣẹn] tọn po dọ.” Bọdego, wẹ Jakobu na ayinamẹ do lehe whẹho lọ sọgan yin dididẹ gbọn. To whenuena hagbẹ anademẹtọ basi dide pó godo, mí yin didọna dọmọ: “E sọawuhia dagbe hlan apọsteli lẹ, po mẹho lẹpo po, po agun lẹpo po, nado dè sunnusi to yé mẹ hlan Antioku hẹ Paulu po Balnaba po.” ‘Sunnu heyin dide’ ehelẹ—Juda po Sila po—hẹn wekanhlanmẹ tulinamẹ tọn de yì na hatọ yisenọ lẹ.
18. Dide tẹ́ gando Osẹ́n Mose Tọn go wẹ hagbẹ anademẹtọ lọ basi, podọ nawẹ ehe yinuwa do Klistiani Ju po Kosi lẹ po ji gbọn?
18 Wekanhlanmẹ he lá dide hagbẹ anademẹtọ tọn bẹjẹeji po hogbe ehelẹ po: “Apọsteli lẹ, po mẹho lẹ po, po mẹmẹsunnu mẹho lẹ po, dọnudo mẹmẹsunnu Kosi lẹ mẹ tọn hlan, he tin to Antioku, to Silia, podọ to Silisia.” Mẹmẹsunnu devo lẹ tin to opli whenuho tọn ehe tẹnmẹ, ṣigba e sọawuhia dọ hagbẹ anademẹtọ yin bẹdopọ “apọsteli lẹ po sunnu mẹho lẹ po” tọn. Gbigbọ Jiwheyẹwhe tọn deanana yé, na wekanhlanmẹ lọ dọmọ: “Na e sọ yọ́n to nukun gbigbọ wiwe tọn mẹ, podọ to nukun mítọn mẹ ga, ma na do doagban he klohugan do mì ji, hù onú he yè ma sọgan nọma wà helẹ; dọ mì ni jagọ̀ sọn olàn he yè do sanvọ́ hlan boṣiọ kọ̀n, podọ sọn ohùn kọ̀n, sọn nuslokọnahù kọ̀n, podọ ogalilọ kọ̀n.” (Wekun flinflin lẹ yin mítọn.) (Owalọ lẹ 15:23-29) Yè ma biọ to Klistiani lẹ si nado yin whẹgbona bo yìn Osẹ́n Mose Tọn gba. Dide ehe gọalọna Klistiani Ju lẹ po Kosi lẹ po nado yinuwa bo dọhó to kọndopọmẹ. Agun lẹ jaya, podọ pọninọ họakuẹ de zindonukọn, yèdọ dile e te to whẹndo lẹdo aihọn pe Jiwheyẹwhe tọn mẹ do to egbehe to anademẹ gbigbọmẹ tọn Hagbẹ Anademẹtọ Kunnudetọ Jehovah Tọn lẹ tọn glọ.—Owalọ lẹ 15:30-35.
Wà Sinsẹ̀nzọn to Pọninọ Yẹwhehọluduta Tọn Mẹ
19. Naegbọn pọninọ gbayipe to whẹndo sinsẹ̀n-basitọ Jehovah tọn lẹ tọn mẹ?
19 Pọninọ nọ gbayipe to whenuena hagbẹ whẹndo tọn lẹ nọ kọngbedopọ hẹ ode awetọ yetọn. Onú dopolọ yin nugbo to whẹndo sinsẹ̀n-basitọ Jehovah tọn lẹ mẹ. Na yé yin yẹwhehọluduta tọn, mẹho lẹ po mẹdevo lẹ po to agun owhe kanweko tintan tọn mẹ wà sinsẹ̀nzọn hlan Jiwheyẹwhe to gbekọndopọ gigọ́ de mẹ po hagbẹ anademẹtọ lọ po bo kẹalọyi dide etọn lẹ. Po alọgọ hagbẹ anademẹtọ lọ tọn po, mẹho lẹ ‘dọ yẹwheho ohó lọ tọn’ podọ hagbẹ agun lọ tọn to paa mẹ ‘dọhó to gbekọndopọ mẹ.’ (2 Timoti 4:1, 2; 1 Kọlintinu lẹ 1:10) Enẹwutu nugbo Owe wiwe tọn dopolọ lẹ wẹ nọ yin zizedonukọnnamẹ to lizọnyizọn lọ mẹ podọ to opli Klistiani tọn lẹ tẹnmẹ, vlavo to Jelusalẹm, Antioku, Lomu, Kọlinti, kavi fidevo depope. Pọninọ yẹwhehọluduta tọn mọnkọtọn tin to egbehe. 20 Nado hẹn pọninọ mítọn dote, mímẹpo he yin apadewhe whẹndo globu Jehovah tọn lẹ dona wazọ́n nado do owanyi yẹwhehọluduta tọn hia. (1 Johanu 4:16) Mí dona litai na ojlo Jiwheyẹwhe tọn bo do sisi he siso hia na ‘afanumẹ nugbonọ lọ’ po Hagbẹ Anademẹtọ lọ po. Taidi klandowiwe mítọn hlan Jiwheyẹwhe, tonusise mítọn, na nugbo tọn, yin sọn ojlo mẹ wá podọ po ayajẹ po. (1 Johanu 5:3) Lehe psalmkantọ lọ kọ̀n ayajẹ po tonusise po dopọ ganji do sọ! E jihàn dọmọ: “Hallelujah. Donanọ wẹ omẹ he dibusi Oklunọ, he tindo homẹhunhun daho to gbedide etọn lẹ mẹ.”—Psalm 112:1. 21 Jesu, yèdọ Ota agun lọ tọn, yin yẹwhehọluduta to gigọ́mẹ bo nọ wà ojlo Otọ́ etọn tọn to whepoponu. (Johanu 5:30) Enẹwutu, mì gbọ, mí ni hodo Apajlẹnọ mítọn gbọn ojlo Jehovah tọn wiwà to gbekọndopọ gigọ́mẹ po titobasinanu Etọn po to yẹwhehọluduta liho podọ to kọndopọmẹ. To whelọnu lo to ayajẹ sọn ahùn mẹ wá po pẹdido po mẹ, mí sọgan basi dọvọdọ ohàn psalmkantọ lọ tọn dọmọ: “Doayi e go, na e yin dagbe bosọ yọ́n do na mẹmẹsunnu lẹ nado nọ nọ opọ́ to dopo mẹ!”
Nawẹ Hiẹ Na Na Gblọndo Gbọn?
◻ Nawẹ pọninọ Klistiani tọn mítọn sọgan tindo kanṣiṣa po Psalm 133 po gbọn?
◻ Ninọmẹ tẹlẹ wẹ nọ hẹn pọninọ wá?
◻ Naegbọn titojininọ yẹwhehọluduta tọn yin onú titengbe na pọninọ omẹ Jiwheyẹwhe tọn lẹ?
◻ Nawẹ hagbẹ anademẹtọ owhe kanweko tintan tọn yinuwa nado hẹn pọninọ dote gbọn?
◻ Etẹwẹ devizọnwiwa to pọninọ yẹwhehọluduta tọn mẹ zẹẹmẹdo na we?
20. Nado hẹn pọninọ Klistiani tọn mítọn dote, etẹwẹ mí dona wà?
21. Nawẹ mí sọgan do mídelẹ hia nado yin yẹwhehọluduta gbọn?
[Yẹdide to weda 12]
Hagbẹ anademẹtọ lọ nọ yinuwa nado hẹn pọninọ dote