Whlẹngán Na Mẹhe Kẹalọyi Hinhọ́n Lẹ
“OKLUNỌ wẹ hinhọ́n ṣie po whlẹngán ṣie po, mẹnu yẹn na dibuna?”—PSALM 27:1.
1. Awuwledainanu ogbẹ̀-namẹ tọn tẹlẹ wẹ Jehovah basi?
JEHOVAH wẹ yin Asisa hinhọ́n owhè tọn he nọ hẹn ogbẹ̀ yọnbasi to aigba ji. (Gẹnẹsisi 1:2, 14) Ewọ wẹ sọ yin Didatọ hinhọ́n gbigbọmẹ tọn, he nọ de zinvlu okú-hẹnwatọ aihọn Satani tọn sẹ̀. (Isaia 60:2; 2 Kọlintinu lẹ 4:6; Efesunu lẹ 5:8-11; 6:12) Mẹhe kẹalọyi hinhọ́n lẹ sọgan dọ po psalm-kàntọ lọ po dọmọ: “OKLUNỌ wẹ hinhọ́n ṣie po whlẹngán ṣie po, mẹnu yẹn na dibuna?” (Psalm 27:1a) Ṣigba, dile e jọ do to ojlẹ Jesu tọn mẹ, mẹhe kẹalọyi zinvlu lẹ sọgan donukun whẹdida whẹgbledomẹ tọn kẹdẹ.—Johanu 1:9-11; 3:19-21, 36.
2. To ojlẹ hohowhenu tọn lẹ mẹ, etẹwẹ jọ do mẹhe gbẹ́ hinhọ́n Jehovah tọn dai lẹ go podọ do mẹhe dotoai hlan ohó etọn lẹ go?
2 To azán Isaia tọn lẹ gbè, suhugan mẹhe Jehovah basi alẹnu hẹ lẹ tọn wẹ gbẹ́ hinhọ́n dai. Taidi kọdetọn de, Isaia mọ vasudo ahọluduta agewaji Islaeli tọn taidi akọta de. Podọ to 607 J.W.M., Jelusalẹm po tẹmpli etọn po yin vivasudo podọ tòmẹnu Juda tọn lẹ yin hinhẹn yì kanlinmọgbenu. Ṣigba, mẹhe dotoaina ohó Jehovah tọn lẹ yin hinhẹn lodo nado nọavunte sọta atẹṣiṣi ojlẹ enẹ tọn lẹ. Gando owhe 607 J.W.M. go, Jehovah dopagbe dọ mẹhe dotoaina emi lẹ na luntọ́n. (Jẹlemia 21:8, 9) To egbehe, mí mẹhe yiwanna hinhọ́n lẹ sọgan plọn nususu sọn nuhe jọ to whenẹnu mẹ.—Efesunu lẹ 5:5.
Ayajẹ Mẹhe to Hinhọ́nnu lẹ Tọn
3. To egbehe, jide tẹwẹ mí sọgan tindo, “akọta dodonọ” tẹwẹ mí yiwanna, podọ “otò huhlọnnọ” tẹwẹ “akọta” enẹ tindo?
3 “Míwlẹ dó otò huhlọn tọn de; whlẹngán wẹ Jiwheyẹwhe na de na odòkọ podọ na figángán. Mì hùn họngbó kẹ́ na akọta dodonọ he to nugbo go pọ́n nido biọ whégbè.” (Isaia 26:1, 2) Ehelẹ yin hogbe aglinjijẹ tọn heyin mẹhe dejido Jehovah go lẹ tọn. Juvi nugbonọ lẹ to azán Isaia tọn gbè lẹhlan Jehovah dè taidi Asisa nujọnu tọn dopo kẹdẹ lọ na hihọ́-basinamẹ, e mayin hlan yẹwhe lalo heyin tòmẹnu hatọ yetọn lẹ tọn gba. To egbehe, mí tindo jidide dopolọ. Humọ, mí yiwanna “akọta dodonọ” Jehovah tọn—yèdọ “Islaeli Jiwheyẹwhe tọn.” (Galatianu lẹ 6:16; Matiu 21:43) Jehovah lọsu yiwanna akọta ehe na walọyizan nugbonọ tọn etọn wutu. Po dona etọn po, Islaeli Jiwheyẹwhe tọn tindo “otò huhlọnnọ de,” yèdọ titobasinanu he taidi tòdaho de he na ẹn godonọnamẹ po hihọ́-basinamẹ po.
4. Walọyizan apọ̀nmẹ tọn tẹwẹ mí na wà dagbe nado wleawuna?
4 Mẹhe tin to “otò” ehe mẹ lẹ yọnẹn dọ ‘ayilinlẹn mẹhe tọn yin godonọna ganji wẹ Jehovah na basi hihọ́na to jijọho he dẹn-to-aimẹ tọn mẹ, na Jehovah go wẹ yè dona dejido.’ Jehovah nọ nọgodona mẹhe yin whinwhàn to apọ̀nmẹ nado dejido ewọ go bo setonuna nunọwhinnusẹ́n dodo tọn etọn lẹ. Enẹwutu, dodonọ lẹ to Juda setonuna tudohomẹnamẹ Isaia tọn dọmọ: “Mì dotudo OKLUNỌ go kakadoi: na OKLUNỌ Jehovah mẹ wẹ huhlọn madopodo te.” (Isaia 26:3, 4; Psalm 9:10; 37:3; Howhinwhẹn lẹ 3:5) Mẹhe tindo walọ apọ̀nmẹ tọn enẹ lẹ nọ lẹhlan ‘Jah Jehovah dè’ taidi Osé hihọ́ tọn dopo kẹdẹ lọ. Yé duvivi ‘jijọho he dẹn-to-aimẹ tọn’ hẹ ewọ.—Filippinu lẹ 1:2; 4:6, 7.
Winyan na Kẹntọ Jiwheyẹwhe Tọn Lẹ
5, 6. (a) Nawẹ Babilọni hohowhenu tọn yin winyando gbọn? (b) Aliho tẹmẹ wẹ “Babilọni daho” yin winyando te?
5 Etẹwẹ lo, eyin mẹhe dejido Jehovah go lẹ jiya nukunbibia tọn? Yé ma dona dibu gba. Jehovah nọ na dotẹnmẹ onú mọnkọtọn lẹ na whenu vude, ṣigba e nọ hẹn kọgbọ wá to godo mẹ, podọ mẹhe nọ hẹn nukunbibia lọ wá lẹ nọ pannukọn whẹdida etọn. (2 Tẹsalonikanu lẹ 1:4-7; 2 Timoti 1:8-10) Gbadopọnna whẹho “otò goyitọ” de tọn. Isaia dọmọ: “[ Jehovah] zín yé he nọ nọ̀ osó ji aga lẹ dai; otò goyitọ, e họ́ ẹ jẹdò; e họ́ ẹ jẹdò; yèdọ do aigba, e hẹn ẹn wá kọ́gudu mẹ. Afọ na zín in dai, yèdọ wamọnọ lẹ tọn, po afọdide agbátọnọ lẹ tọn po.” (Isaia 26:5, 6) Otò goyitọ heyin nùdego tofi sọgan yin Babilọni. Na taun tọn tòdaho enẹ bianukun na omẹ Jiwheyẹwhe tọn lẹ. Ṣigba etẹwẹ jọ do Babilọni go? To 539 J.W.M., e jai jẹ alọ Medianu lẹ po Pẹlsianu lẹ po tọn mẹ. Winyandomẹ nankọ die!
6 To azán mítọn gbè ohó dọdai Isaia tọn lẹ basi zẹẹmẹ nuhe jọ do “Babilọni Daho” lọ go sọn 1919 gbọ́n tọn ganji. Otò goyitọ enẹ jiya aijijẹ winyandomẹ tọn to owhe enẹ mẹ to whenuena e yin hinhẹn gánnugánnu nado tún omẹ Jehovah tọn lẹ dote sọn kanlinmọgbenu gbigbọmẹ tọn mẹ. (Osọhia 14:8) Nuhe jọ to enẹgodo tlẹ sọ yin winyandomẹnu tlala. Pipli pẹvi Klistiani lẹ tọn ehe sọ vọ́ pannukọn ẹn bo jẹ mẹwletọ yetọn dai tọn lọ ‘zín dai’ ji. To 1922 yé jẹ opodo Mẹylọhodotọklisti tọn he ja lá ji, bo lá wẹndomẹ opẹ̀n kúnkún angẹli ẹnẹ lẹ tọn he tin to Osọhia 8:7-12 mẹ tọn po dindọ̀n atọ̀n he yin dọdai etọn dọ to Osọhia 9:1–11:15 mẹ tọn po.
“Aliho Nugbonọ lẹ Tọn Wẹ Dodo”
7. Anademẹ tẹwẹ mẹhe lẹhlan hinhọ́n Jehovah tọn lẹ mọyi, mẹnu mẹ wẹ yé tindo todido te, podọ etẹwẹ yé nọ wlebòna?
7 Jehovah nọ wleawuna whlẹngán na mẹhe lẹhlan hinhọ́n etọn lẹ, bosọ nọ deanana aliho yetọn lẹ, dile Isaia dohia bọdego do dọmọ: “Aliho nugbonọ lẹ tọn wẹ dodo: hiẹ he yin nugbonọ ko jlọ omọ́ dodo tọn. Nugbo, to aliho whẹdida towe tọn ji, OKLUNỌ, míwlẹ ko nọtepọn we; ojlo gbigbọ mítọn tọn sọ tin na oyín towe, podọ na oflin towe.” (Isaia 26:7, 8) Jehovah yin Jiwheyẹwhe dodonọ, podọ mẹhe to sinsẹ̀n ẹn lẹpo dona payi nujinọtedo dodo tọn etọn lẹ go. To whenuena yé wàmọ, Jehovah nọ deanana yé, bosọ nọ jlọ omọ́ yetọn. Gbọn tonusisena anademẹ etọn dali, homẹmiọnnọ ehelẹ nọ dohia dọ yé tindo todido to Jehovah mẹ bosọ nọ wlebòna oyín etọn po ahun lẹpo po—yèdọ “oflin” etọn.—Eksọdusi 3:15.
8. Walọyizan apajlẹ dagbe tọn tẹwẹ Isaia dohia?
8 Isaia wlebòna oyín Jehovah tọn. Enẹwẹ yin kunnudenu sọn ohó he bọdego etọn lẹ mẹ dọmọ: “[Alindọn, NW ] ṣie wẹ yẹn do jlo we to ozán mẹ, nugbo, gbigbọ ṣie to ohò ṣie mẹ wẹ yẹn na do dín we to afọnnu fuu: na whenuena whẹdida towe tin to aihọn mẹ, mẹhe to aihọn mẹ lẹ na plọn dodo.” (Isaia 26:9) Isaia tindo ojlo na Jehovah ‘po alindọn etọn po’—yèdọ po gbẹninọ etọn blebu po. Yí nukun homẹ tọn do pọ́n yẹwhegán lọ he to ojlẹ abọẹninọ zánmẹ tọn yí do to dẹ̀ho hlan Jehovah, bo to linlẹn sisosiso etọn dọ bosọ to anademẹ Jehovah tọn dín vẹkuvẹku. Apajlẹ dagbe nankọtọn die! Humọ, Isaia plọn dodowiwa sọn nuyiwa whẹdida tọn Jehovah tọn lẹ mẹ. To ehe mẹ, e flin mí nuhudo lọ na aṣeji-ninọ gbọzangbọzan, yèdọ nado tin to nukle nado tunwun ojlo Jehovah tọn.
Mẹdelẹ Kẹalọyi Zinvlu
9, 10. Nuyiwa homẹdagbe tọn tẹwẹ Jehovah wà hlan akọta mawadodonọ etọn, ṣigba nawẹ yé yinuwa gbọn?
9 Jehovah do dagbewanyi daho hia Juda, ṣigba e blawu dọ e mayin yemẹpo wẹ kẹalọyi gba. Gbọzangbọzan, susu yetọn de atẹṣiṣi kakati ni yin hinhọ́n nugbo Jehovah tọn. Isaia dọmọ: “Eyin yè do nukundagbe hia omẹ ylankan, e ma to na plọn dodo: to aigba dodo tọn ji, e na jọ̀ jijọ mawadodo tọn, e ma to na mọ yẹyidaho OKLUNỌ tọn.”—Isaia 26:10.
10 To azán Isaia tọn gbè to whenuena alọ Jehovah tọn whlá Juda sọn kẹntọ etọn lẹ si, suhugan gbẹ́ nado kẹalọyi ehe. To whenuena e dona yé po jijọho etọn po, akọta lọ ma do pinpẹn-nutọn-yinyọnẹn depope hia gba. Enẹwutu, Jehovah gbẹ́ yé dai nado sẹ̀n ‘ogán devo lẹ,’ bo gbọna Ju lẹ ni yin hinhẹn sọyi kanlinmọgbenu to Babilọni to 607 J.W.M. to godo mẹ. (Isaia 26:11-13) Etomọṣo, pipòtọ akọta lọ tọn lẹ lẹkọwa, yin kiklọwe, yì aigba yetọn ji.
11, 12. (a) Sọgodo tẹwẹ mẹwletọ Juda tọn lẹ tindo? (b) To 1919 sọgodo tẹwẹ mẹwletọ dai tọn heyin devizọnwatọ yiamisisadode Jehovah tọn lẹ tindo?
11 Etẹwẹ dogbọn mẹwletọ Juda tọn lẹ dali? Isaia na gblọndo to dọdai-liho dọmọ: “Oṣiọ lẹ, yé ma to na nọ̀ ogbẹ̀; yé he tin to oyọ̀ mẹ lẹ, yé ma to na fọ́n: enẹwutu wẹ hiẹ dla yé pọ́n, bosọ hù yé sudo, bosọ hẹn oflin yetọn lẹpo sudo.” (Isaia 26:14) Mọwẹ, to aijijẹ etọn to 539 J.W.M. godo, Babilọni ma tindo sọgodo depope gba. To madẹnmẹ, tòdaho lọ ma nasọ tin ba. E na yin ‘madogánnọ to okú mẹ,’ podọ ahọluigba gángánsu etọn na lẹzun otàn. Avase nankọ die na mẹhe tindo todido to omẹ huhlọnnọ aihọn ehe tọn lẹ mẹ!
12 Adà dọdai ehe tọn delẹ mọ hẹndi yí to whenuena Jiwheyẹwhe na dotẹnmẹ devizọnwatọ yiamisisadode etọn lẹ nado yì kanlinmọgbenu gbigbọmẹ tọn to 1918 podọ to enẹgodo hẹn yé jẹmẹdekannu to 1919. Sọn ojlẹ enẹ mẹ sọyi, sọgodo mẹwletọ dai tọn etọn, yèdọ Mẹylọhodotọklisti na taun tọn, ko dozinvlu. Ṣigba dona he tin to sẹdotẹnmẹ na omẹ Jehovah tọn lẹ họakuẹ tlala na nugbo tọn.
“Hiẹ Ko Hẹn Akọta [lọ] Sudeji”
13, 14. Dona họakuẹ tẹlẹ wẹ devizọnwatọ yiamisisadode Jehovah tọn lẹ ko duvivi etọn sọn 1919 gbọ́n?
13 Jiwheyẹwhe dona gbigbọ lẹnvọjọ tọn devizọnwatọ yiamisisadode etọn lẹ tọn to 1919 bosọ na yé jideji. Tintan, ayidonugo yin nina bibẹpli hagbẹ godo tọn Islaeli Jiwheyẹwhe tọn, podọ to enẹgodo “gbẹtọ susugege” lọ heyin “lẹngbọ devo” lẹ jẹ yinyin bibẹpli ji. (Osọhia 7:9; Johanu 10:16) Dona ehelẹ yin didọdai to dọdai Isaia tọn mẹ dọmọ: “Hiẹ ko hẹn akọta lẹ sudeji, OKLUNỌ, hiẹ ko hẹn akọta lẹpo sudeji, hiẹ ko zun gigonọ: hiẹ ko sẹ̀ dogbó lẹpo yì nukọn. OKLUNỌ, to tukla mẹ wẹ yé dín we te, yé hodẹ̀, whenuena wiwọ́ towe tin to yé go.”—Isaia 26:15, 16.
14 To egbehe, dogbó Islaeli Jiwheyẹwhe tọn tọn lẹ ko yin kandlẹnna lẹdo aigba lẹpo pé, podọ gbẹtọ susugege he yin yiyidogọ lẹ ko yì livi ṣidopo heyin mimá tọ́ zohunhunnọ to azọ́n yẹwhehodidọ wẹndagbe lọ tọn mẹ todin. (Matiu 24:14) Dona nankọtọn die sọn Jehovah dè! Podọ gigo nankọtọn die ehe hẹnwa na oyín etọn! Oyín enẹ to yinyin sisè to otò 235 mẹ to egbehe—yèdọ hẹndi jiawu opagbe etọn tọn de.
15. Fọnsọnku yẹhiadonu tọn tẹwẹ jọ to 1919?
15 Juda tindo nuhudo alọgọ Jehovah tọn nado họ̀ngán sọn kanlinmọgbenu ninọ mẹ to Babilọni. Yé sọgan ko gọ̀n ma wà ẹ na yede. (Isaia 26:17, 18) Mọdopolọ, tuntundote Islaeli Jiwheyẹwhe tọn to 1919 yin kunnudenu godonọnamẹ Jehovah tọn. E ma sọgan ko jọ matin ewọ. Podọ nupaṣamẹ taun wẹ diọdo to ninọmẹ yetọn he Isaia yí jlẹdo fọnsọnku go mẹ dọmọ: “Oṣiọ towe lẹ na nọ̀ ogbẹ̀, gọna oṣiọ ṣie lẹ yé na fọ́n. Mì fọ́n, na mì ni jihàn, mì mẹhe tin to kọ́gudu mẹ lẹ: na ahun towe taidi ahun omá tọn, aigba nasọ họ̀n oṣiọ lẹ jẹgbonu.” (Isaia 26:19; Osọhia 11:7-11) Mọwẹ, mẹhe tin to ninọmẹ nudemayiwà tọn mẹ to okú mẹ lẹ, dile e nọ yin didọ to yẹhiadonu-liho, na yin vivọji na nuwiwa heyin hinhẹn jẹ yọyọ!
Hihọ́-Basinamẹ to Ojlẹ Owù Tọn lẹ Mẹ
16, 17. (a) To 539 J.W.M., etẹwẹ Ju lẹ dona wà nado sọgan lùn aijijẹ Babilọni tọn tọ́n? (b) Vlavo, etẹwẹ yin “abò” lọ lẹ to egbehe, podọ nawẹ yé nọ hẹn alemọyi wá na mí gbọn?
16 Devizọnwatọ Jehovah tọn lẹ nọ saba tindo nuhudo hihọ́-basinamẹ etọn tọn. Nalete, to madẹnmẹ e na dlẹn alọ etọn jẹgbonu na ojlẹ godo tọn sọta aihọn Satani tọn, podọ sinsẹ̀n-basitọ etọn lẹ na tindo nuhudo alọgọ etọn tọn hugan gbede pọ́n tọn. (1 Johanu 5:19) Gando ojlẹ owù tọn enẹ go, Jehovah na avase dọmọ: “Wá, omẹ ṣie emi, biọ abò towe mẹ, bo sú ohọ̀n do dewe: whlá dewe di to nukunwhiwhe pẹvide mẹ, kaka homẹgble lọ na do juwayi. Enẹwutu, doayi e go, OKLUNỌ tọ́n sọn otẹn etọn mẹ nado sayahẹ omẹ aihọn mẹ tọn lẹ na ylando yetọn wutu: aihọn ga nasọ yí ohùn etọn hia, e ma to na sukún oṣiọ etọn lẹ tọn do ba.” (Isaia 26:20, 21; Zẹfania 1:14) Avase ehe dohia Ju lẹ lehe yè sọgan lùn aijijẹ Babilọni tọn to 539 J.W.M. tọ́n do. Mẹhe setonuna ẹn lẹ dona ko gbọṣi ohọ̀ yetọn lẹ mẹ, bo mọ hihọ́ sọn awhànfuntọ awhàngbatọ he tin to tòhomẹ-liho ji lẹ si.
17 To egbehe, “abò” heyin nùdego to dọdai lọ mẹ vlavo na ko yin agun fọtọ́n ao susu heyin omẹ Jehovah tọn lẹ tọn lẹdo aihọn pé. Agun mọnkọtọn lẹ yin hihọ́ de etlẹ yin to egbehe, yèdọ nọtẹn de fie Klistiani lẹ nọ mọ hihọ́ to mẹmẹsunnu yetọn lẹ ṣẹnṣẹn te, to nukunpedomẹgo owanyinọ mẹho lẹ tọn glọ. (Isaia 32:1, 2; Heblu lẹ 10:24, 25) Na titengbe tọn ehe yin nugbo to pọndohlan mẹ na sisẹpọ opodo titonu ehe tọn to whenuena lunluntọ́n na sinai do tonusise ji.—Zẹfania 2:3.
18. Nawẹ Jehovah na “hù dlagọni he tin to ohù mẹ” lọ gbọn to madẹnmẹ?
18 Gando ojlẹ enẹ go, dọdai Isaia tọn dọmọ: “To azán lọ gbè wẹ OKLUNỌ na yí ohí didá etọn he klo, bosọ pẹ̀n do wọhẹ [Leviatani], odàn gbingbán nẹ; e na sọ hù dlagọni he tin to ohù mẹ.” (Isaia 27:1) Etẹwẹ yin “Leviatani” egbezangbe tọn? E họnwun dọ, ewọ wẹ “odàn hoho lọ,” yèdọ Satani lọsu titi, gọna titonu ylankan etọn, he e nọ yizan nado fùnawhàn hẹ Islaeli Jiwheyẹwhe tọn. (Osọhia 12:9, 10, 17; 13:14, 16, 17) To 1919, Leviatani hẹn huhlọn etọn do omẹ Jiwheyẹwhe tọn lẹ ji bu. To madẹnmẹ, e na busẹ mlẹnmlẹn. (Osọhia 19:19-21; 20:1-3, 10) Gbọnmọ dali, Jehovah na “hù dlagọni he tin to ohù mẹ.” Todin, nudepope matin he Leviatani sọgan tẹnpọn sọta omẹ Jehovah tọn lẹ he na tindo kọdetọn dẹn-to-aimẹ gba. (Isaia 54:17) Lehe eyin homẹmimiọn do sọ nado yin jide mọnkọtọn na!
“Vẹngle Vẹnhàn Bibia Tọn”
19. Etẹwẹ yin ninọmẹ pipòtọ lọ tọn to egbehe?
19 To pọndohlan mẹ na hinhọ́n ehe lẹpo sọn Jehovah dè, be mí ma tindo whẹwhinwhẹ́n lẹpo nado jaya ya? Mọwẹ, na nugbo tọn! Isaia basi zẹẹmẹ ayajẹ omẹ Jehovah tọn lẹ tọn to aliho whanpẹnọ de mẹ to whenuena e wlan dọmọ: “To azán lọ gbè mì jihàn hlan ẹn, Vẹngle vẹnhàn bibia tọn. Yẹn OKLUNỌ to hihọ́ ẹ; yẹn na húsin na ẹn to whepoponu: na mẹdepope ma nado hẹn ẹn gble, yẹn na họ́ ẹ to ozán po okle po.” (Isaia 27:2, 3) Jehovah ko penukundo “vẹngle” etọn go, yèdọ pipòtọ Islaeli Jiwheyẹwhe tọn, podọ gbẹdohẹmẹtọ azọ́n sinsinyẹn watọ yetọn lẹ. (Johanu 15:1-8) Kọdetọn lọ ko de sinsẹ́n tọ́n he nọ hẹn gigo wá na oyín etọn bosọ nọ hẹn ayajẹ susu wá to devizọnwatọ etọn lẹ ṣẹnṣẹn to aigba ji.
20. Nawẹ Jehovah nọ basi hihọ́na agun Klistiani tọn gbọn?
20 Mí sọgan yin homẹhunnọ dọ homẹgble he wayi Jehovah tọn sọta devizọnwatọ yiamisisadode etọn lẹ—he wutu e dike bọ yé yì kanlinmọgbenu gbigbọmẹ tọn to 1918—ko doalọte. Jehovah lọsu dọmọ: “Homẹgble ma tin to ohò ṣie mẹ: mẹnu wẹ sọgan ze otẹun po vẹun po pannukọn mi to awhànfunfun mẹ? Yẹn do jugbọn yé ṣẹnṣẹn, yẹn do mẹ̀ yé dopọ. Kavi gbọ ni hẹn [figángán] ṣie go, na e nido gbọwhẹ hẹ mi; e nasọ gbọwhẹ hẹ mi.” (Isaia 27:4, 5) Nado hẹn ẹn diun dọ vẹntin etọn lẹ zindonukọn nado to “vẹnhàn bibia” susugege detọ́n, Jehovah gbidi bosọ và nuyiwadomẹji ogbé nkọtọn depope he sọgan hẹn yé gble lẹ sudo. Enẹwutu, mì dike mẹdepope ze dagbemẹ-ninọ agun Klistiani tọn do owù mẹ blo! Mì gbọ mẹlẹpo ni ‘tẹdo figángán Jehovah tọn go,’ bo to nukundagbe po hihọ́-basinamẹ etọn po dín. To mọwiwà mẹ, mí nọ gbọwhẹ hẹ Jiwheyẹwhe—nude he yin nujọnu sọmọ bọ Isaia donù e go whlaawe.—Psalm 85:1, 2, 8; Lomunu lẹ 5:1.
21. Aliho tẹmẹ wẹ aigba he nọ de sinsẹ́n tọ́n lọ yin hinhẹngọ́ po “sinsẹ́n” po te?
21 Dona lẹ zindonukọn dọmọ: “E na basi na mẹhe sọn Jakobu lẹ ni hẹnadọai: Islaeli na gbàsẹ́, bo tọ́nkun bosọ yí sinsẹ́n do gọ́ nukun aihọn tọn lẹpo.” (Isaia 27:6) Wefọ ehe ko yin hinhẹndi sọn 1919 gbọn, he wleawuna kunnudenu jiawu heyin huhlọn Jehovah tọn. Klistiani yiamisisadode lẹ ko gọ́ aigba po “sinsẹ́n” po, yèdọ núdùdù hunsindagbe gbigbọmẹ tọn. To aihọn he gblezọn de ṣẹnṣẹn, yé gbọn ayajẹ dali basi hihọ́na nujinọtedo yiaga Jiwheyẹwhe tọn lẹ. Podọ Jehovah zindonukọn nado to didona yé po jideji po. Taidi kọdetọn de, gbẹdohẹmẹtọ livi susu yetọn lẹ, yèdọ lẹngbọ devo lẹ, “to sinsẹ̀n [Jiwheyẹwhe] to okle po ozán po.” (Osọhia 7:15) Na mí ni ma hẹn pọndohlan lẹblanulọkẹyi daho heyin mahẹ tintindo to “sinsẹ́n” mẹ po mimá ẹn hẹ mẹdevo lẹ po mítọn bu gbede blo!
22. Dona tẹlẹ wẹ wá na mẹhe kẹalọyi hinhọ́n lẹ?
22 To ojlẹ awusinyẹn tọn ehelẹ mẹ, whenuena zinvlu ṣinyọ́n aigba ji bọ zinvlu gọ́ngọ́n ṣinyọ́n pipli akọta tọn lẹ ji, be míwlẹ ma dopẹ́ dọ Jehovah to hinhọ́n gbigbọmẹ tọn tá do omẹ etọn lẹ ji ya? (Isaia 60:2; Lomunu lẹ 2:19; 13:12) Na mẹhe kẹalọyi i lẹpo, hinhọ́n mọnkọtọn zẹẹmẹdo jijọho ayiha tọn po ayajẹ po todin podọ etlẹ yin ogbẹ̀ madopodo to sọgodo. To whelọnu lo, po whẹwhinwhẹ́n dagbe po, mí mẹhe yiwanna hinhọ́n lẹ jaya sọn ahun mẹ wá to pipà mẹ hlan Jehovah bosọ dọ hẹ psalm-kàntọ lọ dọmọ: “OKLUNỌ wẹ gingántẹn ogbẹ̀ ṣie tọn: mẹnu yẹn na savòna? Nọtepọn OKLUNỌ: yin huhlọnnọ bo gbọ ayiha towe ni deji: nugbo, nọtepọn OKLUNỌ.”—Psalm 27:1b, 14.
Be Hiẹ Flin Ya?
• Sọgodo tẹwẹ tin na mẹhe gbidikọna omẹ Jehovah tọn lẹ?
• Jideji tẹwẹ yin dọdai etọn dọ to Isaia mẹ?
• “Abò” tẹmẹ wẹ mí dona gbọṣi, podọ etẹwutu?
• Naegbọn ninọmẹ omẹ Jehovah tọn lẹ tọn hẹn pipà wá na ẹn?
[Apotin to weda 22]
OWE YỌYỌ
Suhugan nudọnamẹ heyin hodọdeji to hosọ oplọn tọn awe ehelẹ mẹ yin zizedonukọnnamẹ taidi hodidọ de to tito-to-whinnu plidopọ agbegbe tọn na 2000/2001 ji. To vivọnu hodidọ lọ tọn, owe yọyọ de yin didetọ́n, he hosọ etọn yin Dọdai Isaia Tọn—Hinhọ́n de na Gbẹtọvi Lẹpo I. Owe weda-416 tọn ehe bẹ hodọdopọ wefọ debọdo-dego heyin weta 40 tintan owe Isaia tọn hẹn.
[Yẹdide to weda 18]
Dodonọ lẹ kẹdẹ wẹ yin dotẹnmẹ na to “otò huhlọnnọ” Jehovah tọn mẹ, yèdọ titobasinanu etọn
[Yẹdide to weda 19]
Isaia dín Jehovah “to zánmẹ”
[Yẹdide to weda21]
Jehovah basi hihọ́na “vẹngle” etọn bosọ hẹn ẹn de sinsẹ́n tọ́n