Be Hiẹ Na Hẹn Tenọgli Towe Go Ya?
“Kaka gbigbọ ṣie nado ṣí, yẹn ma na jo tenọgli ṣie do gba!”—JOB 27:5, NW.
1, 2. Jẹhẹnu tẹwẹ mí dona dovivẹnu nado tindo, podọ kanbiọ tẹlẹ wẹ mí na gbadopọnna?
MÍ NI dọ dọ hiẹ to yẹdide ohọ̀ he a jlo na gbá de tọn pọ́n. Yẹdide ohọ̀ lọ tọn fọnjlodotena we taun. Homẹ towe hùn dile hiẹ to nulẹnpọndo aliho he mẹ ohọ̀ lọ sọgan wà dagbe na hiẹ po whẹndo towe po te ji. Ṣigba, be hiẹ ma na yigbe dọ yẹdide enẹlẹ po nuhe a lẹn gando yé go po ma na wà dagbe sọmọ adavo hiẹ gbá ohọ̀ lọ, sẹtẹn jẹ e mẹ bosọ penukundo e go ya?
2 Mọdopolọ, mí sọgan pọ́n tenọgli hlan taidi jẹhẹnu titengbe he na wà dagbe susu na míwlẹ po mẹhe mí yiwanna lẹ po. Ṣigba, nulinlẹnpọn to aliho he sọgbe mẹ gando tenọgli go ma na wà dagbe eyin mí ma dovivẹnu nado yin tenọglinọ bo hẹn e go taidi Klistiani de. To egbehe, họgbigbá nọ saba biọ akuẹzinzan susu. (Luku 14:28, 29) Mọdopolọ, tintẹnpọn nado yin tenọglinọ nọ biọ whenu po vivẹnudido po, ṣigba e nọ hẹn ale wá. Enẹwutu mì gbọ mí ni gbadopọnna kanbiọ atọ̀n delẹ: Nawẹ mí sọgan yin tenọglinọ gbọn? Nawẹ mí sọgan hẹn tenọgli Klistiani tọn mítọn go gbọn? Etẹwẹ sọgan yin wiwà eyin mẹde gboawupo na ojlẹ de nado hẹn tenọgli etọn go?
Nawẹ Mí Sọgan Yin Tenọglinọ Gbọn?
3, 4. (a) Aliho tẹlẹ mẹ wẹ Jehovah nọ gọalọna mí nado dovivẹnu bo yin tenọglinọ te? (b) To apajlẹ Jesu tọn hihodo mẹ, nawẹ mí sọgan dovivẹnu nado yin tenọglinọ gbọn?
3 Mí mọ to hosọ he wayi mẹ dọ Jehovah nọ doyẹyigona mí gbọn lẹblanulọkẹyi he e na mí nado nọ basi nudide vlavo mí na yin tenọglinọ kavi lala dali. Ṣigba, mí dopẹ́ dọ e ma jo mí do domọ poun matin anademẹ gba. E nọ plọn mí lehe mí sọgan dovivẹnu nado tindo jẹhẹnu họakuẹ ehe do, podọ e nọ na mí gbigbọ wiwe etọn he nọ gọalọna mí nado yí nuplọnmẹ etọn lẹ do yizan mẹ. (Luku 11:13) Ewọ tlẹ nọ wleawuna hihọ́ gbigbọ mẹ tọn na mẹhe dovivẹnu nado zinzọnlin to tenọgli mẹ lẹ.—Howh. 2:7.
4 Nawẹ Jehovah plọn mí nado yin tenọgligo-hẹntọ gbọn? Tintan whẹ́, e do Ovi etọn, Jesu hlan aigba ji. Jesu do tonusise mlẹnmlẹn hia to gbẹzan etọn blebu mẹ. E yin “tonusetọ kakajẹ okú.” (Flp. 2:8) To nuhe Jesu wà lẹpo mẹ, e setonuna Otọ́ olọn mẹ tọn etọn, etlẹ yin to ninọmẹ he sinyẹn hugan lẹ mẹ. E dọna Jehovah dọmọ: “Ojlo ṣie ma wẹ gba, adavo towe [ni] yin wiwà.” (Luku 22:42) Dopodopo mítọn na wà dagbe nado kanse ede dọ, ‘Be yẹn tindo gbigbọ tonusise tọn mọnkọtọn ya?’ Mí na yin tenọgligo-hẹntọ, eyin mí nọ dovivẹnu nado setonu po mẹwhinwhàn he sọgbe po. Mì gbọ mí ni lẹnnupọndo adà gbẹzan tọn he mẹ tonusise yin nujọnu te taun delẹ ji.
5, 6. (a) Nawẹ Davidi zinnudo nujọnu-yinyin tenọgligo-hinhẹn tọn ji gbọn, etlẹ yin to whenue gbẹtọ de ma to mimọ mí? (b) Na nuhe dù tenọgligo-hinhẹn, avùnnukundiọsọmẹnu tẹlẹ wẹ Klistiani lẹ nọ pehẹ to egbehe eyin yé tin yedeṣo?
5 Mí dona setonuna Jehovah eyin etlẹ taidi dọ mí tin mídeṣo. Psalm-kàntọ Davidi yọ́n nujọnu-yinyin tenọgligo-hinhẹn tọn vlavo to whenuena e tin edeṣo. (Hia Psalm 101:2.a) Taidi ahọlu, gbẹtọ lẹ ma nọ hán to Davidi dè. Ayihaawe ma tin dọ to whedelẹnu, gbẹtọ kanweko susu, etlẹ yin fọtọ́n susu lẹ nọ tin to e dè. (Yijlẹdo Psalm 26:12 go.) To ojlẹ mọnkọtọn lẹ mẹ, tenọgligo-hinhẹn yin nujọnu, na ahọlu dona ze apajlẹ dagbe dai na omẹ etọn lẹ. (Deut. 17:18, 19) Etomọṣo, Davidi yọnẹn dọ eyin ewọ tlẹ tin edeṣo—yèdọ to ‘ohọ̀ etọn mẹ’—e gbẹsọ dona to zọnlinzin to tenọgli mẹ. Míwlẹ lo?
6 To Psalm 101:3 mẹ, mí mọ hogbe Davidi tọn lẹ he dọmọ: “Yẹn ma na yí onú ylanylan de do nukọn nukun ṣie tọn.” To egbehe, dotẹnmẹ susu wẹ nọ hundote na mí nado yí onú ylanylan lẹ do nukọn nukun mítọn tọn, titengbe to whenuena mí tin mídeṣo. Internet ji yìyì ko lẹzun avùnnukundiọsọmẹnu na mẹsusu eyin yé tin yedeṣo. E bọawu nado yin kiklọ nado pọ́n nuhe ma sọgbe, etlẹ yin yẹdide fẹnnuwiwa tọn lẹ. Ṣigba be mọwiwà na zẹẹmẹdo tonusisena Jiwheyẹwhe, mẹhe gbọdo Davidi nado wlan hogbe ehelẹ ya? Yẹdide fẹnnuwiwa tọn pinpọn nọ gbleawunamẹ, na e nọ fọ́n ojlo agọ̀ po nukunkẹn po dote, nọ hẹn ayihadawhẹnamẹnu gblezọn, nọ hẹn gbakija alọwle tọn wá, bosọ nọ de yẹyi sọn mẹgo wutu.—Howh. 4:23; 2 Kọl. 7:1; 1 Tẹs. 4:3-5.
7. Nunọwhinnusẹ́n tẹwẹ sọgan gọalọna mí nado hẹn tenọgli go eyin mí tin mídeṣo?
7 Na nugbo tọn, devizọnwatọ Jehovah tọn depope ma nọ tin edeṣo gba. Otọ́ olọn mẹ tọn mítọn nọ to pinpọn mí po owanyi po. (Hia Psalm 11:4.) Lehe homẹ Jehovah tọn nọ hùn do sọ to whenuena e mọ bọ hiẹ to duduto whlepọn lẹ ji! Gbọn mọwiwà dali, hiẹ na dohia dọ a to tonusena avase he sọawuhia to hogbe Jesu tọn he tin to Matiu 5:28 mẹ lẹ. Magbe ma nado nọ pọ́n yẹdide he na whlé we pọ́n nado wà nuhe ylan. Ma yí nuyiwa winyandomẹ tọn he yin yẹdide fẹnnuwiwa tọn pinpọn kavi owe gblewa tọn lẹ hihia do hẹn tenọgli họakuẹ towe gble blo!
8, 9. (a) Na nuhe dù tenọgligo-hinhẹn, avùnnukundiọsọmẹnu tẹwẹ Daniẹli po gbẹdohẹmẹtọ etọn lẹ po pehẹ? (b) Nawẹ jọja Klistiani lẹ nọ hẹn homẹ Jehovah po Klistiani hatọ yetọn lẹ po tọn hùn to egbehe gbọn?
8 Mí sọ sọgan hẹn tenọgligo gbọn tonusisena Jehovah to whenuena mí tin to mayisenọ lẹ ṣẹnṣẹn dali. Lẹnnupọndo Daniẹli po gbẹdohẹmẹtọ etọn atọ̀n lẹ po ji. To jọja whenu, yé yin wiwle yì Babilọni taidi kanlinmọ. To finẹ, jọja Heblu ẹnẹ lọ lẹ tin to mayisenọ he ma yọ́n nususu kavi nudepope gando Jehovah go lẹ ṣẹnṣẹn, bo tin to kọgbidinamẹnu glọ nado dù núdùdù dojó he Osẹ́n Jiwheyẹwhe tọn jẹagọdo lẹ. Dẹpẹ enẹlẹ sọgan ko dín whẹjijọ bo jogbe. To popolẹpo mẹ, mẹjitọ yetọn lẹ, sunnu mẹho lẹ, po yẹwhenọ lẹ po ma sọgan mọ nuhe jọja ẹnẹ lọ lẹ to wiwà gba. Mẹnu wẹ sọgan yọnẹn? Jehovah kẹdẹ wẹ. Enẹwutu, yé hẹn tenọgligo bo setonuna ẹn mahopọnna kọgbidinamẹ po owù he e bẹhẹn po.—Dan. 1:3-9.
9 Jọja Kunnudetọ Jehovah tọn lẹ to nudopolọ wà lẹdo aihọn pé to egbehe; yé nọ tẹdo nujinọtedo Jiwheyẹwhe tọn na Klistiani lẹ go bo ma nọ joawuna kọgbidinamẹ hagbẹ lẹ tọn. To whenuena mì jọja lẹ gbẹ́ nado doalọ to amasin adínọ lẹ, danuwiwa, mẹzunzun, fẹnnuwiwa po walọ ylankan devo lẹ po mẹ, enẹ na dohia dọ mì to tonusena Jehovah. Dile mì to mọwà, mì to tenọgligo hẹn niyẹn. E na yin alenu na mì, podọ mì na hẹn homẹ Jehovah po Klistiani hatọ lẹ po tọn hùn!—Ps. 110:3.
10. (a) Gando galilọ go, pọndohlan agọ̀ tẹlẹ wẹ hẹn jọja delẹ nado hẹn tenọgli yetọn bu? (b) Nawẹ tenọgli nọ gọalọna mí nado họ̀nna owù galilọ tọn gbọn?
10 Mí sọ dona yin tonusetọ to whenuena mí to nuyiwa hẹ omẹ vijinu awetọnọ lẹ. Mí yọnẹn dọ Ohó Jiwheyẹwhe tọn gblewhẹdo galilọ. Etomọṣo, e bọawu na ojlo ylankan nido yitẹn to gbigbọ tonusise tọn si. Di dohia, jọja delẹ ko tindo mahẹ to zanhẹmẹ nùmẹ tọn kavi yonu tọn mẹ podọ to vijinu ode awetọ tọn yíyí-do-daihun mẹ po linlẹn lọ po dọ nuyiwa ehelẹ ma ylan sọmọ na yé ma yin zanhẹmẹ tlọlọ wutu. Jọja mọnkọtọn lẹ ko wọn kavi gbẹkọ nugbo lọ go dọ hogbe Biblu tọn na galilọ bẹ aṣa enẹ lẹpo hẹn, yèdọ walọ ylankan he sọgan zọ́n bọ mẹde na yin didesẹ sọn agun mẹ.b Ṣigba nuhe sọ ylan hugan wẹ yindọ, yé gbẹkọ tenọglinọ-yinyin go. Dile mí to vivẹnudo nado hẹn tenọgli mítọn go, mí ma nọ dín whẹjijọ lẹ nado waylan gba. Be mí sọgan tẹnpọn nado daihun sẹpọ ylando bo na nọma jiya etọn ya? Mí ma nọ ze ayidonugo do mẹplọnlọ he mí sọgan mọyi na ylanwiwa de wutu kẹdẹ ji gba. Kakatimọ, mí nọ ze ayidonugo do nuhe na hẹn homẹ Jehovah tọn hùn wiwà ji, bo nọ dapana nuhe na hẹn homẹgble e. Kakati nado pọ́n obá he mẹ mí sọgan sẹpọ ylando jẹ, mí nọ dẹn do e bo nọ “họ̀nna galilọ.” (1 Kọl. 6:18) Gbọnmọ dali, mí nọ dohia dọ mí yin tenọglinọ nugbonugbo.
Nawẹ Mí Sọgan Hẹn Tenọgli Mítọn Go Gbọn?
11. Naegbọn nuyiwa tonusise tọn dopodopo do yin nujọnu? Basi dohia.
11 Mí nọ dovivẹnu nado yin tenọglinọ gbọn tonusise dali, enẹwutu mí nọ hẹn tenọgli go gbọn tonusise zọnmii dali. Nuyiwa tonusise tọn dopo sọgan taidi nutata—yèdọ numadinu de. Ṣogan, nuyiwa tonusise tọn mọnkọtọn lẹ nọ gbọṣi aimẹ dẹn. Di dohia: Bliki dopo sọgan taidi nutata, ṣigba eyin mí yí sọwhiwhe do tò susu etọn dopọ, mí sọgan gbá ohọ̀ whanpẹnọ de. Enẹwutu, eyin mí zindonukọn to tonusise mẹ, mí na hẹn tenọgli mítọn go.—Luku 16:10.
12. Nawẹ Davidi ze apajlẹ dai na mí nado hẹn tenọgligo eyin mí to pipehẹ nuyiwahẹmẹ agọ̀ po whẹdida mawadodo po gbọn?
12 Tenọgli mítọn nọ sọawuhia titengbe to whenuena mí to pipehẹ whlepọn, nuyiwahẹmẹ agọ̀ kavi whẹdida mawadodo. Lẹnnupọndo apajlẹ Davidi tọn he tin to Biblu mẹ ji. To jọja whenu etọn, e doakọnna homẹkẹn sọn ahọlu de he dona yin afọzedaitọ na aṣẹpipa Jehovah tọn dè. Ṣigba, Ahọlu Sauli ko hẹn nukundagbe Jehovah tọn bu, bosọ to awuwhàn sinsinyẹn do Davidi he Jiwheyẹwhe kẹalọyi go. Etomọṣo, Sauli gbẹ́ pò to ahọlu yin, bo yí awhànpa Islaeli tọn zan nado yangbé Davidi tọn. Jehovah na dotẹnmẹ nuyiwa mawadodo tọn ehe nado zindonukọn na owhe delẹ. Be Davidi gblehomẹ do Jiwheyẹwhe go wẹ ya? Be e wá tadona lọ kọ̀n dọ ale de ma tin to akọndidonanu mẹ wẹ ya? Paali. E tindo osi sisosiso na otẹn Sauli tọn taidi mẹyiamisisadode Jiwheyẹwhe tọn, bo gbẹ́ nado yiahọsu to Sauli go to whenuena dotẹnmẹ de hundote na ẹn nado wàmọ.—1 Sam. 24:2-7.
13. Nawẹ mí sọgan hẹn tenọgligo eyin mẹde hẹn mí gblehomẹ gbọn?
13 Lehe apajlẹ Davidi tọn nọ yinuwado mí ji to egbehe do sọ! Mí yin apadewhe agun lẹdo aihọn pé he bẹ gbẹtọvi mapenọ lẹ hẹn de tọn, ehe depope to yé mẹ sọgan ṣinuwa do mí kavi masọ yin nugbonọ ba. Na nugbo tọn, lẹblanulọkẹyi wẹ e yin dọ mí to gbẹnọ to ojlẹ he omẹ Jehovah tọn lẹ ma sọgan yin hinhẹnflu to pọmẹ te gbede ehe mẹ. (Isa. 54:17) Etomọṣo, nawẹ mí na yinuwa gbọn eyin mẹde hẹn mí jẹflumẹ kavi hẹn homẹgble mí? Eyin mí dike homẹgble yinuwado mí ji nado hẹn yisenọ hatọ de do homẹ, tenọglinọ-yinyin mítọn na Jiwheyẹwhe sọgan tin to owù mẹ. Walọyizan mẹdevo lẹ tọn ma yin whẹjijọ de nado gblehomẹ do Jiwheyẹwhe go kavi gbẹ́ aliho nugbo tọn dai gba. (Ps. 119:165) Akọndonanu, etlẹ yin to whlepọn nukọn na gọalọna mí nado hẹn tenọgligo.
14. Aliho tẹ mẹ wẹ tenọgligo-hẹntọ lẹ nọ yinuwa te gando diọdo titobasinanu lọ tọn lẹ po nuplọnmẹ he yin vọjlado-basina lẹ po go?
14 Mí sọgan sọ hẹn tenọgligo eyin mí ma nọ dín nuṣiwa kavi mọhodọdo núgo. Nado dọ hójọhó, enẹ zẹẹmẹdo nugbonọ-yinyin na Jehovah. Ewọ to didona omẹ etọn lẹ todin hugan gbede pọ́n. Sinsẹ̀n-bibasi wiwe ṣeke ma ko yin zizedaga to whenuho mẹ sọmọ pọ́n to aigba ji gbede gba. (Isa. 2:2-4) To whenuena vọjlado yin bibasi gando zẹẹmẹ wefọ Biblu tọn lẹ kavi lehe nulẹ to yìyì do go, mí dona nọ kẹalọyi yé. Homẹ mítọn nọ hùn nado mọ kunnudenu lẹ dọ hinhọ́n gbigbọmẹ tọn gbẹ́ to wunhọ́n dogọ. (Howh. 4:18) Eyin e vẹawuna mí nado mọnukunnujẹ diọdo he yin bibasi de mẹ, mí sọgan biọ alọgọ Jehovah tọn nado mọnukunnujẹemẹ. Todin whẹ́, mí na gbọṣi tonusise mẹ bo hẹn tenọgli mítọn go.
Etẹwẹ Sọgan Yin Wiwà Eyin Mẹde Ma Hẹn Tenọgli Go?
15. Mẹdopo gee tẹwẹ sọgan hò tenọgli towe yí?
15 Kanbiọ mẹhẹnlẹnnupọn tọn wẹ enẹ yin, kavi e ma yin mọ wẹ? Dile mí mọ do to hosọ he wayi mẹ, tenọgligo-hinhẹn yin dandannu. Eyin e ma yinmọ, e na vẹawu nado tindo haṣinṣan hẹ Jehovah podọ mí ma na tindo todido nujọnu tọn de. Hẹn ehe do ayiha mẹ: Mẹdopo gee wẹ tin to wẹkẹ lọ mẹ he sọgan hò tenọgli towe yí. E ma yin mẹdevo de hugan hiẹ lọsu. Job yọ́n nugbo enẹ ganji. E dọmọ: “Kaka gbigbọ ṣie nado ṣí, yẹn ma na jo tenọgli ṣie do gba!” (Job 27:5, NW ) Eyin hiẹ tindo gbemima dopolọ bosọ dọnsẹpọ Jehovah, enẹ na gọalọna we nado hẹn tenọgli towe go.—Jak. 4:8.
16, 17. (a) Eyin mẹde jai jẹ ylando sinsinyẹn mẹ, etẹwẹ e ma jẹ dọ ni wà? (b) Afọdide he sọgbe tẹwẹ e jẹ dọ ni ze?
16 Etomọṣo, mẹdelẹ nọ gboawupo nado hẹn tenọgli yetọn go. Mẹdelẹ nọ yí ylanwiwa sinsinyẹn do do aṣa kẹdẹdile e yin do to apọsteli lẹ whenu. Eyin enẹ jọ do gowe janwẹ, be todido depope ma tin wẹ ya? E ma yinmọ dandan gba. Etẹwẹ sọgan yin wiwà? Gbọ mí ni lẹnnupọndo nuhe mí ma dona wà ji whẹ́. Ayilinlẹn gbẹtọvi tọn wẹ nado whlá ylanwiwa do mẹjitọ lẹ, yisenọ hatọ lẹ, kavi mẹho agun tọn lẹ. Ṣigba, Biblu flinnu mí dọmọ: “Ewọ he ṣinyọnnudo ylanwa etọn ma na wà dagbe: ṣigba mẹdepope he yigbe bosọ jo e dai na mọ lẹblanu.” (Howh. 28:13) Mẹhe nọ tẹnpọn nado ṣinyọnnudo ylando yetọn lẹ to nuṣiwa to aliho sinsinyẹn de mẹ, na nudepope ma whlá do Jiwheyẹwhe. (Hia Heblu lẹ 4:13.) Mẹdelẹ tlẹ nọ tẹnpọn nado zan gbẹzan awe, bo nọ yinuwa taidi dọ yé to Jehovah sẹ̀n to whenuena yé gbẹ́ zindonukọn to ylando mẹ. Gbẹzan mọnkọtọn dẹn do tenọgli—na nugbo tọn, adà awetọ tenọgli tọn wẹ e yin. Homẹ Jehovah tọn ma nọ hùn do nuwiwa sinsẹ̀n-bibasi mẹhe nọ ṣinyọnnudo ylando sinsinyẹn lẹ tọn go gba. Kakatimọ, yẹnuwiwa mọnkọtọn nọ hẹn homẹgble e.—Howh. 21:27; Isa. 1:11-16.
17 Eyin Klistiani de jẹ ylanwiwa sinsinyẹn de mẹ, nuhe e dona wà họnwun. Ojlẹ lọ niyẹn nado dín alọgọ mẹho agun tọn lẹ tọn. Jehovah ko ze tito de dai nado penukundo whẹho mẹhe to azọ̀n gbigbọmẹ tọn sinsinyẹn jẹ lẹ tọn go. (Hia Jakobu 5:14.) Ma dike obu mẹplọnlọ he sọgan yin dido gowe tọn ni glọnalina we nado doafọna dagbemẹ-ninọ gbigbọmẹ tọn towe blo. To popolẹpo mẹ, be nuyọnẹntọ de na dike awufiẹsa he yẹnvi didó kavi etlẹ yin mẹzizẹ na hẹnwa na ẹn na ojlẹ gli de ni glọnalina ẹn nado dín pọngbọ na azọ̀n he to ogbẹ̀ etọn zedo owù mẹ de ya?—Heb. 12:11.
18, 19. (a) Nawẹ apajlẹ Davidi tọn dohia dọ mẹde sọgan yin tenọglinọ whladopo dogọ gbọn? (b) Etẹwẹ yin gbemima towe na nuhe dù tenọglinọ-yinyin?
18 Be todido tin dọ mẹhe jai jẹ ylando sinsinyẹn mẹ de ni gọjẹ otẹn etọn mẹ mlẹnmlẹn ya? Be mẹde sọgan vọ́ tenọglinọ yin to whenuena e hẹn ẹn bu godo ya? Lẹnnupọndo apajlẹ Davidi tọn ji whladopo dogọ. E jai jẹ ylando sinsinyẹn mẹ. Ewọ pọ́n asi mẹdevo tọn bo tindo ojlo sinsinyẹn na ẹn, ehe hẹn ẹn nado deayọ bosọ kàn ayiha na alọwlemẹ homẹvọnọ lọ nido yin hùhù. E na vẹawu nado dọ dọ Davidi yin tenọglinọ to ojlẹ enẹ mẹ, kavi e ma yin mọwẹ? Etomọṣo, be ewọ ma tindo todido depope wẹ ya? Davidi tindo nuhudo mẹplọnlọ sinsinyẹn tọn, podọ e sọ mọ ẹn yí. Podọ lẹnvọjọ nujọnu tọn etọn zọ́n bọ Jehovah do lẹblanu hia ẹ. Davidi plọnnu sọn mẹplọnlọdomẹgo lọ mẹ bo yin tenọglinọ whladopo dogọ gbọn tonusisena Jiwheyẹwhe dali bosọ zindonukọn domọ. Gbẹzan Davidi tọn do nuhe mí mọ to Howhinwhẹn lẹ 24:16 mẹ hia dọmọ: “Nugbonọ jai whla ṣinawe, bosọ fọ́n.” Etẹwẹ yin kọdetọn lọ? Lẹnnupọndo nuhe Jehovah dọna Sọlọmọni gando Davidi go to okú etọn godo ji. (Hia 1 Ahọlu lẹ 9:4.) Jiwheyẹwhe flin Davidi taidi tenọglinọ. Na nugbo tọn, Jehovah sọgan klọ ylandonọ he lẹnvọjọ lẹ wé, etlẹ yin sọn dihó ylando sinsinyẹn tọn lẹ mẹ.—Isa. 1:18.
19 Mọwẹ, hiẹ sọgan yin tenọglinọ gbọn tonusisena Jiwheyẹwhe sọn owanyi mẹ dali. Nọ doakọnnanu po nugbonọ-yinyin po, podọ eyin a jai jẹ ylando sinsinyẹn mẹ janwẹ, do lẹnvọjọ nujọnu tọn hia. Lehe tenọgli yin nuhọakuẹ do sọ! Mì gbọ dopodopo mítọn ni magbe taidi Davidi he dọmọ: “Eyin yẹn tọn wẹ, yẹn na to zọnlinzin to [tenọgli] ṣie mẹ.”—Ps. 26:11.
[Nudọnamẹ odò tọn lẹ]
a Psalm 101:2 (NW ): “Yẹn na yinuwa po zinzin po to aliho jijlọ ji. Whetẹnu wẹ hiẹ na wá dè e? Yẹn na to zọnlinzin to tenọgli ayiha ṣie tọn mẹ to ohọ̀ ṣie mẹ.”
Nawẹ Hiẹ Na Na Gblọndo Gbọn?
• Nawẹ hiẹ sọgan yin tenọglinọ gbọn?
• Aliho tẹlẹ mẹ wẹ hiẹ sọgan hẹn tenọgli towe go te?
• Nawẹ e yọnbasi nado yin tenọglinọ whladopo dogọ gbọn?
[Apotin to weda 8]
‘DAGBE WIWÀ NANKỌ DIE!’
Yọnnu he to ohò osun atọ́n tọn de wẹ yí hogbe enẹlẹ zan nado basi zẹẹmẹ homẹdagbe po tenọgli he jonọ de dohia ẹ po tọn. Hohonọ lọ yì kafe-satẹn de, podọ to ganhiho delẹ godo he e tọ́n sọn finẹ, e doayi e go dọ emi ko wọn akuẹ-hẹnnu emitọn do kafe-satẹn lọ. Dọla Amelika tọn 2 000 (846 240 F CFA) wẹ tin to akuẹ-hẹnnu lọ mẹ, yèdọ akuẹ he sù tlala hugan dehe e nọ saba hẹn. “N’dibla kú,” wẹ e dọna linlinwekantọ lẹdo lọ tọn de. Ṣigba, yọnnu de mọ akuẹ-hẹnnu lọ bo dín mẹhe tọn e yin to afọdopolọji. Na e ma penugo nado mọ ẹn wutu, e ze e yì ponọ-pámẹ, bọ ponọ lẹ dín yọnnu hohonọ lọ mọ. ‘Dagbe wiwà nankọ die!’ wẹ nawe lọ dọ po pinpẹn-nutọn-yinyọnẹn po. Etẹwutu yọnnu he mọ akuẹ lọ do dovivẹnu jẹ obá enẹ mẹ nado gọ̀ akuẹ lọ jo? Linlinwe lọ dohia dọ, taidi dopo to Kunnudetọ Jehovah tọn lẹ mẹ, yọnnu lọ “do tenọgli mọnkọtọn hia na sinsẹ̀n he mẹ e yin pinplọn whẹ́n te wutu.”
[Yẹdide to weda 9]
Jọja lẹ sọgan hẹn tenọgligo to whenuena yé tin to whlepọn glọ
[Yẹdide to weda 10]
Davidi gboawupo nado hẹn tenọgligo na ojlẹ de, ṣigba e basi vọjlado