Eji A Da Ne Emhin Nan Gbẹn Ọbhi Ebe ọsi Ikolo Unyẹnmhin bi Iwẹnna Oga Nọnsẹmhan
AUGUST 7-13
EMHIN NE GHANLẸN NE RIBHI BAIBO | EZEKIEL 28-31
“Jehova Da Re Ihaosa Nin Agbaẹbho Nọn Iga Ọle”
(Ezekiel 29:18) “Ọmọn nọnsi okpea, Neb·u·chad·nezʹzar nin ojie ọsi Babylon manman re eyokhọn nesọle wẹnna kaka bhi egbe nọnsi Tyre. Uhọnmhọn nọnsele rebhe da gbe akpan, ijianbọ nọnsele rebhe da kpakpa a. Ọkpakinọn a bha ha ọle bi eyokhọn nesọle osa bhi ẹsọn nin ọle miẹn bhi egbe iTyre.
it-2 1136 ¶4
Tyre
Ufuẹn an ọsi Ọne Agbaẹbho. Ẹghe nin Nebuchadnezzar rẹ mun okhọn bu iTyre, ọ da manman gbe ikpe ne bunbun bhi ikeke ogbe nọnsele. Bhi ọne ẹghe nan, eyokhọnlẹn nesọle da gbe akpan bhi uhọnmhọn ranmhude ukparu okhọn da ha wẹn ele uhọnmhọn beji ele rẹ ha miẹn ẹsọn. Ijianbọ nọnsele da kpakpa a, ranmhude emhin okhọn nin ele re ọle ha mun ẹghe nin ele rẹ ha muno emhin okhọn nẹga ikeke ọne ogbe. Ranmhude a bha ha Nebuchadnezzar osa soso nin ọle rẹ wẹnna nin Jehova rẹ fuẹn agbaẹbho ọsi Tyre a, Jehova da ve ghe, ọle dẹ re afe bi ua nọnsi Egypt rẹ ha ọle osa. (Eze 29:17-20) Beji ọnọn gbẹn okha ọsi ene iJew natiọle Josephus tale, ikpe 13 eyokhọn nesi Babylon gbe bhi ikeke ogbe nọnsi Tyre. (Against Apion, I, 156 [21]) Ọ bha yẹ lẹkhẹ nin ibhokhan iBabylon ọkuẹsẹ ele sabọ khọn miotọ. A bha tale tee ebi Nebuchadnezzar dọnmhegbe sẹyẹ, bi ebi ẹson nin ọle miẹn khiakhia bhi ẹlo sẹyẹ. Ọkpakinọn, eyokhọnlẹn nesi Babylon ne yuno bi emhin nesele ne yua bhi ọne okhọn nan dẹ wo manman ha bun.—Eze 26:7-12.
(Ezekiel 29:19) “Bhiriọ, inian iJehova Nin Ebealẹn Nọn Kokhun Nẹ tale, ‘Ejayenan, mhẹn dẹ mun otọ ọsi Egypt nin Neb·u·chad·nezʹzar nin ojie ọsi Babylon. Ọle ki mun afe bi ua nọn ribhi enin kie, yẹ ne emhin ne bunbun kpanọ bhi enin; ọ ki re ọle ha eyokhọn nesọle osa.’
it-1 698 ¶5
Egypt, Ibhokhan Egypt
Ebe ọkpa ribhọ nan miẹn, nọn tẹmhọn iBabylon. Ukpe 588 B.C.E a gbẹn ọne ebe, ukpe nin Nebuchadnezzar gba bhi ikpe 37. Ọne ebe tẹmhọn ebi a rẹ mun okhọn bu Egypt re yẹ. A bha ki lẹn si okhọn nan wo ka rẹ khọn ele miotọ bhi ọsi ọhẹnhẹn nọn, la si okhọn nan gheghe mun bu ele bhi ẹghe ọbhebhe ki nọn. Ebi ọ ki rẹ de, a da re afe bi ua ọsi Egypt rẹ ha Nebuchadnezzar osa bhi ẹsọn nin ọle bi eyokhọnlẹn nesọle miẹn bhi egbe iTyre, nin ele rẹ wẹnna nin Jehova rẹ fuẹn Tyre a, agbaẹbho ne nin ẹbho nọnsi Osẹnobulua ha suan.—Eze 29:18-20; 30:10-12.
(Ezekiel 29:20) Inian iJehova Nin Ebealẹn Nọn Kokhun Nẹ tale, “‘Ranmhude ẹsọn nin ọle miẹn bhi egbe nọnsọle, mhẹn dẹ mun otọ ọsi Egypt nanlẹn nin rẹ ha ọle osa, ranmhude imhẹn ọle wẹnna nan.’
g86 11/8 27 ¶4-5
Igho Uhọnmhọn Rebhe Ọkhẹke Nin Mhan A Ha?
Nan rẹ re ewanien bhi ọne inọnta nan, mhan dẹ sabọ luẹ emhin bhi uwedẹ nin Jehova rẹ tobọle re iha osa nin ojie ọso bhi iwẹnna nin ọle lu. Ohu nọn gbale re iJehova tale ghe a dẹ dunmhun agbaẹbho ọsi iTyre a. Nan rẹ mun ọne emhanmhan nan sẹ, Osẹnobulua da noo ahu ọsi eyokhọnlen nọnsi Babylon nin Nebuchadnezzar nin ojie rẹ ha khian. Arẹmien ibhokhan iBabylon khọn miotọ, ọne okhọnlẹn da manman re ele emhin bhi egbe. Onin zẹle nin Jehova da tale ghe, ọkhẹke nan rẹ ha ele osa bhi iwẹnna nin ele lu. Ghe ebi Jehova tayẹ bhi Ezekiel 29:18, 19: ‘Ọmọn nọnsi okpea, Neb·u·chad·nezʹzar nin ojie ọsi Babylon manman re eyokhọn nesọle wẹnna kaka bhi egbe nọnsi Tyre. . . . Ọkpakinọn a bha ha ọle bi eyokhọn nesọle osa bhi ẹsọn nin ọle miẹn bhi egbe iTyre. Bhiriọ inian iJehova Nin Ebealẹn Nọn Kokhun Nẹ tale, “Ejayenan, mhẹn dẹ mun otọ ọsi Egypt nin Neb·u·chad·nezʹzar nin ojie ọsi Babylon. Ọle ki mun afe bi ua nọn ribhi enin kie, yẹ ne emhin ne bunbun kpanọ bhi enin; ọ ki re ọle ha eyokhọn nesọle osa.”’
Ene luẹ iBaibo lẹnmhin ghe, ọria nọn manman hianbhegbe ọle iNebuchadnezzar ha khin, ọria nọn lẹn ọsi egbe ọle ọkpa, ojie nọn ga ẹbọ. A wọ lẹn agbaẹbho ọsi Babylon ọbhi uwedẹ nin ele rẹ re obọ nọn kaka rẹ mun igbọn nesele. Jehova bha re obọ bhi ọne uwedẹ nan. Ọrẹyiriọ, reji Jehova, osa hi osa, ọnin re ọle ha Nebuchadnezzar bi eyọkhọnlẹn nesọle osa gba, arẹmiẹn eria-ọbe ele khin.
Guanọ Emhin Oriọn ne Ghanlẹn
(Ezekiel 28:12-19) “Ọmọn nọnsi okpea, so illo ọsi akhiẹ rẹji ojie ọsi Tyre, uwẹ ha taman ọlen yọle, ‘Ọnan hi ebi Jehova Nin Ebealẹn Nọn Kokhun Nẹ tale: “Ijiẹmhin ọsi ọria nọn gbale, ọle uwẹ ha khin, Nin ewanlẹn manman ne, nin ose gba nan. 13 Eʹden uwẹ ha ye, ogba nọnsi Osẹnobulua. Udo ne manman mhọn-ose, ele a rẹ mun uwẹ egbe—udo natiọle Ruby, topaz, bi jasper; chrysʹo·lite, onyx, bi jade; sapphire, turquoise, bi emerald; Eji a ne ele toman kẹkẹ bi emhin nan rẹ ne ele toman, igolu arẹ lu ele. Ukpẹdẹ nan man uwẹ a lu ele. 14 Mhẹn da re uwẹ bhi ihe ọsi Cherub nan zẹle nọn kiẹn ugue. Ukoke nọn khiale nọnsi Osẹnobulua uwẹ ha ye. Uwẹ da ha khian nega bhi ẹwẹ udo ne to. 15 Rẹ nanbhi ukpẹdẹ nan man uwẹ rẹ ha vade, a bha miẹn itọn soso bhi uwedẹ nọnsẹ, ọkuẹsẹ a miẹn emhin ne bha khia bhi obọ nọnsẹ. 16 Ranmhude ẹki ne bunbun nọnsẹ, okhọn bi ugbe da vuọn uwẹ bhi obọ, uwẹ da munhẹn ha lu emhin-obe. Bhirio, mhẹn dẹ sun uwẹ fia sibhi ukoke nọnsi Jehova re bọsi ọria nin ekpẹn bha khẹke, Eo cherub nọn gue, mhẹn ki sun uwẹ sibhi eji udo ne to ye re, yẹ dunmhun uwẹ a. 17 Ukpẹhio da nan uwẹ bhi udu ranmhude ose nọnsẹ. Uwẹ da ji ugbẹwan gbe uwẹ ẹwan ranmhude ose nọnsẹ nan rẹ ha gẹn uwẹ. Mhẹn dẹ sua uwẹ diọ bhi otọ. Mhẹn dẹ re uwẹ kiẹn ọria nin ene ijie rebhe ki da dọ ha ghe. 18 Ranmhude udede olukhọ nọnsẹ bi ẹki eku nọnsẹ, uwẹ faa uwa oga nesẹ a. Mhẹn dẹ ji eranlẹn vẹ dagbare bhi ẹwẹ ẹ, ọ ki tuẹ uwẹ a. Mhẹn ki re uwẹ kiẹn ẹmun bhi otọ isira ẹbho ne ghe ẹ rebhe. 19 Ene lẹn uwẹ rebhe bhi ẹwẹ ene agbaẹbho ki nyan ẹlo a ha ghe uwẹ ranmhude ọ han ele ilo. Osukpa ọkpẹnlẹn nọnsẹ da rẹ vae, ọ dẹ manman khọ bhi ẹlo. Uwẹ ida yẹ ha ribhọ ghẹdẹ.”’”
it-2 604 ¶4-5
Ọgbale
Ọria ọhẹnhẹn nọn lu emhin ọbe bi ojie ọsi Tyre. Ọkuẹsẹ olukhọ bi emhin ọbe munhẹn bhi ọne otọ nan, okhun bhi ẹlinmhin ọ da ka munhẹn. Iriọ ọta nọnsi Jesu bhi John 8:44 bi ebi a gbẹn bhi Genesis uhọnmhọnlẹn 3 rẹman. Arẹmiẹn ojie ọsi Tyre a gbẹn one illo akhiẹ nọn ribhi ebe ọsi Ezekiel 28:12-19 je, a dẹ yẹ sabọ re ọle khọkhọ uwedẹ ọbe nin Esu rẹ lu emhin. Bhi ọne illo akhiẹ, a da yọle ghe ojie nọnsi Tyre mhọn itengbemun, a da tie ọle cherub, a da yọle ghe ọ re egbe ọle kiẹn osẹ, a da yẹ tẹmhọn ‘Eden, ogba nọnsi Osẹnobulua.’ Iriọ iBaibo yẹ rẹ tale ghe Esu mhọn itengbemun, ghe ọle noo ẹnyẹn bhi ogba ọsi Eden. Baibo da yẹ tie ọle ‘osẹ ọsi ọne agbọn nan.’—1Ti 3:6; Ge 3:1-5, 14, 15; Re 12:9; 2Co 4:4.
Ojie ọsi Tyre nan bha so elin ọlẹn, nọn ha nyẹn bhi agbaẹbho nan yọle ose gbe a, ẹwanlẹn manman ne ọle tobọle, ose da sẹyẹ gba nanlẹn [Heb. ka·lalʹ],” a bha miẹn “itọn” [Heb., ta·mimʹ]” soso bhi uwedẹ nọnsọle rẹ nanbhi ukpẹdẹ nan rẹ man ọlẹn ha vade, ọkuẹsẹ a miẹn emhin ne bha khia bhi obọ nọnsọle. (Eze 27:3; 28:12, 15) Ulin uwa ọsi ene ijie ọsi Tyre, ọle ọne illo akhiẹ nan gbẹn bhi ebe nọnsi Ezekiel talọ je, ọiyi rẹji ojie ọkpa sẹsẹ. (Re ọta akhasẹ nan tale bhi Isa 14:4-20 rẹji “ojie ọsi Babylon” nan bha so elin ọlẹn rẹ khọkhọ ọnan.) Bhiriọ, ukolu bi okugbe nin ene gbẹloghe iTyre ka rẹ ha mhọnlẹn bhi ẹghe nin David bi Solomon nin ijie rẹ ha gbẹloghe, ọle a tẹmhọnlẹn. Ọne ẹghe nan ene iTyre rẹ rẹkpa ibhokhan Izrẹl rẹ bọn uwa oga nọnsi Jehova nan bọn bhi ukoke nọnsi Moriah. Bhiriọ, bhi ẹghe ọhẹnhẹn, a bha miẹn itọn soso bhi obọ nọnsi ene gbẹloghe iTyre, bhi uwedẹ nin ele rẹ nin ibhokhan Izrẹl nin ẹbho nọnsi Jehova lu emhin. (1Ki 5:1-18; 9:10, 11, 14; 2Ch 2:3-16) Akizẹbue, ijie ọsi Tyre ne ki dọ ha vae bhi ẹghe odalo da ban sibhi ọne uwedẹ nin itọn iye nan re. Ranmhude ọnan, Joel, Amos, bi Ezekiel, ne ha yi akhasẹ nesi Osẹnobulua, da tẹmhọn ugbekhuelo nọn bu ibhokhan iTyre vade. (Joe 3:4-8; Am 1:9, 10) Rẹ gbera ghe uwedẹ nin ojie ọsi Tyre rẹ lu emhin wo diabe uwedẹ nin Esu rẹ lu emhin, ọne ọta akhasẹ nan yẹ rẹkpa mhan rẹ lẹn ghe, a ha yọle bhi Baibo ghe, ọria “gbale”, la “itọn ire ọle bhi obọ” ọ sẹyẹ mhọn eji ọ sẹle.
(Ezekiel 30:13, 14) “Ọnan hi ebi Jehova Nin Ebealẹn Nọn Kokhun Nẹ tale: ‘Mhẹn dẹ yẹ dunmhun ene ẹbọ ne sọnọn sọnọn an, mhẹn ki re ọkpẹnlẹn ji ene osẹ ihoho nesi Noph. A iyẹ da miẹn ọnọn nanbhi Egypt re nọn ha le ojie. Mhẹn dẹ ji ofẹn ha mun bhi otọ Egypt rebhe. 14 Mhẹn dẹ vẹ ẹbhọ sibhi Pathʹros rẹ. Mhẹn ki mun eranlẹn ọbhi Zoʹan yẹ bhu ohiẹn gbe iNo.
w03 7/1 32 ¶1-3
Be Sunu Ji Ele?
Noph bi No, ele elin nin Baibo tie agbaẹbho ọsi Memphis bi Thebes, ne ha yi eguare ọsi Egypt. Agbaẹbho nan manman lẹn ele khin. Noph, nan sẹyẹ tiọle Memphis, da ha ribhi odotọ Cairo (south ọsi Cairo) bhi obọ nọn oẹnlẹn da defia bhi ẹdẹ Nile (West ọsi ẹdẹ Nile). Rẹ nin Memphis rẹ dọ sẹbhi Cairo, ọ ree sebhi ikpọwala 14. Akizẹbue, Memphis bha yẹ ha yi eguare ọsi Egypt. Ẹghe nin ore nọnzi 15 bhi B.C.E. ki rẹ munhẹn, Egypt da ha mhọn eguare ọbhebhe natiọle No, nan sẹyẹ tiọle Thebes. Obọ ọsi odotọ Memphis, ọle iThebes ha ye. Rẹ nanbhi Thebes rẹ dọ sẹbhi Memphis ree sẹbhi ikpọwala 300. Uwa oga natiọle Karnak deba uwa oga kẹkẹ ne ki dunmhun an nian bhi Thebes. Ẹbho rẹọbhọ ghe, uwa oga natiọle Karnak hi uwa nọn sẹ kpọnọ nan re ikazi bọn. Ẹbọ natiọle Amọn, ọle a wo ga bhi Thebes bi uwa oga natiọle Karnak. Amọn, ọle hi ẹbọ nọn kokhun nẹ bhi Egypt.
Be ọta akhasẹ nọn ribhi Baibo tale rẹji Memphis bi Thebes? A da bhu ohiẹn rẹji Pharaoh nin ojie ọsi Egypt bi ebọ nesi Egypt, manman nọn, rẹji ẹbọ nọnsele nọn ki sẹ kokhun nẹ, nọn ribhi No, natiọle Amon. (Jeremiah 46:25, 26) Usun ẹbho ne vẹ yo dọ ha ga ọne ẹbọ nan, a dẹ fuẹn ele a. (Ezekiel 30:14, 15) Iriọ ọ gene rẹ sunu tee. Eji a da rẹ ha ga Amon dunmhun an sọtọ. Agbaẹbho natiọle Luxor ribhi efẹn ọkpa bhi otọ osi Thebes. Agọ eso sẹyẹ ribhi ẹkẹ ọne agbaẹbho nan dunmhun an.
Eji a da re olinmhin tọ ọkpa ki kẹre bhi Memphis. Ọkpa bhi ẹbho ne guanọ otọ ọta ne ribhi Baibo fẹghe natiọle Louis Golding, da yọle: “Bhi ẹkẹ ikpe iyisẹn-iyisẹn ne bunbun, ene Arab ne khọn Egypt miotọ da noo udede otọ ọsi Memphis nan guọghọ a rẹ dọ bọn eguare nọnsele bhi Cairo bhi obọ nọnkẹle bhi ikeke ẹdẹ. . .ene Arab ne ha wẹnna bhi enin kpakpa ọne otọ sẹbhi eji a da miẹn ghe, a ha rẹ khian nin ikpọwala ne bunbun rẹ nẹga ọne otọ nan, a ida udo ọkpa nọn yẹ zẹ uhonmhọn dagbare bhi ẹkẹ otọ nọnsele nọn bhihia.” Beji Baibo tale tee, Memphis da kiẹn, ‘emhin ọkhọbhẹlo. . . ẹbho iyẹ nyẹnlẹn bhọ.’—Jeremiah 46:19.
Baibo Nan Tie
(Ezekiel 29:1-12) In the tenth year, in the tenth month, on the 12th day of the month, the word of Jehovah came to me, saying: 2 “Son of man, turn your face toward Pharʹaoh king of Egypt, and prophesy against him and against all Egypt. 3 Speak these words: ‘This is what the Sovereign Lord Jehovah says: “Here I am against you, Pharʹaoh king of Egypt, The great sea monster lying among the streams of his Nile, Who has said, ‘My Nile River belongs to me. I made it for myself.’ 4 But I will put hooks in your jaws and cause the fish of your Nile to cling to your scales. I will bring you up out of your Nile along with all the fish of the Nile that cling to your scales. 5 I will abandon you in the desert, you and all the fish of your Nile. You will fall on the open field, and you will not be gathered up nor be collected together. I will give you as food to the wild beasts of the earth and the birds of the sky. 6 Then all the inhabitants of Egypt will have to know that I am Jehovah, For they were no more support to the house of Israel than a piece of straw. 7 When they grasped your hand, you were crushed, And you caused them to tear their shoulder. When they supported themselves on you, you were broken, And you caused their legs to wobble.” 8 “‘Therefore this is what the Sovereign Lord Jehovah says: “Here I am bringing a sword upon you, and I will cut off from you both man and beast. 9 The land of Egypt will become a desolate and devastated place; and they will have to know that I am Jehovah, for you have said, ‘The Nile River belongs to me; I am the one who made it.’ 10 So I am against you and against your Nile, and I will make the land of Egypt devastated and dry, a desolate wasteland, from Migʹdol to Sy·eʹne to the boundary of E·thi·oʹpi·a. 11 Neither man nor livestock will pass through it on foot, and it will not be inhabited for 40 years. 12 I will make the land of Egypt the most desolate of lands, and its cities will be the most desolate of cities for 40 years; and I will scatter the Egyptians among the nations and disperse them among the lands.”
AUGUST 14-20
EMHIN NE GHANLẸN NE RIBHI BAIBO | EZEKIEL 32-34
“Ẹsọn Nọn Khua Nan Mun Nin Ọne Ọkhẹ-ughe”
(Ezekiel 33:7) “Bhi ọsi uwẹ, ọmọn nọnsi okpea, Mhẹn zẹ uwẹ nin uwẹ ha yi ọkhẹughe ọsi uwa nọnsi Izrẹl; uwẹ ha hẹnmhọn ọta bhi unun nọnsẹmhẹn, uwẹ ha re ọle sẹkha nin ele.
it-2 1172 ¶2
Ọkhẹughe
Bhi Uwedẹ ọsi Arẹkhọkhọ. Jehova zẹ akhasẹ ne bunbun bhi Izrẹl, ne ha yi ọkhẹughe bhi uwedẹ arẹkhọkhọ rẹji agbaẹbho nọnsi Izrẹl. (Jer 6:17) Ene akhasẹ nan da yẹ tẹmhọn ekhẹughe bhi uwedẹ ọsi arẹkhọkhọ. (Isa 21:6, 8; 52:8; 62:6; Ho 9:8) Ene akhasẹ ne lu iwẹnna ọkheughe nan mhọn udede ẹsọn bhi obọ. Ọne ẹsọn hi, nin ele rẹ sekha nin eria-ọbe ghe, ugbekhuelo bu ele vade. Ahamiẹn ele bha lu iriọ, aranlẹn nọnsi ene eria-ọbe ki ha ribhi uhọnmhọn ọsi ene akhasẹ. Aha ki miẹn ene eria-ọbe bha ka ene akhasẹ ehọ yẹ fidenọn, eranlẹn ọsi ene eria-ọbe ki ha ribhi uhọnmhọn ọsi ene eria-ọbe tobele. (Eze 3:17-21; 33:1-9) Akhasẹ nọn bha lu iwẹnna nọnsọle, inian ọdiabe ọkhẹughe nọn ruẹlo, la awa nọn isabọ vẹ.—Isa 56:10.
(Ezekiel 33:8, 9) Mhẹn ha taman ọria-ọbe yọle, ‘Ọria-ọbe, uwẹ dẹ yumhin!’ a da miẹn uwẹ bha talọ dagbare rẹ sekha nin ọne ọria-ọbe beji ọ ha da fidenọ bhi uwedẹ iẹnlẹn nọnsọle, ọ ki yu bọsi ọria-ọbe ranmhude olukhọ nọnsọle. Ọkpakinọn, obọ nọnsẹ mhẹn ha da nene aranlẹn nọnsọle. 9 Ahamiẹn uwẹ sekha nin ọria-ọbe nin ọle fidenọ bhi uwedẹ iẹnlẹn nọnsọle, ọ bha da ka fidenọ bhi uwedẹ iẹnlẹn nọnsọle, ọ ki yu ranmhude olukhọ nọnsọle. Ọkpakinọn uwẹ ki gene miẹn uhọnmhọn nọnsẹ fan.
w88 1/1 28 ¶13
Ha Lu Iwẹnna Itẹmhọn Agbejele
Hẹi ji A Nene Aranlẹn bhi Obọ Nọnsẹ
13 Ẹsọn nọnsi Esali Jehova ẹlẹnan diabe ẹsọn ọsi Ezekiel bhi ẹghe ẹdẹlẹ. Beji Ezekiel yẹ ka lu bhi ẹghe ẹdẹlẹ, Esali Jehova dọ ha sekha nin ẹbho ghe Osẹnobulua dẹ kẹ bhu ohiẹn ọsi ọne agbọn nan. Ọkhẹughe nan zẹle Ezekiel ha khin rẹji ibhokhan Izrẹl. Iwẹnna nọnsọle hi, nin ọle rẹ ha sekha nin ibhokhin Izrẹl ghe, ugbehuelo bu ele vade sade ele bha da fidenọ bhi uwedẹ ọbe nọnsele. Ahamiẹn ghe, ọle tobọle nin ọkhẹughe bha sekha nin ẹbho, ugbekhuelo dẹ sẹyẹ bu ene eria-ọbe re, ọkpakinọn, aranlẹn nọnsi ene eria-ọbe ki ha ribhi obọ nọnsi ọkhẹughe nọn bha sekha nin ele. Jehova da re ọnan rẹman ebi ibhohiẹn nin ọle reji ọluemhin ebe dia ọle yẹ bhi egbe, ọ da yọle: “Ọ iti mhẹn bhọ hiehie nin ọria-ọbe rẹ yu. Nin ọne ọria-ọbe fidenọ bhi uwedẹ nin ọle rẹ nyẹnlẹn ọkpa ebi mhẹn guanọ. Fidenọ, fidenọ bhi uwedẹ ọbe nin bha rẹ nyẹnlẹn. Bezẹle nin bha ha da yu, Eo uwa ọsi Izrẹl?”—Ezekiel 33:1-11.
(Ezekiel 33:11) Taman ele yọle, inian iJehova Nin Ebealẹn Nọn Kokhun Nẹ tale, ‘“Beji amiẹn mhẹn gene nyẹnlẹn, “Ọ iti mhẹn bhọ hiehie nin ọria-ọbe rẹ yu. Nin ọne ọria-ọbe fidenọ bhi uwedẹ nin ọle rẹ nyẹnlẹn ọkpa ebi mhẹn guanọ. Fidenọ, fidenọ bhi uwedẹ ọbe nin bha rẹ nyẹnlẹn. Bezẹle nin bha ha da yu, Eo uwa ọsi Izrẹl?”’
(Ezekiel 33:14-16) “‘Mhẹn ha taman ọria-ọbe yọle: “Uwẹ dẹ yumhin,” a da miẹn ọ re obọ sibhi emhin ọbe nin ọle lu re, ha lu emhin ne diale bi emhin ne khiale, 15 ọne ọria-ọbe ki da ne ebi ọle miẹn ẹbho ne mhọn ọle osa le nin ele, yẹ haosa emhin nin ọle re oyi ne, ọ ki da ha khian rẹkhan uhi nan rẹ nyẹnlẹn, beji ọle bha yẹ rẹ ha lu emhin ne bha gba, ọ ki gene ha nyẹnlẹn. O ida yu. 16 A ida ka emhin–ọbe soso nin ọle lu bhi obọ nọnsọle. Ranmhude nin ọle rẹ ha lu emhin ne diale bi emhin ne khiale, ọ dẹ gene ha nyẹnlẹn.’
w12 3/15 15 ¶3
Re Ẹjẹje ha Lu Iwẹnna Itẹmhọn Osẹnobulua
BEZẸLẸ NIN ITẸMHỌN AGBEJELE NỌNSẸMHAN DA YI EMHIN ẸJẸJE
3 Uwẹ ha ria ẹmhọn emhin nọn mhẹn nin iwẹnna ọsi itẹmhọn Agbejele ha rẹ re, bi ọkakale nọn ha sire sade a bha da tale, asabọ miẹn ghe, ọnan ki re ọle ha guọ uwẹ bhi egbe rẹ jẹje ha ta ọne ẹmhọn Agbejele man ẹbho. (Rom. 10:13, 14) Baibo yọle: “Mhẹn ha taman ọria-ọbe yọle: “Uwẹ dẹ yumhin,” a da miẹn ọ re obọ sibhi emhin ọbe nin ọle lu re, ha lu emhin ne diale bi emhin ne khiale, . . . ọ ki gene ha nyẹnlẹn. Ọ ida yu. A ida ka emhin-ọbe soso nin ọle lu bhi obọ nọnsọle.” (Ezek. 33:14-16) Bhi ọsi ẹmhọanta, Baibo taman ene tẹmhọn Agbejele ghe, ‘uwẹ ki miẹn egbe ẹ fan bi ene ka uwẹ ehọ.’—1 Tim. 4:16; Ezek. 3:17-21.
Guanọ Emhin Oriọn ne Ghanlẹn
(Ezekiel 33:32, 33) Ghe o! Inian uwẹ diabe illo ahoẹmhọn-egbe ọsi okpea bi okhuo rẹji ele, nan re uru nọn sẹn an so, yẹ re emhin nan rẹ khue illo khue nọnsẹn. Ele dẹ họn ọta nọnsẹ, ọkpakinọn, ọnọn ha lu rẹkhan ene ọta iribhọ. 33 Ọ ha ki munsẹ—ranmhude ọ dẹ gene munsẹ—ele ki dọ lẹn ghe akhasẹ ha ribhi ẹwẹ ele.”
w91 3/15 17 ¶16-17
Khian Rẹkhan Awẹnẹwẹnẹ Ọsi Jehova nọn Ribhi Okhun
Hẹi ji Egbe Lọ Uwẹ Ranmhude Ẹbho Bha Ka Uwẹ Ehọ
16 Ezekiel da sẹyẹ re ijiẹmhin nọn mhẹn man beji ọle rẹ hẹnmhọn nin Jehova. Arẹmiẹn ẹbho bha ka ọle ehọ. Ele rẹ ha jiẹ ọle, ọ bha ji egbe lọ ọle. Ẹlẹnan nian sẹyẹ, ahamiẹn mhan khian rẹkhan ẹmhọanta beji a rẹ ha zẹ ọle egbe re man mhan, ọ rẹman ghe mhan wo khian rẹkhan ọne awẹnẹwẹne beji Ojie nọnsẹmhan rẹ ha hẹn ọlẹn. Bhiriọ, a ki mun mhan egbe nin mhan rẹ khian rẹkhan uhi nesọle, nin mhan hẹi ji egbe lọ mhan, arẹmiẹn ẹbho nin mhan tẹmhọn ibhohiẹn nọnsi Jehova man bha ka mhan ẹho, la ele jiẹ mhan. Bọsi Ezekiel, Osenobulua ka ji mhan lẹn ghe, ẹbho eso dẹ manman kpokpo mhan, ranmhude iwobhuhọnmhọn bi iwobhudu nọnsele. Ẹbho ne bunbun ida re ehọ bhọ ranmhude ele bha guanọ nin ele ka iJehova ehọ. (Ezekiel 3:7-9) Eso ki man ha lu bọsi eria ne mhẹn. Rẹji eria ne dia iriọ Ezekiel 33:31, 32 da yọle: ‘Ele dẹ re usun vẹ vae dọ dotua bhi odalo nọnsẹ; ele dẹ họn ọta nọnsẹ, ọkpakinọn, ele ida lu rẹkhan ọlẹn. Ranmhude, unun ele rẹ ha tian uwẹ, sokpan, elele nọn bha gba, ọle ọkhọ nọnsele guanọ. Ghe o! Inian uwẹ diabe illo ahoẹmhọn-egbe ọsi okpea bi okhuo rẹji ele, nan re uru nọn sẹn an so, yẹ re emhin nan rẹ khue illo khue nọnsẹn. Ele dẹ họn ọta nọnsẹ, ọkpakinọn, ọnọn ha lu rẹkhan ene ọta iribhọ.’
17 Be da nanbhọ re? Ulọnlẹn nọnzi 33 yọle: ‘Ọ ha ki munsẹ—ranmhude ọ dẹ gene munsẹ—ele ki dọ lẹn ghe akhasẹ ha ribhi ẹwẹ ele.’ Ene ọta nin rẹman ghe, Ezekiel bha ji egbe lọ ọle ranmhude nin ẹbho bha rẹ kaehọ. Ezekiel bha yọle ghe, ranmhude ẹbho nin ọle ta ọne uhọnmhunje man bha guanọ nin ele họn, ọle bhọ ida yẹ ha tale. Ẹbho kaehọ la ele bha kaehọ, Ezekiel da hẹnmhọn nin Osẹnobulua. Ọle da wo gene lu iwẹnna nọnsi Osẹnobulua sotọ sẹsẹ.
(Ezekiel 34:23) Mhẹn dẹ re ọsun-ohuan ọkpa mundia nọn ha gbẹloghe ele, David nin odibo nọnsẹmhẹn, ọ ki re ebale nin ele le. Ọ dẹ tobọle re ebale nin ele le, yẹ kiẹn ọsun-ohuan rẹji ele.
w07 4/1 26 ¶3
Re Idegbere ha Hẹnmhọn nin Esun-Ohuan ne Mhọn Ahoẹmhọn-egbe
3 Ọta akhasẹ nọn ribhi Isaiah 40:10, 11 manman re otọle man nọnsẹn, uwedẹ nin Jehova rẹ re ẹkẹ-ẹjẹjẹ sun ẹbho nesọle. (Psalm 23:1-6) Ẹghe nin Jesu rẹ ha tẹmhọn Osẹnobulua bhi ọne otọ nan, ọ da sẹyẹ re ẹkẹ-ẹjẹjẹ gbẹloghe edibo nesọle bi ẹbho nekẹle rebhe. (Matthew 11:28-30; Mark 6:34) Uwedẹ nin ene ha sun ibhokhan Izrẹl rẹ ha denyẹnyẹn ele bha ti Jehova bi Jesu bhọ hiehie. Ene ha sun ibhokhan Izrẹl bha mhọn itohan da ele hiehie. (Ezekiel 34:2-10; Matthew 23:3, 4, 15) Jehova da ve yọle: “Mhẹn dẹ hinmhin ihuan nesẹmhẹn, ele iyẹ da ha yi emhin nan da ha denyẹnyẹn; mhẹn ki ha yi obhohiẹn bhi ẹwẹ ohuan bi ohuan. Mhẹn dẹ re ọsun-ohuan ọkpa mundia nọn ha gbẹloghe ele, David nin odibo nọnsẹmhẹn, ọ ki re ebale nin ele le. Ọ dẹ tobọle re ebale nin ele le, yẹ kiẹn ọsun-ohuan rẹji ele.” (Ezekiel 34:22, 23) Bhi ẹghe ọkpẹnlẹn nin mhan ki ye nian, Jesu Kristi hi David nọn khua. Ọle hi ‘ọsun-ohuan’ nin Osẹnobulua re ọbhọ nọn ha gbẹloghe ẹbho nesọle rebhe bhi ọne otọ nan. Ọle sun usun ọsi enanzẹle bi usun ‘ohuan nekẹle.’—John 10:16.
Baibo Nan Tie
(Ezekiel 32:1-16) And in the 12th year, in the 12th month, on the first day of the month, the word of Jehovah again came to me, saying: 2 “Son of man, sing a dirge concerning Pharʹaoh king of Egypt, and say to him, ‘You were like a strong young lion of the nations, But you have been silenced. You were like a sea monster, thrashing about in your rivers, Muddying the waters with your feet and fouling the rivers.’ 3 This is what the Sovereign Lord Jehovah says: ‘By means of an assembly of many nations I will cast my net over you, And they will haul you up in my dragnet. 4 I will abandon you on the land; I will cast you onto the open field. I will cause all the birds of the sky to settle on you, And I will satisfy the wild beasts of the whole earth with you. 5 I will cast your flesh on the mountains And fill the valleys with your remains. 6 I will drench the land with your gushing blood up to the mountains, And it will fill the streams.’ 7 ‘And when you are extinguished I will cover the heavens and darken their stars. I will cover the sun with clouds, And the moon will not give its light. 8 I will darken all the shining luminaries in the heavens because of you, And I will cover your land with darkness,’ declares the Sovereign Lord Jehovah. 9 ‘I will distress the hearts of many peoples when I lead your captives to other nations, To lands that you have not known. 10 I will cause many peoples to be awestruck, And their kings will shudder in horror over you when I brandish my sword before them. They will tremble continually, each fearing for his life, On the day of your downfall.’ 11 For this is what the Sovereign Lord Jehovah says: ‘The sword of the king of Babylon will come upon you. 12 I will cause your hordes to fall by the swords of mighty warriors, The most ruthless of the nations, all of them. They will bring down the pride of Egypt, and all her hordes will be annihilated. 13 I will destroy all her livestock beside her abundant waters, And no foot of a human or hoof of the livestock will muddy them again.’ 14 ‘At that time I will clear up their waters, And I will make their rivers flow like oil,’ declares the Sovereign Lord Jehovah. 15 ‘When I make Egypt a desolate wasteland, a land stripped of all that filled it, When I strike down all the inhabitants in it, They will have to know that I am Jehovah. 16 This is a dirge, and people will certainly chant it; The daughters of the nations will chant it. They will chant it over Egypt and over all its hordes,’ declares the Sovereign Lord Jehovah.”
AUGUST 21-27
EMHIN NE GHANLẸN NE RIBHI BAIBO | EZEKIEL 35-38
“A Dẹ Kẹ Dunmhun Gog ọsi Magog A”
(Ezekiel 38:2) “Ọmọn nọnsi okpea, dene ẹlo da Gog nọnsi otọ ọsi Maʹgog, ojie nọn kokhun nẹ nọnsi Meʹshech bi Tuʹbal, uwẹ ha kha akhasẹ rẹ da ọle.
w15 5/15 29-30
Ọta Nin Ẹria Ne Tie Ebe Nesẹmhan Nọọn
Họ bhọ hi Gog ọsi Magog? Nin mhan rẹ re ewanniẹn bhi ọne inọnta nin, ọkhẹke nin mhan guanọ otọ iBaibo nọnsẹn, nin mhan da lẹn ọne iBaibo yọle ọ dẹ mun okhọn bu ẹbho nesi Osẹnobulua. Gbera okhọn nin Gog ọsi Magog da mun bu ẹbho nesi Osẹnobulua nin Baibo tẹmhọnlẹn, Baibo da sẹyẹ tẹmhọn okhọn nin “ọne ojie ọsi North,” bi okhọn nin “ene ijie ọsi ọne otọ nan” da mun bu ẹbho nesi Osẹnobulua. (Ezek. 38:2, 10-13; Dan. 11:40, 44, 45; Rev. 17:14; 19:19) Okhọn ọkpa ene okhọn nan be khin? Ọdiabe. Edandan iribhọ ghe, okhọn ọkpa iBaibo re elin kẹkẹ talọ je. Bezẹle nin mhan ha da sabọ ta iriọ? Ranmhude, Baibo taman mhan ghe, ene agbaẹbho rebhe bhi ọne otọ nan dẹ deba bhi ọne okhọn nan da mun bu ẹbho nesi Osẹnobulua re. Ọne okhọn nan da re okhọn Armageddon munhẹn.—Rev. 16:14, 16.
Mhan ha fẹ eje kẹkẹ ghe bhi Baibo ne tẹmhọn ọkhọn ọkike nan da mun bu ẹbho nesi Osẹnobulua, mhan ki dọ kere ghe, ene agbaẹbho rebhe ne ha kugbe mun okhọn bu ẹbho nọnsi Osẹnobulua, ele a tiọle Gog ọsi Magog, ọiyi Esu. Ojie ọsi North nan rẹ lu arẹkhọkhọ, ọle da be mun ọkalo bhi ọne okhọn nan? Mhan ida sabọ wo ta irio fo. Ọkpakinọn, ebi Jehova tale rẹji Gog dẹ sabọ rẹ mhan ha riale ghe, iriọ ọ da gene ha khin. Jehova da taman Gog yọle: ‘Uwẹ ki nanbhi isẹ vae, nanbhi eje ree nẹ bhi ọsi okhun north vae. Uwẹ bi ẹbho ne bunbun ne ha rẹkhan ẹn, ele rebhe hẹn akasi, usun ẹbho ne bunbun, eyọkhọnlẹn ne manman bun.’—Ezek. 38:6, 15.
(Ezekiel 38:14-16) “Bhiriọ, kha akhasẹ, ọmọn nọnsi okpea, uwẹ ha taman Gog yọle, ‘Ọnan hi ebi Jehova Nin Ebealẹn Nọn Kokhun Nẹ tale: “Bhi ọne ukpẹdẹ nin Izrẹl nin ẹbho nesẹmhẹn ha rẹ ha nyẹnlẹn bhi ogbaga, uwẹ ida be lẹn? 15 Uwẹ ki nanbhi isẹ vae. Nanbhi eje ree nẹ bhi ọsi okhun north vae. Uwẹ bi ẹbho ne bunbun ne ha rẹkhan ẹn, ele rebhe hẹn akasi, usun ẹbho ne bunbun, eyọkhọnlẹn ne manman bun. 16 bọsi ebhu nọn gugu otọ rebhe, uwẹ ki vẹ da Izrẹl nin ẹbho nesẹmhẹn. Bhi ẹghe ọkike agbọn, mhẹn dẹ ji uwẹ bu agbaẹbho nọnsẹmhẹn re, nin agbaẹbho rebhe nan dọ lẹn mhẹn, sade mhẹn nanbhi ebi mhẹn ha lu uwẹ le isira ele, rẹ kpe elin mhẹn khia, Eo Gog.” ’
w12 9/15 5-6 ¶8-9
Be Bhọ Ọkpẹnlẹn Nọnsi Ọne Agbọn Nan Da Rẹ Sunu Yẹ?
8 A ha fuẹn oga ohoghe rebhe a fo, ẹbho nọnsi Osẹnobulua ki sẹyẹ ha nyẹnlẹn bhi ogbaga, aharẹmiẹn ele ‘imhọn ogbe.’ (Ezek. 38:11, 14) Be da sunu ji ene usun ẹbho ne sẹye wo ha ga iJehova, arẹmiẹn ọdiabe ele imhọn ogbaga soso hiehie? Ọdiabe ghe, ene agbaẹbho rebhe ki mun okhọn bu ele re. Ọne okhọn nan, ọle iBaibo tiọle okhọn nin “Gog nọnsi otọ ọsi Magog” da mun re. (Tie Ezekiel 38:2, 15, 16.) Ẹlo nela mhan ha rẹ ha ghe ọne okhọnlẹn nan?
9 Ọ bha khẹke nin mhan ji ofẹn ha mun mhan ranmhude mhan lẹn ghe ọne okhọn nan vade bhi ẹghe odalo. Ebi mhan ha mhọn bhi ọkhọle hi, ebi elin nọnsi Jehova ha rẹ kpe khia yẹ, bi ebi ọrebhe ha rẹ lẹn yẹ ghe, Jehova ọkhẹke nọn ha gbẹloghe, ọiyi ebi mhan ha rẹ miẹn uhọnmhọn yẹ. Bhi ọsi ẹmhọanta, ọ gbera igba 60 nin Jehova yọle: “Bha ki dọ lẹn ghe Imhẹn hi Jehova.” (Ezek. 6:7; fẹ ebe nan gbẹn bhi otọle ghe.) Bhiriọ, mhan re ọhubhudu ha khẹ ọne ẹghe nin ọne ọta akhasẹ nọnsi Ezekiel nan ha rẹ munsẹ. Mhan mhọn ọne iruduba ghe, ‘Jehova lẹn ebi ọle ha rẹ hinmhin ẹbho ne re ẹkẹ-ata ga ọle sibhi ẹkẹ edọnmhẹn re yẹ.’ (2 Pet. 2:9) Ejayenan nian, ọkhẹke nin mhan re isẹhoa nin mhan ki rẹ miẹn rẹ ha mun urẹọbhọ nọnsẹmhan ziẹn bhọ, nin mhan da sabọ sun rẹkhan iJehova bhi ẹkẹ edọnmhẹn nin mhan irẹ miẹn bhi egbe. Be imhan ha lu? Mhan ha nan erọnmhọn. Mhan ki yẹ ha tie iBaibo yẹ ria eria nyan ebi mhan tie. Mhan ki ha tẹmhọn Agbejele man ẹbho. Mhan da ha lu enan, mhan ki sabọ mun iruduba nọnsẹmhan rẹji iẹnlẹn ọsi ighegheghe zeze, bọsi ‘emhin nan rẹ mun ọkọ diẹn bhi ẹdẹ.’—Heb. 6:19; Ps. 25:21.
(Ezekiel 38:21-23) Inian iJehova Nin Ebealẹn Nọn Kokhun Nẹ tale: “‘Mhẹn dẹ tie agbada ọle bhi egbe bhi ukoke nesẹmhẹn rebhe. Ọdeọde ki ne agbada nọnsọle da obhio ole. 22 Mhẹn dẹ re emianmhẹn bi ugbe rẹ bhu ohiẹn nọnsọle; Mhẹn dẹ biri amẹn nọn ha manman rọ, bi esia ne kọnkọn, deba eranlẹn bi sulfur nyan ọlẹn bi eyokhọnlẹn nesọle, deba usun ẹbho ne rẹkhan ọlẹn. 23 Mhẹn ki gene gẹn egbe mhẹn yẹ kpe elin mhẹn khia, mhẹn ki ji ọrebhe bhi agbaẹbho ne bunbun dọ lẹn mhẹn; ele ki dọ lẹn ghe mhẹn hi Jehova.’
w14 11/15 27 ¶16
‘Ẹbho Nọnsi Osẹnobulua Bha ki Khin Nian’
16 A ha dunmhun iBabylon nọn Khua sotọ fo, agbọn rebhe ki mun okhọn da ẹbho nesi Jehova. Bhi ọne ẹghe nin, ọkhẹke nin mhan neko bhi odotọ ogbaga nin Jehova da rẹ gue ẹbhọ nesọle. Ranmhude ghe, ọne okhọn nan ha mun bu ẹbho nọnsi Osẹnobulua, ọle hi emhin nọn ha sunu bhi ẹghe ‘ekpokpo nọn khua’ nọn ha re okhọn Armaggedon munhẹn. Jehova tobọle mhanmhan ebi emhin ha rẹ sunu yẹ, bi ọne ẹghe nọn ha rẹ sunu tee. (Matt. 24:21; Ezek. 38:2-4) Bhi ọne ẹghe nin, Gog ki mun okhọn bu ẹbho ‘nan kiẹ sikoko bhi ẹwẹ ene agbaẹbho,’ ẹbho nesi Jehova. (Ezek. 38:10-12) Ọne okhọn nin ele ha mun bu ẹbho nesi Jehova nan, ọle iyaman nọn ha rẹman ghe, ẹghe sẹle nin Jehova ha rẹ gbe iGog bi usun ẹbho ne rẹkhanlẹn khuelọ. Jehova ki kpe elin nọnsọle khia, yẹ rẹman ẹbho rebhe ghe, ọle nin Jehova ọkhẹke nọn ha gbẹloghe. Ọnan zẹle nin iJehova da yọle: Mhẹn ki gene . . . ji ọrebhe bhi agbaẹbho ne bunbun dọ lẹn mhẹn; ele ki dọ lẹn ghe mhẹn hi Jehova.”—Ezek. 38:18-23.
Guanọ Emhin Oriọn ne Ghanlẹn
(Ezekiel 36:20, 21) Ọkpakinọn, ẹghe nin ele ki rẹ sẹbhi ene agbaẹbho nin, ẹbho da ha faa elin nọn khiale nọnsẹmhẹn an beji ele rẹ ha ta ẹmhọn ele ghe, ‘ẹbho nesi Jehova khenan, ọkpakinọn a khu ele sibhi otọ nọnsọle re.’ 21 Bhiriọ, ẹmhọn elin nọn khiale nọnsẹmhẹn dẹ santuẹ mhẹn an, elin nọnsẹmhẹn nin uwa ọsi Izrẹl faa a bhi ẹwẹ ene agbaẹbho nin ele gbera ha khian.”
w02 6/15 20 ¶12
Luẹ Uwedẹ Iẹnlẹn Nọn Khiakhia Nọn Khẹke Kristiẹn, Sẹyẹ ha Man Ẹbho Le.
12 Paul nin odibo da re ọtọle man, ebezẹle nọn da manman khẹke nin mhan luẹ uwedẹ iẹnlẹn ne khiakhia ne ribhi Baibo, sẹyẹ ha lu rẹkhan ọlẹn. Uwedẹ iẹnlẹn nọn bha gba nin ibhokhan Izrẹl rẹ ha nyẹnlẹn da re itọn sin elin nọnsi Jehova. Ọnin zẹle nin Paul nin odibo da gbẹn yọle: ‘Uwẹ nọn re uhi rẹ hiọ, uwẹ be gbobọ ra uhi rẹ re ekpẹn sibhi elin nọnsi Osẹnobulua re? Beji arẹ gbẹn ọlẹn ọbhi otọ, “ene agbaẹbho re unun ji elin nọnsi Osẹnobulua, ranmhude bha.”’ (Romans 2:23, 24) Iriọ sẹyẹ nọn ẹlẹnan. Ahamiẹn mhan bha nyẹnlẹn rẹkhan uhi nin Jehova gbe rẹji uwedẹ nọn khẹke nin Kristiẹn rẹ ha nyẹnlẹn, mhan ki ha ria elin nọnsi Osẹnobulua a, ranmhude ọle ne ene uhi nan nin mhan. Bhi obọ nọnkẹle, mhan a ha nyẹnlẹn rẹkhan ene uhi nan, mhan ki rẹ ogẹn ji elin nọnsọle yẹ mun ekpẹn nanlẹn. (Isaiah 52:5; Ezekiel 36:20) Ranmhude nin mhan rẹ lẹn ọnan, ọlezẹle nin mhan da manman dọnmhegbe rẹ mundia nọnsẹn sade mhan kuẹlo bhi edọnmhẹn la sade mhan ribhi idia nọn ha rẹ mhan ha riale ghe, mhan ha re obọ gbera uwedẹ iẹnlẹn nọn khẹke kristiẹn, ọle ha lẹkhẹ nin mhan nẹ. Ọkpakinọn mhan yẹ luẹ emhin ọbhebhe bhi ọta nin Paul tale. Gbera ghe mhan lẹnmhin uwedẹ nin mhan rẹ nyẹnlẹn dẹ sabọ re ogẹn ji Jehova la re itọn bhi elin nọnsọle, ọ yẹ khẹke nin mhan rekpa ẹbho nin mhan man ele iBaibo rẹ lẹn ghe, uwedẹ nin ele rẹ nyẹnlẹn rẹkhan uhi ne gbale nesi Jehova dẹ yẹ sabọ re ogẹn ji ọle. Gbera ọkhọnlẹn nin mhan mhọn bhi iẹnlẹn, bi egbe nọn daanlẹn nin mhan mhọnlẹn ranmhude mhan nyẹnlẹn rẹkhan uwedẹ iẹnlẹn nọn khiakhia nọn khẹke kristiẹn, ọ sẹyẹ rẹso elin nọnsi Jehova—Osẹnobulua nọn man mhan uwedẹ nin mhan ha rẹkhan.—Psalm 74:10; James 3:17.
(Ezekiel 36:33-36) “Ọnan hi ebi Jehova Nin Ebealẹn Nọn Kokhun Nẹ tale: ‘Ukpẹdẹ nin mhẹn ha kpe bha khia bhi olukhọ rebhe nesẹbha, Mhẹn ki ji ẹbho dọ ha nyẹnlẹn bhi ene agbaẹbho, yẹ bọn eji a ka dunmhun an. 34 Ọne otọ nan da khu ẹbho kpanọ, nin ọrebhe ne gbera bhi enin wo daghe ghe, ẹbho iyẹ ye, ọ ki kiẹn otọ nan da kọ emhin. 35 Ẹbho ki yole: “Inian ọne ọto nin ebho iyẹ ye ki diabe ogba nọnsi Eʹden. Ene agbaẹbho nan dunmhun an, nin ẹbho iyẹ ye, nan guọghọ sotọ, ki manman mhọn ogbaga nọn ziẹnlẹn, ebho ki nyẹn bhọ.” 36 Ene agbaẹbho ne ki kẹre ne nyẹn nega bha, ele ki dọ lẹn ghe Imhẹn tobọmhẹn nin Jehova bọn eji a dunmhun sotọ, mhẹn da sẹye kọ emhin ọbhi eji ẹbho iyẹ ye. Imhẹn tobọmhẹn nin Jehova tale fo, mhẹn da yẹ lu ọle.’
w88 9/15 24 ¶11
‘Ele Ki Dọ Lẹn Ghe, Imhẹn hi Jehova’
11 Ẹghe nin ene kẹre bhi ibhokhan Izrẹl rẹ fikie vae bhi Judah fo, a da re otọ iJudah nan ka rẹ mun fia kiẹn eje mọn ikperan bọsi “ogba nọnsi Eden.” (Tie Ezekiel 36:33-36.) Bhiriọ sẹyẹ, rẹ munhẹn bhi 1919, bhi uwedẹ oriọn, Jehova da re idia nọnsi enanzẹle ne sẹyẹ ribhi otọ kiẹn ogba ọfubhegbe nọn manman sabọ mọn ikperan. Inian ele ka rẹ diabe ọtọ nan mun fia. Ejayenan nian, enanzẹle bi ‘usun ẹbho’ ne da nyẹnlẹn bhi ọne otọ nan, ele ki koko ribhi ẹkẹ ọne ogba nan. Beji amiẹn ghe ẹbho ne khiale vuọn ọne ogba ọfubhegbe ọsi oriọn nan, ọkhẹke nin ọdeọde bhi ẹwẹ mhan rebhe ha wẹnna bhọ, nin ọne ogba nan rẹ khiakhia ẹghe rebhe.—Ezekiel 36:37, 38.
Baibo Nan Tie
(Ezekiel 35:1-15) The word of Jehovah again came to me, saying: 2 “Son of man, turn your face toward the mountainous region of Seʹir, and prophesy against it. 3 Say to it, ‘This is what the Sovereign Lord Jehovah says: “Here I am against you, O mountainous region of Seʹir, and I will stretch out my hand against you and make you a desolate wasteland. 4 I will turn your cities into ruins, and you will become a desolate wasteland; and you will have to know that I am Jehovah. 5 For you showed unrelenting hostility, and you gave the Israelites over to the sword at the time of their disaster, at the time of their final punishment.”’ 6 “‘Therefore as surely as I am alive,’ declares the Sovereign Lord Jehovah, ‘I will prepare you for bloodshed, and bloodshed will pursue you. Since it was blood that you hated, bloodshed will pursue you. 7 I will make the mountainous region of Seʹir a desolate wasteland, and I will cut off from it anyone passing through and anyone returning. 8 I will fill its mountains with the slain; and those slain by the sword will fall on your hills, in your valleys, and in all your streams. 9 I will make you a perpetual desolation, and your cities will not be inhabited; and you will have to know that I am Jehovah.’ 10 “Because you said, ‘These two nations and these two lands will become mine, and we will take possession of both,’ even though Jehovah himself was there, 11 ‘therefore as surely as I am alive,’ declares the Sovereign Lord Jehovah, ‘I will deal with you according to the same anger and jealousy that you displayed in your hatred toward them; and I will make myself known among them when I judge you. 12 You will then have to know that I myself, Jehovah, have heard all the insolent things you spoke against the mountains of Israel when you said, “They have been laid desolate and have been given to us to devour.” 13 And you spoke arrogantly against me, and you multiplied your words against me. I heard it all.’ 14 “This is what the Sovereign Lord Jehovah says: ‘The whole earth will rejoice when I will make you a desolate wasteland. 15 Just as you rejoiced when the inheritance of the house of Israel was laid desolate, that is how I will deal with you. You will become a desolate ruin, O mountainous region of Seʹir, yes, all of Eʹdom; and they will have to know that I am Jehovah.’”
AUGUST 28–SEPTEMBER 3
EMHIN NE GHANLẸN NE RIBHI BAIBO | EZEKIEL 39-41
“Ebi Imianlo ọsi Uwa Oga Nin Ezekiel Miẹn Rẹ Rẹtẹ Uwẹ Yẹ”
(Ezekiel 40:2) Bhi ẹkẹ imianlo nin Osẹnobulua rẹ mhẹn miẹn, Ọ da re mhẹn ha khian otọ ọsi Izrẹl, dọ re mhẹn huẹnre bhi ukoke nọn manman yoyo, uwa nọn diabe agbaẹbho da ha ribhi obọ si south bhi uki ọne oke.
w99 3/1 11 ¶16
‘Dene Ọkhọle Nọnsẹ Da’ Uwa Oga Nọnsi Osẹnobulua!
16 Nin mhan rẹ miẹn ọne ewanniẹn nan, ji mhan kie dọ fẹ ọne imianlo tobọle ghe nọnsẹn. Ezekiel da gbẹn yọle: ‘Bhi ẹkẹ imianlo nin Osẹnobulua rẹ mhẹn miẹn, Ọ da re mhẹn ha khian otọ ọsi Izrẹl, dọ re mhẹn huẹnre bhi ukoke nọn manman yoyo, uwa nọn diabe agbaẹbho da ha ribhi obọ si south bhi uki ọne oke.’ (Ezekiel 40:2) Eji a da re ọne imianlo nan man, nọn yi “ukoke nọn manman yoyo,” da ye mhan re ebi a gbẹn ọbhi Micah 4:1, nọn yọle: ‘Bhi eghe ọkike agbọn, ukoke non khua nọnsi uwa nọnsi Jehova ki dọ manman dedia nọnsẹn gbera ene ukoke nọn khua nekẹle rebhe. A ki dọ mun ọlẹn okhun gbera ene oke rebhe. Sẹyẹ, ẹbho ne bunbun ki dọ ha vẹ nanbhọ.’ Ẹghela ọne akhasẹ nan rẹ munsẹ? Micah 4:5 rẹman mhan ghe, ọ munhẹn ha sunu bhi ẹghe nin ene agbaẹbho rẹ sẹyẹ ha ga osẹ ohoghe kẹkẹ. Bhi ọsi ẹmhọanta, bhi ọne ẹghe nọnsẹmhan nan, nọn yi “ẹghe ọkike agbọn,” ọle a rẹ kie mun oga ẹmhọanta okhun diọ bhi eji ọ khẹke nọn ha ye bhi iẹnlẹn ọsi edibo nesi Osẹnobulua.
(Ezekiel 40:3) Ọ ki re mhẹn sẹbhi enin, Mhẹn da daghe okpea nin egbe nọnsọle diabe ọsi copper. Ọ da re uri bi ukpokpo nan rẹ maan emhin mhọn bhi obo. Ọ da mundia bhi ọne igeti.
(Ezekiel 40:5) Mhẹn da daghe ogbe nan gbe nẹga azagba osi ọne uwa oga. Ọne okpea da re ukpokpo nan rẹ maan emhin mhọn bhi obo. Ọne ukpokpo taan sẹbhi cubit ehan (a da hian ukpokpo nọn taan sẹbhi ubhiamhin ọsi atata-obọ ba ukpokpo ọkpa-ọkpa bhi ene icubit). Ọ da munhẹn ha maan ọne ogbe, iti nọnsọle da ha yi utanmhin ọsi ọne ukpokpo okpa, uyomhin nọnsọle da ha yi utanmhin ọsi one ukpokpo ọkpa.
w07 8/1 10 ¶2
Emhin Eso Nan Miẹn Tie bhi Ebe ọsi Ezekiel—II
40:3–43:17—Be Bhọ Emhin Kpataki Nan Miẹn Luẹ bhi Uwa Ọga nan Maanlẹn ?
Umaanmhin nan maan ọne uwa oga, rẹman ghe, emhanmhan nọnsi Jehova rẹji oga nọn khiale dẹ gene munsẹ.
(Ezekiel 40:10) Bhi geti nọn ribhi obọ nin oẹnlẹn da hẹn re (east), ugha ea ọsi emuada da ribhi obo veva ọsi ọne igeti. Abọkpa ene ugha ea kponọ sẹ. Abọkpa ene ikazi ne ribhi efẹn veva ye kpọnọ sẹ.
(Ezekiel 40:14) Ọ da yẹ maan ene ikazi ne ribhi efẹn veva, ne taan sẹbhi cubit 60, deba ene ikazi ne ribhi efẹn-efen igeti, rẹ nega ọne azagba rebhe.
(Ezekiel 40:16) Window ne mhọn ikuẹkuẹ uhio da ribhi ene ugha ọsi emuada bi ikazi nọnsele ne ribhi efẹn veva bhi ẹkẹ ọne geti. Window sẹyẹ ribhi efẹn veva bhi ẹkẹ ọne ununro. A da drọ amanzẹ ọsi udin bhi ikazi ne ribhi efẹn-efẹn ọlen.
w07 8/1 11 ¶4
Emhin Eso Nan Miẹn Tie bhi Ebe ọsi Ezekiel—II
40:14, 16, 22, 26. Amanzẹ ọsi udin nan drọ bhi unuro nan rẹkhan nanbhi ọne uwa oga rẹman ghe, ẹbho ne khiakhia bhi uwedẹ iẹnlẹn nọnsele, ele ọkpa da sabọ nanbhọ. (Psalm 92:12) Ọnan rẹman mhan ghe, uwedẹ iẹnlẹn nọnsẹmhan ha khiakhia, ọle ọkpa iJehova ha da miẹn oga nọnsẹmhan bhi egbe.
Guanọ Emhin Oriọn ne Ghanlẹn
(Ezekiel 39:7) Mhẹn dẹ re elin nọn khiale nọnsẹmhẹn man bhi ẹwẹ ibhokhan Izrẹl nin ẹbho nesẹmhẹn, mhẹn ida yẹ ka nan rẹ faa elin nọn khiale nọnsẹmhen an; ene agbaẹbho kẹkẹ ki dọ lẹn ghe Imhẹn hi Jehova, Ọnọn Khiale nọn ribhi Izrẹl.’
w12 9/1 21 ¶2
‘Ene Agbaẹbho ki dọ Lẹn Ghe Imhẹn hi Jehova’
Jehova da yọle: “Mhẹn ida yẹ ka nan rẹ faa elin nọn khiale nọnsẹmhen an.” Ẹbho ha yọle ghe Osẹnobulua mhọn obọ bhi emhin ọbe ne sunu bhi ọne agbọn nan, ele diriọ ria ọle elin an. Bezẹle nin mhan da ta iriọ? Bhi ẹkẹ Baibo, “elin” mundia unan ọria nin ọria khin. Ebe ọso da yọle ghe, elin nọnsi Osẹnobulua mundia nin, “emhin nan rẹ lẹn ọlẹn; ọ sẹyẹ mundia nin usi nọnsọle, bi ekpẹn nọn khẹke ọle.” Elin nọnsi Jehova mundia nin unan ọria nin Jehova khin. Ẹlo nela iJehova rẹ ghe ohiẹn-eku? Ohiẹn-eku sọnọn iJehova. Ọ yẹ ba ọle bhi egbe sade ọle daghe eria loya ranmhude ohiẹn-eku. (Exodus 22:22-24) Ẹbho a ha tale ghe Jehova mhọn obọ bhi emhin ne sọnọn ọlẹn, ele diriọ ria ọle elin an. Ele bha diriọ ‘mun ekpẹn nin elin nọnsi Jehova.’—Psalm 74:10.
(Ezekiel 39:9) Ene nyẹn bhi agbaẹbho ne ribhi otọ Izrẹl ki dagbare dọ re emhin okhọnlẹn rẹ fi eranlẹn—ene ugue ne khere-khere bi ene ugue ne kpọnọ, ene uhẹn bi ufẹnmhẹn, ene oran ọsi okhọnlẹn bi ọkuọ. Ele ki re ene emhin nan rebhe fi eranlẹn rẹ sẹbhi ikpe ihinlọn.
w89 8/15 14 ¶20
A Kie Tuje Odẹ ọsi Ogba Ọfubhegbe A
Be ki da sunu ji emhin okhọn rebhe nin ene agbaẹbho fiya? Bhi uwedẹ ọsi arẹkhọkhọ, a da ji mhan lẹn ghe, ọ dẹ re ẹghe bhi otọ a kue sabọ tuẹ ene emhin okhọn an. Ọnan rẹman ghe ene emhin okhọn de manman bun. (Ezekiel 39:8-10) Asabọ miẹn ghe ẹbho ne miẹn uhọnmhọn bhi okhọn Armageddon dẹ fi emhin okhọn nọnsi ene agbaẹbho denọ diọ bhi emhin nin ele ha rẹ ha lu iwẹnna kẹkẹ.—Isaiah 2:2-4.
Baibo Nan Tie
(Ezekiel 40:32-47) When he brought me into the inner courtyard from the east, he measured the gate, and it was the same size as the others. 33 Its guard chambers, its side pillars, and its porch were the same size as the others, and there were windows on each side of it and its porch. It was 50 cubits long and 25 cubits wide. 34 Its porch faced the outer courtyard, and there were palm-tree figures on both of its side pillars, and eight steps led up to it. 35 He then brought me into the north gate and measured it; it was the same size as the others. 36 Its guard chambers, its side pillars, and its porch were the same as the others. It had windows on each side. It was 50 cubits long and 25 cubits wide. 37 Its side pillars faced the outer courtyard, and there were palm-tree figures on both of its side pillars, and eight steps led up to it. 38 A dining room with its entrance was near the side pillars of the gates, where the whole burnt offerings were washed. 39 There were two tables on each side of the porch of the gate on which to slaughter the whole burnt offerings, the sin offerings, and the guilt offerings. 40 On the way up to the north gate, there were two tables outside the entrance. There were also two tables on the other side of the porch of the gate. 41 There were four tables on each side of the gate—eight tables in all—on which the sacrifices were slaughtered. 42 The four tables for the whole burnt offering were of hewn stone. They were one and a half cubits long, one and a half cubits wide, and one cubit high. On them were kept the implements used to slaughter the burnt offerings and the sacrifices. 43 Shelves, one handbreadth wide, were attached all around the interior walls; and the flesh of the gift offerings would be placed on the tables. 44 Outside the inner gate were the dining rooms for the singers; they were in the inner courtyard near the north gate, facing south. Another dining room was near the east gate, facing north. 45 He said to me: “This dining room that faces south is for the priests who are responsible for the services in the temple. 46 The dining room that faces north is for the priests who are responsible for the service of the altar. They are the sons of Zaʹdok, those from the Levites who are assigned to approach Jehovah to minister to him.” 47 Then he measured the inner courtyard. It was 100 cubits long and 100 cubits wide, foursquare. The altar was in front of the temple.