-
Aya Ibe Daa-owei Mọ Bá Maa Boloukụrọ Ereama MọBible Duo Tolumọ Akị A Paaemi Yeama
-
-
TOLUMỌYE 32
Aya Ibe Daa-owei Mọ Bá Maa Boloukụrọ Ereama Mọ
Joshua Jehovah kịmịbo daatimi biin kụraịama bụọdẹmị, ómịnị 110 kụraịama kị baịwẹrị fịịmị. Joshua inyenrintimi ifiemị, Israel-otubo Jehovah karịmị. Anịa Joshua fịị bụọdẹmị, Israel-otubo kpọ Canaan otu oru karịtimi bara ka kị oru karịmị. Israel-otubo Jehovah gbaayọ naagha duonị, Jehovah Jabin Canaan pẹrẹ bụọmọwẹrị ánị ụyamọmị. Israel-otubo Jehovah baratụa á pịrị bara tẹẹmị. Anịduonị, Jehovah á daamụ ụbọ akị á pịrịmị, anị Barak. Ómịnị baratụa Israel-otubo pịrịwẹrị waị Jehovah dọụbomịnị.
Bụrụ-araụ Deborah kịmịotu fịrịmọwẹrị Barak tịịn a yarịmị. Jehovah a fịrịmọwẹrị gbaa Barak pịrịmị: ‘Oia ọgịzị oweiama kọndá mú Kishon ụba bọọ Jabin sụụ-otubo laa. Ị́mịnị bịsẹ yọ bọọ Jabin sụụ-otubo a tịbị-owei Sisera dẹịnmọmịnị.’ Barak gbaa Deborah pịrịmị: ‘Ị́ kpọ ị mọ mọ́ múmịnịaba, ịmịnị múmịnị.’ Amịnị gbaamị: ‘Ịmịnị ị́ mọ mọ́ múmịnị. Anịa ị́mịnị Sisera báagha fa bara nimi. Ere-araụ kị ụ báamụ bara kị Jehovah mọ gbaamị.’
Deborah mọ Barak mọ bá wó sụụ-otubo mọ Tabor Ogun agọnọ bọọ sụụ yọ a múmị. Sisera bịsẹbara naa ifiemị, ómịnị wó sụụ-arụbo mọ bá wó sụụ-otubo mọ bịsẹ yọ bọọ emi apọpọrọ bọọ múmị. Deborah gbaa Barak pịrịmị: ‘Jehovah mị erein bọọ baratụa ị́ pịrịwẹrị á dẹịnmọmịnị.’ Barak mọ wó 10,000 owei-otubo mọ ogun-agọnọ bọọ Sisera mọ bá wó sụụ-otubo mọ laayọ a múmị.
Bịsẹ yọ bụọdẹmị, Jehovah Kishon ụba beni mịẹdụbamọmị. Sisera sụụ-arụmị, kiri bọọ dibi sụọmị, anịduonị ómịnị sụụ-arụ bọọ barasinwẹrị baịnmị. Barak mọ wó sụụ-otubo mọ Sisera sụụ-otubo dẹịnmọmị, anịa Sisera baịn-tẹịmị! Ómịnị baịn mú Jael tịịnmịnị ere warị ka sọwẹịmị. Amịnị milk akị ụ pịrị bouwẹrị blanket akị ụ terimị. Sisera angọmị ụ dẹịn kụrọmọdẹ duonị, ómịnị koro-bụnụmị. Jael dọlọdọlọ okiri mú wó emi yọ laa wẹrị kẹnị pịọpịọye akị wó tịbị bọọ faamụ tụawẹrị ụ báamị.
Barak Sisera dọụ bomị. Jael anị warị duo paabo wẹrị ụ tịịnmị: ‘Sụọbo. Ịmịnị iné dọụmịnị owei mị akị ị́ dịamịnị.’ Barak sụọmú Sisera fịịdẹ bara bị ẹrịmị. Israel-otubo ánị igiren-otubo dẹịnmọdẹ duonị, Barak mọ Deborah mọ duma tuun Jehovah tokonimị. Kụraị a maasii, Israel ibe bị dọọ nanamị.
“Biin ere-otu kị ebi egberi gbaamịnị.”—Psalm 68:11
-
-
Ruth Mọ Naomi MọBible Duo Tolumọ Akị A Paaemi Yeama
-
-
TOLUMỌYE 33
Ruth Mọ Naomi Mọ
Israel ibe mọụn koro ifiemị, kẹnị ere mọ a yei mọ bá ánị maa owei awọụama mọ Moab ka múmị. Bịsẹ erema Naomi. Timi kẹnị ifie laamị, Naomị yei fịịmị. Naomi awọụbo Moab ereama kị nanamị. Bịsẹ erebo Ruth mọ Orpah mọ. Timi kẹnị ifie laamị, Naomi awọụbo kpọ fịịmị.
Mọụn bá Israel ibe bọọ fa bara Naomi mọ naa ifiemị, amịnị waị Israel a múmị. Ruth mọ Orpah mọ kpọ a mọ mọ́ múmị, anịa ámịnị ụwọụ duo wẹnịmútimi ifiemị, Naomi gbaa á pịrịmị: ‘Ámịnị geredẹ bara ka kị ine awọụbo mọ inyenrintimimị, bá ebibara ka kị ị mọ mọ́ kpọ inyenrinmị. Ámịnị waị yei nana kị ịmịnị mọ dọụwẹrịemi. Waị Moab a mú.’ Ruth mọ Orpah mọ gbaamị: ‘Omịnị ị́ tarịwẹrịemi! Omịnị ị́ mọ mọ́ kị timi dọụmịnị.’ Naomi barịị barịị ámịnị waị mú bara gbaa á pịrịmị. Timi kẹnị ifie laamị, Orpah waị múmị, anịa Ruth múgha. Naomi gbaa á pịrịmị: ‘Orpah waị anị kịmịbo mọ anị orubo mọ dọụ múmịnị. Waị a mọ mọ́ múdá ị́ yin dọụ mú.’ Ruth gbaa á pịrịmị: ‘Ịmịnị iné a barasingha fa. Iné kịmịbo ine kịmịama ka paamịnị, iné Ọkpọnanaowei kpọ ine Ọkpọnanaowei ka paamịnị.’ Ruth gbaa yebị tebara ka kị Naomi gbele bara kị ị́ mọ tọn ma?
Barley soumịnị ifie ka Ruth mọ Naomi mọ Israel a múmị. Ruth kẹnịbaị erein kẹnị owei kiri a kirikọọ-emi barleybo kọn yọ a múmị. Bịsẹ owei ẹrẹ bị Boaz, ómịnị Rahab tọbọụ. Ruth Moab ere, bá amịnị Naomi mọ palịịtimi bịsẹ ifie laadẹ bara Boaz mọ naamị. Boaz gbaa wó kiri bọọ fịrịwẹnịmịnị otubo pịrịmị, ámịnị kiri bọọ emi fịyaịbosẹ sousiin kụmọ. Zụa fịyaịama wẹrị Ruth pịrị bara ómịnị mọ gbaamị.
Bịsẹ buborumị Naomi Ruth biimị: ‘Bei erein mị, ị́mịnị te ụbọ kiri ka fịrịwẹnị ma?’ Ruth gbaamị: ‘Boaz tịịnmịnị owei kiri ka fịrịwẹnịmị.’ Naomi gbaa a pịrịmị: ‘Boaz ị yei warị-ụbọ. Kọọ erebo mọ gbelei ifiebosẹ wó kiri ka fịrịwẹnị. Kẹnị ụbọ kpọ bịsẹ yọ bọọ ye akị ị́ mịẹgha fa.’
Ruth Boaz kiri ka fịrịwẹnịtimi kiri-sou ifie bụọmị. Ruth angọtụa fịrịwẹnịmịnị bá ebi inyenrinbụọ kpọ nanawẹrịemi bara Boaz mọ dọụ ẹrịmị. Bịsẹ ifiemị, kịmị ere nanawẹrị tọbọụ ziighatimi fịịdaba, fịịdẹ owei warị-ụbọ kị, fịịdẹ owei taa nana timimị. Anịduonị Boaz, Ruth nanamị. Boaz mọ Ruth mọ Obed ziimị. Obed Pẹrẹ-owei David Opudaụ. Naomi ikie-otubo pọwẹị kụrọmọmị. Ámịnị gbaamị: ‘Jehovah baratụa ị́ pịrịmụ araụ Ruth kọn ị́ pịrịmị, mị tịẹkirimị Jehovah ba taụ-tọbọụ akị ị́ pịrịdẹ. Tokoni Jehovah ẹrẹ laa.’
“Ị́ mọ mọ́ palịịkụrọmọ iné bịnaụbọ dẹịnemi ikie-ụbọ emi.”—Proverbs 18:24
-