Fie Sinsẹ̀n-Bibasi Nugbo Gbawhàn Kosi Tọn Te
GBAKIJA Efesu hohowhenu tọn, to whèyihọ-waji huto Turquie tọn, ko dọ̀n ayidonugo dodinnanutọ dòkuntọ lẹ tọn tlala na nuhe hugan owhe kanweko. Ohọ̀ susu ko yin vivọgbá, podọ onú susu he yin mimọ ko yin dodinna bo yin zẹẹmẹ-basina gbọn lẹnunnuyọnẹntọ lẹ dali. Taidi kọdetọn de, Efesu yin dopo to fie nọ dọ̀n ayidonugo tomẹyitọ saditọ lẹ tọn hugan lẹ mẹ to Turquie.
Etẹwẹ dodinnanu lẹ ko dehia gando Efesu go? Zẹẹmẹ tẹwẹ sọgan yin bibasi to egbehe gando tòdaho hohowhenu tọn he dọnmẹdogo enẹ go? Gbakija Efesu tọn lẹ po Onú Hoho-Sẹdotẹn Efesu tọn he tin to Vienne, Autriche po didlapọn, na gọalọna mí nado mọnukunnujẹ lehe sinsẹ̀n-bibasi nugbo gbawhàn kosi tọn do mẹ to Efesu. Mì gbọ mí ni gbadopọnna nudọnamẹ dodonu tọn delẹ whẹ́.
Lẹdo He to Nukunji Na Mẹsusu
To owhe kanweko 11tọ J.W.M., magbọjẹ po tẹnsisẹ sọn otò de mẹ jẹ devo mẹ po sù to Eurasie. Ojlẹ lọ mẹ wẹ Glẹkinu Ionie tọn lẹ jẹ otò huto whèyihọ Asia Pẹvi tọn lẹ doai ji. Yé dukosọ hẹ mẹhe nọ sẹ̀n yẹwhe-yọnnu onọ̀ daho tọn lẹ, yèdọ yẹwhe de he wá yin yinyọnẹn to godo mẹ taidi Diana Efesunu lẹ tọn.
To gblagbla owhe kanweko ṣinawetọ J.W.M. tọn mẹ, Cimmérien-nu he nọ to dindanpe lẹ wá sọn lẹdo Ohù Yuu tọn to agewaji nado bẹ gblannu to Asia Pẹvi. To enẹgodo, to nudi owhe 550 J.W.M., Ahọlu Crésus Lydie tọn dugán to finẹ, yèdọ ahọlu huhlọnnọ de he diyin na adọkun susugege he e tindo wutu. Ahọlu Kilusi gbawhàn tòdaho Ionie tọn lẹ, he bẹ Efesu hẹn, bo gbloada na Ahọluigba Pẹlsia tọn.
To owhe 334 J.W.M., Alẹkzandlé Makedonia tọn bẹ nuwiwa awhàngbigba tọn etọn do Pẹlsia ji jẹeji, bo gbọnmọ dali lẹzun togán yọyọ Efesu tọn. To okú ajiji Alẹkzandlé tọn to owhe 323 J.W.M. godo, awhàngán etọn lẹ jẹ gánzinpo Efesu tọn whlẹn ji. To owhe 133 J.W.M., Attale III, ahọlu Pagamu tọn he ma tindo ovi, jo Efesu na Lomunu lẹ, bọ e lẹzun apadewhe ayimatẹn Asia tọn to Lomu.
Sinsẹ̀n-Bibasi Nugbo Gbawhàn Kosi Tọn
To whenuena apọsteli Paulu wá Efesu sẹpọ vivọnu gbejizọnlin mẹdehlan tọn etọn awetọ tọn to owhe kanweko tintan W.M. mẹ, nudi tòmẹnu 300 000 wẹ tin to tòdaho lọ mẹ to whenẹnu. (Owalọ lẹ 18:19-21) To gbejizọnlin mẹdehlan tọn etọn atọ̀ntọ whenu, Paulu lẹkọwa Efesu bo yí tudido susu do dọho gando Ahọluduta Jiwheyẹwhe tọn go to sinagọgu mẹ. Ṣigba, to osun atọ̀n poun godo, nukundiọsọmẹ Ju lẹ tọn sinyẹn deji bọ Paulu basi dide nado nọ na hodidọ egbesọegbesọ tọn etọn lẹ to wehọ mẹhe yè nọ ylọ Tilannusi tọn de mẹ. (Owalọ lẹ 19:1, 8, 9) Azọ́n yẹwhehodidọ tọn etọn zindonukọn na owhe awe, bọ e to azọ́njiawu huhlọnnọ lẹ wà, taidi azọ̀nhẹngbọ po aovi lẹ yinyan jẹgbonu po. (Owalọ lẹ 19:10-17) Abajọ mẹsusu do lẹzun yisenọ! Mọwẹ, ohó Jehovah tọn hẹnai, sọmọ bọ susu mẹhe ko nọ zan anà kavi nujijlẹ hunkọhunkọ dai lẹ tọn mẹ̀ owe họakuẹ yetọn lẹ sọn ojlo mẹ wá.—Owalọ lẹ 19:19, 20.
Gbọnvona dọ yẹwhehodidọ kọdetọn dagbenọ Paulu tọn whàn mẹsusu nado gbẹ́ sinsẹ̀n-bibasi yẹwhe-yọnnu Diana tọn dai, e sọ fọ́n adi mẹhe to godonọna sinsẹ̀n-bibasi kosi tọn mọnkọtọn lẹ tọn dote. Ajọ́ he nọ hẹn ale daho wẹ fataka-họ̀ Diana tọn bibasi yin. Na ajọ́ yetọn tin to owù mẹ wutu, dawe de he nọ yin Demetliu whàn fataka-yawàtọ lẹ nado fọ́ngu.—Owalọ lẹ 19:23-32.
Gufinfọn lọ sinyẹn pete to whenuena gbẹtọgun lọ jẹ awhádo ji po zingidi po na ganhiho awe dọ: “Daho wẹ Diana Efesunu lẹ tọn.” (Owalọ lẹ 19:34) To whenuena zingidi lọ ko depò godo, Paulu vọ́ tulina Klistiani hatọ etọn lẹ bo zindonukọn to gbejizọnlin etọn mẹ. (Owalọ lẹ 20:1) Ṣigba, dile etlẹ yindọ e súnhún yì Makedonia, ehe ma doalọtena aijijẹ Diana tọn gba.
Tẹmpli Diana Tọn Jai
Sinsẹ̀n-bibasi Diana tọn doadọ̀do taun to Efesu. Jẹnukọnna ojlẹ Ahọlu Crésus tọn, yẹwhe-yọnnu onọ̀ daho Cybèle wẹ mẹsusu nọ sẹ̀n to lẹdo enẹ mẹ. Gbọn didohia dọ kanṣiṣa pẹkipẹki de tin to Cybèle po yẹwhe Glẹki tọn lẹ po ṣẹnṣẹn dali, linlẹn Crésus tọn wẹ nado ze numẹsẹ̀n de dai he Glẹkinu lẹ po mẹhe ma yin Glẹkinu lẹ po na kẹalọyi. Po godonọnamẹ etọn po, azọ́n tẹmpli Diana tọn, he na diọtẹnna Cybèle, bẹjẹeji to gblagbla owhe kanweko ṣidopotọ J.W.M. mẹ.
Tẹmpli lọ yin nuwadotana ayidego tọn de to azọ́n họgbigbá Glẹkinu lẹ tọn mẹ. Zannu dahodaho akuẹgegenu tọn he yin yiyizan nado gbá ohọ̀ daho mọnkọtọn ma ko yin zinzan pọ́n to whenuho mẹ. Tẹmpli enẹ yin vivasudo po miyọ́n po to owhe 356 J.W.M. Tẹmpli daho blibata taidi hoho lọ nkọtọn he yin vivọgbá hùn dotẹnmẹ azọ́nwiwa tọn dote na mẹsusu bosọ dọ̀n jonọ lẹ dogo taun. Tẹmpli lọ yin vivọgbá do aigba yiji he gblo sọ mẹtlu 73 bo dite na mẹtlu 127 ji, podọ tẹmpli lọ lọsu na ede gblo sọ nudi mẹtlu 50 bọ tedidi etọn yì mẹtlu 105. E yin yiylọdọ dopo to nujiawu ṣinawe aihọn tọn lẹ mẹ. Etomọṣo, e ma yin mẹlẹpo wẹ hùnhomẹ to tẹmpli he yin vivọgbá lọ mẹ. Tamẹnuplọnmẹtọ Efesu tọn, Héraclite, yí aliho dózin he yì agbà tẹmpli lọ tọn kọ̀n jlẹdo sinsẹ̀n-bibasi gblezọn he nọ yin bibasi to e mẹ go, podọ e pọ́n walọ he nọ yin zinzan to tẹmpli lọ mẹ lẹ hlan taidi nuhe ylan hú gbekanlin lẹ tọn. Ṣigba, to nukun mẹsusu tọn mẹ, tẹmpli Diana tọn he tin to Efesu taidi nuhe ma na jai pọ́n gbede. Kandai whenuho tọn dohia dọ lalo wẹ yé do. Owe lọ Ephesos—Der neue Führer (Efesu—Anademẹ Yọyọ Lọ) dọmọ: “To owhe kanweko awetọ mẹ, sinsẹ̀n-bibasi Diana tọn po numẹsẹ̀n he doadọ̀do devo lẹ po to tẹmpli lọ mẹ busẹ sọn aimẹ to ajijimẹ.”
To owhe kanweko atọ̀ntọ W.M. mẹ, aigba sisọsisọ sinsinyẹn de gbà Efesu. Humọ, Goth hùzọ́nwatọ he wá sọn lẹdo Ohù Yuu tọn mẹ lẹ bẹ adọkun susugege he tin to tẹmpli Diana tọn mẹ lẹ taidi gblannu bosọ dó miyọ́n tẹmpli lọ. Owe he yin nùdego wayi tlolo lọ dọmọ: “Todin he Diana ko jai bo ma sọgan basi hihọ́na ohọ̀ edetiti tọn, nawẹ e na yin pinpọnhlan taidi yẹwhe he nọ basi hihọ́na tòdaho lọ dẹnsọ?”—Psalm 135:15-18.
To godo mẹ, sẹpọ vivọnu owhe kanweko ẹnẹtọ W.M. tọn, Ahọluigbagán Théodose I lá “Sinsẹ̀n Klistiani tọn” taidi sinsẹ̀n Otò lọ tọn. To ojlẹ vude godo, adó dahodaho tẹmpli Diana tọn he yin gigonọ dai lẹ lẹzun okiti nuyizan họgbigbá tọn lẹ. Sinsẹ̀n-bibasi Diana tọn hẹn yẹyi etọn bu petepete. Nupọntọ de dọho gando nukinkan he pà tẹmpli lọ taidi nujiawu aihọn hohowhenu tọn de go dọmọ: “Todin nọtẹn gbọ̀gbé he jẹvọ́ pete de wẹ e yin.”
Sọn Diana ji jẹ “Onọ̀ Jiwheyẹwhe Tọn” Ji
Paulu na avase mẹho agun Efesu tọn lẹ dọ to yìyì etọn godo “ohla he dobu” lẹ na sọawuhia bọ sunnu lẹ nasọ fọ́n sọn ṣẹnṣẹn yetọn bo “na to onú agọ̀ dọ.” (Owalọ lẹ 20:17, 29, 30) Nuhe jọ pẹpẹ niyẹn. Kandai nujijọ lẹ tọn dohia dọ sinsẹ̀n-bibasi lalo gbayipe to Efesu to wunmẹ sinsẹ̀n Klistiani atẹṣitọ lẹ tọn mẹ.
To owhe 431 W.M. mẹ, Efesu wẹ ogbẹ́ nunọwhinnusẹ́n ṣọṣi tọn atọ̀ntọ pli do, fie whẹho he gando gbẹninọ Klisti tọn go yin hodọdeji te. Owe lọ Ephesos—Der neue Führer dọmọ: “Ju he wá sọn Alexandrie lẹ, he yise dọ olọn mẹ kẹdẹ wẹ Klisti nọgbẹ̀ te, . . . duto nudindọn lọ ji mlẹnmlẹn.” Kọdetọn lọ lẹ tindo nugandomẹgo susu. “Nudide he yin bibasi to Efesu lọ, gbọn zize Malia do otẹn yiaga mẹ sọn onọ̀ Klisti tọn ji jẹ onọ̀ Jiwheyẹwhe tọn ji dali, ze dodonu dai na sinsẹ̀n-bibasi hlan Malia bosọ fọ́n kinklan daho tintan dote to ṣọṣi lọ mẹ. . . . Nudindọn lọ gbọṣi aimẹ kakajẹ egbehe.”
Gbọnmọ dali, sinsẹ̀n-bibasi hlan Malia “onọ̀ Jiwheyẹwhe tọn,” diọtẹnna sinsẹ̀n-bibasi Cybèle po Diana po tọn. Dile owe lọ dọ do, “Sinsẹ̀n-Bibasi hlan Malia to Efesu . . . gbọṣi aimẹ kakajẹ egbehe taidi nuyiwa aṣa tọn de he ma sọgan yin zẹẹmẹ basina ma donù Sinsẹ̀n-Bibasi Diana tọn go.”
E Ko Yin Winwọn
To whenuena sinsẹ̀n-bibasi Diana tọn busẹ sọn aimẹ godo, Efesu jai. Aigba sisọsisọ, ovà-zọ̀n, podọ ogbọ̀n he to gigọ́ tọjihun-glintẹn lọ vudevude hẹn ogbẹ̀ vẹawu dogọ to tòdaho lọ mẹ.
To owhe kanweko ṣinawetọ W.M., sinsẹ̀n Malenu lẹ tọn ko jẹ gbigbayipe ji. Sinsẹ̀n ehe wà nususu hugan akọ̀ Arabe tọn lẹ kinkọndopọ do sinsẹ̀n-nuplọnmẹ etọn glọ. Tọjihun Arabe tọn lẹ bẹ gblannu susu to Efesu to gblagbla owhe kanweko ṣinawetọ po ṣinatọ̀ntọ W.M. tọn lẹ po mẹ. Nuhe to tenọpọn Efesu lẹzun yinyọnẹn hezeheze to whenuena ogbọ̀n wá gọ́ tọjihun-glintẹn lọ pete bọ tòdaho lọ lẹzun okiti gbakija tọn de. Nuhe pò to tòdaho he sẹhundaga to ojlẹ de mẹ wayi enẹ mẹ ma hugan lẹdo kleun de he nọ yin yiylọdọ Aya Soluk (Selçuk todin).
Sadidi Gbọ̀n Gbakija Efesu Tọn lẹ Mẹ
Nado yọ́n gigo he Efesu tindo to hohowhenu jẹ obá de mẹ, hiẹ sọgan dla gbakija etọn lẹ pọ́n. Eyin a bẹ sadidi towe jẹeji sọn họntonu daho lọ, Tòhomẹ-liho Curetes tọn kaka yì jẹ Wesẹdotẹn Celse tọn wẹ nujiawu he hiẹ na mọ to afọdopolọji. To adusiwhé tòhomẹ-liho lọ tọn, nupọntẹn pẹvi de he yin gbigbá to owhe kanweko awetọ W.M. na dọ̀n ayidonugo towe. Nupọntẹn he sọgan hẹn gbẹtọ 1 500 ehe sọgan ko nọ yin yiyizan taidi plitẹnhọ nukunmọnu lẹ tọn podọ na ayidedai pọmẹ tọn lẹ. Tòhomẹ-liho Curetes tọn tin to ohọ̀ dahodaho lẹ ṣẹnṣẹn, taidi nọtẹn pipli dopọ gandutọ lẹ tọn fie whẹho otò lọ tọn lẹ nọ yin hodọdeji te, tẹmpli Hadrien tọn, asisa osin tọn lẹ, po ohọ̀ he yin gbigbá do pópló ji lẹ po—fie Efesunu nukundeji lẹ nọ nọ̀.
Whanpẹ Wesẹdotẹn Celse tọn, he yin gbigbá to owhe kanweko awetọ W.M. tọn na hẹn awuji we. Owe-hihá madosọha he tin to e mẹ lẹ yin whiwhlá do odò he yin dide do adó mẹ lẹ mẹ to abò wehihia tọn daho de mẹ. Boṣiọ ẹnẹ he tin to agbàsẹnu daho lọ mẹ lẹ do jẹhẹnu tangan he ahọluzọnwatọ nukundeji he yin Lomunu de taidi Celse dona tindo lẹ hia, yèdọ: Sophia (nuyọnẹn), Arete (jijọ dagbe) Ennoia (mẹdezejo), podọ Episteme (oyọnẹn kavi nukunnumọjẹnumẹ). Boṣiọ dowhenu tọn lọ lẹ sọgan yin mimọ to Onú Hoho-Sẹdotẹn Efesu tọn mẹ to Vienne. Sẹpọ awánu wesẹdotẹn lọ tọn, ohọ̀n daho blibata de na plan we jẹ nọtẹn pipli dopọ Tetragonos tọn, yèdọ ahi daho yetọn. Gbẹtọ lẹ nọ to ajọ́ yetọn wà egbesọegbesọ to nọtẹn gbangba tọn daho he aligbọntẹn he tindo ohọta lẹ lẹdo pé ehe mẹ.
Enẹgodo, hiẹ na mọ ali he yè basi po zannu akuẹgegenu po, he planmẹ yì nupọntẹn daho lọ. Azọ́n nuhẹngblodeji godo tọn he wá aimẹ to ojlẹ ahọluigba Lomu tọn whenu zọ́n bọ nupọntẹn lọ sọgan hẹn nudi gbẹtọ 25 000. Nukọn etọn yin aṣọ́dona taun po dòtin lẹ po, anazọ́n lẹ, gọna boṣiọ lẹ. E bọawu tlala nado yí nukun homẹ tọn do pọ́n bẹwlu daho he Demetliu fataka-yawàtọ lọ fọndote to gbẹtọgun he pli do finẹ lẹ ṣẹnṣẹn.
Ali he tọ́nsọn nupọntẹn daho lọ yì tọjihun-glintẹn tòdaho lọ tọn sẹhundaga. Tedidi etọn yì nudi mẹtlu 500 bọ gbigblo etọn yin mẹtlu 11, bọ e sọ yin aṣọ́dona po dòtin lẹ po to adà awe lẹpo mẹ. Ali ehe ji wẹ aihundatẹn lanmẹyiya tọn nupọntẹn lọ po tọjihun-glintẹn lọ po tọn sọ yin gbigbá do ga. Họngbo blibata tọjihun-glintẹn lọ tọn he tin to vivọnu tòhomẹ-liho lọ tọn wẹ họngbo he biọ wẹkẹ lọ mẹ, podọ ofi wẹ sadidi kleun mítọn gbọ̀n delẹ to gbakija he dọnmẹdogo hugan to aihọn lọ mẹ lẹ nọte do. Yẹdide owhlẹ tọn he do tòdaho whenuho tọn ehe hia po zannu oflin tọn susu po sọgan yin mimọ to Onú Hoho-Sẹdotẹn Efesu tọn mẹ to Vienne.
Nuhe na wá ayiha mẹ tlolo to sadidi gbọ̀n onú hoho-sẹdotẹn lọ mẹ podọ to boṣiọ Diana Efesu tọn mimọ godo wẹ akọ́ndonanu Klistiani dowhenu tọn lẹ tọn to Efesu. Yé nọgbẹ̀ to tòdaho de mẹ fie afinyọnnuwiwa po nuvẹun sinsẹ̀n tọn po doadọ̀do te. Sinsẹ̀n-basitọ Diana tọn lẹ diọnukunsọ owẹ̀n Ahọluduta lọ tọn to aliho sinsinyẹn mẹ. (Owalọ lẹ 19:19; Efesunu lẹ 6:12; Osọhia 2:1-3) Etomọṣo, sinsẹ̀n-bibasi nugbo doadọ̀do to lẹdo ylankan enẹ mẹ. Sinsẹ̀n-bibasi Jiwheyẹwhe nugbo lọ tọn ehe nasọ gbawhàn to whenuena sinsẹ̀n lalo egbehe tọn na yin vivasudo, kẹdẹdile sinsẹ̀n-bibasi Diana hohowhenu tọn busẹ sọn aimẹ mlẹnmlẹn do.—Osọhia 18:4-8.
[Yẹdide otò tọn to weda 26]
(Nado mọ yẹdide ganji, pọ́n zinjẹgbonu)
MAKEDONIA
Ohù Yuu
ASIA PẸVI
Efesu
Ohù Méditerranée tọn
EGIPTI
[Yẹdide to weda 27]
Gbakija tẹmpli Diana tọn
[Yẹdide lẹ to weda 28, 29]
1. Wesẹdotẹn Celse tọn
2. Arete
3. Ali he yì nupọntẹn daho lọ he yin bibasi po zannu akuẹgegenu po