PERPUSTAKAAN ONLINE Manuriaigö
PERPUSTAKAAN ONLINE
Manuriaigö
Nias
ö
  • ö
  • Ö
  • ŵ
  • Ŵ
  • ʼ
  • SURA NI'AMONI'Ӧ
  • PUBLIKASI
  • ANGOWULOA
  • bt faza 27 nga’örö 211-217
  • ʼHaogö Wamaduhuʼöʼ

Lö nihenaigö video nifili

Bologö dödöu, so zi fasala irege tebai teboka video

  • ʼHaogö Wamaduhuʼöʼ
  • ’Haogö Wamaduhuʼö Sanandrösa ba Wamatörö Lowalangi’
  • Tuho sigide-ide
  • Tuho si Fagölö
  • ’Mangandrö Saohagölö Waulo khö Lowalangi ba Tefarou Dödönia’ (Hal. 28:14, 15)
  • ’Fatuwu Sibai Niha Gofu Hezo’ (Hal. 28:16-22)
  • ”Ihaogö Wamaduhuʼö”—Duma-Duma Sinangea Taʼoʼö (Hal. 28:23-29)
  • ’Manuriaigö Famatörö Lowalangi’ (Hal. 28:30, 31)
  • Okhögö Waʼabarani Börö Me Yehowa Zanolo Yaʼugö
    Manuriaigö Famatörö Yehowa (Famahaʼö)—2020
  • ”Lö Horögu ba Ndro Niha Fefu”
    ’Haogö Wamaduhuʼö Sanandrösa ba Wamatörö Lowalangi’
  • ”Mifondrondrongo Wehedegu”
    ’Haogö Wamaduhuʼö Sanandrösa ba Wamatörö Lowalangi’
  • Mofanö Waulo ba Roma
    Fahaʼö Ndraʼugö ba Cerita-Cerita Zura Niʼamoniʼö
’Haogö Wamaduhuʼö Sanandrösa ba Wamatörö Lowalangi’
bt faza 27 nga’örö 211-217

FAZA 27

’Haogö Wamaduhuʼö’

Hewaʼae no lakuru Waulo ba Roma, lö iböhöli wamalua halöwö fanuriaigö

Teʼodane-dane ba Halöwö Zinenge 28:11-31

1. Hadia waʼafaduhu dödö niʼokhögö Waulo hegöi ira awönia, ba hadia mbörö?

KÖFA sebua si so tandra ”Ono Matua si Faero khö Zeo” solohe bua zinanö, moloyo ia iʼotarai Hulo Malata ba Nasi Mediterania numalö ba Gitalia. Me luo daʼö te döfi 59 M. Yawa ba göfa andrö so zinenge sotöi Faulo, niha nikuru nizago ndra saradadu hegöi ira talifusönia si sara lala wamati yaʼia daʼö Luka ba Arisaro. (Hal. 27:2) Tenga simane ono bua göfa, ira sanuriaigö andre lö laʼodaligö wanolo moroi khö nono matua si faero yaʼia daʼö Kastor hegöi Poluks, ono lowalangi Yunani sotöi Zeo. (Hal. 28:11, nwtsty-IN.) Faulo hegöi ira talifusönia lafosumange Yehowa, si no mangumaʼö wa Faulo dania zameʼe famaduhuʼö sindruhu ba Roma ba si zizio föna Kaisaro.—Hal. 23:11; 27:24.

2, 3. Hezo itörö köfa nitörö Waulo, ba hadia wanolo nitemania iʼotarai ba wamobörö?

2 Tölu hari me no toröi ira ba Zirakusa, banua si sökhi ba Sisilia sarakhagö fagölö ba mbanua Atena hegöi Roma, moloyo göfa andrö numalö ba Regio ba mbalö tanö raya Italia. Aefa daʼö, börö me ilau angi moroi raya, tola mofanö göfa daʼö 320 kilometer ofeta ba labua göfa Wuteoli, Italia (sahatö ba Napoli iadaʼa), abölö alio moroi ba ngaluo si toʼölö yaʼia daʼö ba ngaluo si dua.—Hal. 28:12, 13.

3 Daʼa gafuriata wofanö Waulo ba wangondrasi Kaisaro Nero ba Roma. Iʼotarai wamobörö ofeta ba gafuriata, ”Lowalangi wondrara dödö” lö tebulö ilumöʼö Waulo. (2 Ko. 1:3) Simane nitutunöda dania, lö taya waʼaterou dödö Waulo ba wamalua halöwönia tobali utusan injil börö wanolo moroi khö Yehowa.

’Mangandrö Saohagölö Waulo khö Lowalangi ba Tefarou Dödönia’ (Hal. 28:14, 15)

4, 5. (a) Hadia waʼasökhi dödö nitema Waulo hegöi ira awönia ba Wuteoli, ba hana wa oya nitehegö khöra? (b) Hewisa gamuata si sökhi moguna ia ba niha Keriso hewaʼae ba gurunga so ira?

4 Ba Wuteoli, ’falukha Waulo hegöi ira awönia khö ndra talifusö ba laforege enaʼö toröi ira ba daʼö fitu hari waʼara’. (Hal. 28:14) Sindruhu-ndruhu wa no duma-duma si sökhi ba wangoromaʼö faʼasökhi dödö! Oya howu-howu nitema ndra talifusö andrö ba waʼasökhi dödöra börö me teʼaroʼö ira ba wamati me iʼondrasi ira Faulo hegöi ira awönia. Hizaʼi, hana wa oya zi tola latehegö ira saradadu ba niha gurunga simane Faulo? Tola manö börö me no lafaduhusi tödö Waulo ira saradadu Romawi sozago yaʼia.

5 Simane daʼö göi iadaʼa, oya nitehegö ba nono mbanua Yehowa börö gamuata si sökhi niʼokhögöra hewaʼae no labeʼe ira ba gurunga mazui ba kamp konsentrasi. Duma-dumania ba Rumania, so samösa zorabu nihuku 75 fakhe ba gurunga, hizaʼi ibörögö ifahaʼö ia ba Zura Niʼamoniʼö ba tebulö gamuatania. Buania, labeʼe khönia halöwö ira sanaro kurunga ba weʼamöi ba fasa wowöli gama-gama soguna ba gurunga, ba lö hadöi ira saradadu sozago yaʼia! Sabölö tohude, amuatada si sökhi möi famolakhömi Yehowa.—1 Fe. 2:12.

6, 7. Hewisa ndra talifusö ba Roma wangoromaʼö faʼomasi sahöli-höli dödö?

6 Moroi ba Wuteoli, Faulo hegöi ira awönia te latörö tanö mato 50 kilometer numalö ba Kapua latörö Lala Apia si numalö ba Roma. Ba lala si tehöngö andre no mufaʼoli gara segebua ba segebolo-bolo, ba niha sanörö daʼö tola laʼila mbanua side-ide si so ba Gitalia si sökhi sibai ba sasakali laʼila Nasi Mediterania. Lala daʼa itörö manö Rawa Pontin, banua solaza-laza mato 60 kilometer moroi ba Roma ba moroi ba Fasa Afiforo. Iwaʼö Luka wa ”me no larongo waʼatoharema” ira talifusö ba Roma, so ösa zoloʼö yaʼaga ba Fasa andrö ba tanö böʼö labaloi ndraʼaga ba Tölu Daretabene, nahia wolombase mato 50 kilometer moroi ba Roma. Sindruhu-ndruhu wa no sahöli-höli dödö waʼomasi niforomaʼöra!—Hal. 28:15.

7 Tenga nahia wolombase si sökhi Fasa Afiforo ba niha serege tödö börö wanörö lala saröu. So samösa penyair Romawi sotöi Horatius, itutunö wa ”ato sibai niha si fagai ba Fasa andrö hegöi sokhö nahia solombase samuʼi”. Ifatunö göi wa ”ogoro ita nidanönia”. Yaʼia manö, lö omasi ia manga ba nahia daʼö! Hewaʼae simanö, ira talifusö ba Roma, labaloi Waulo hegöi ira awönia si fao faʼomuso dödö enaʼö tola fao ira sagötö fofanöra safuria.

8. ʼMe iʼila ndra talifusönia’ Faulo, hana wa mangandrö saohagölö ia khö Lowalangi?

8 Imane Sura Niʼamoniʼö, ”Me iʼila [ndra talifusönia] Faulo, iʼandrö saohagölö khö Lowalangi ba tefarou dödönia.” (Hal. 28:15) Sindruhu-ndruhu wa tefarou ba terara dödönia me iʼila niha niʼomasiʼönia, te so ösa ba gotaluara zi no irai falukha khönia ba zilalö. Hana wa mangandrö saohagölö Waulo khö Lowalangi? Iʼila wa faʼomasi si lö mangalui tana khönia, no bua moroi ba geheha Lowalangi daʼö. (Gal. 5:22) Iadaʼa, ifarou göi niha Keriso eheha niʼamoniʼö enaʼö latehegö waʼaurira ba larara dödö niha sabu tödö.—1 Te. 5:11, 14.

9. Hewisa wangoromaʼöda faʼowölö-ölö simane nifalua ndra talifusö samalukhaisi Faulo?

9 Duma-dumania, so ösa niha nifarou geheha niʼamoniʼö ba wangoromaʼö faʼoböwö khö ndra talifusö solulu faʼaurira ba wamosumange Yehowa, simane khö ndra satua samasui, utusan injil mazui sohalöwö safönu inötö tanö böʼönia. Sofu khöu samösa: ’Hadia tola udouʼö nasa wotuhini na tohare zatua samasui, duma-dumania ukaoni ia hegöi foʼomonia na no mangowalu ba weʼamöi manga mazui ba wohenaigö nahia wemöröra? Hadia ubeʼe ginötögu falulu fohalöwö khöra ba wanuriaigö?’ Na öfalua daʼö, oya howu-howu si tola ötema. Duma-dumania, khalaigö hawaʼomuso dödö ndra talifusö moroi ba Roma me larongo waö-waö salua khö Waulo hegöi ira awönia si möi famarou dödöra.—Hal. 15:3, 4.

’Fatuwu Sibai Niha Gofu Hezo’ (Hal. 28:16-22)

10. Hewisa zalua khö Waulo ba Roma, ba hadia nifalua zinenge andrö lö ara me no tohare ia?

10 Ba gafuriata me no ofeta Waulo hegöi ira awönia ba Roma, ”latehegö khö Waulo toröi ia ha yaʼia, ba samösa zaradadu sanarogö”. (Hal. 28:16) Si toʼölönia, enaʼö lö moloi niha gurunga laböbö dangania faoma rate ba lafakhai daʼö khö zi samösa sanaro. Hewaʼae simanö, Faulo andre samösa sanuriaigö turia somuso dödö ba lö hadöi rate si tola mondruhö bawania. Börö daʼö, me no tölu hari molombase ia, ikaoni ndra sondröniaʼö Yahudi ba Roma enaʼö owulo ira, ifatunö khöra haniha ia ba manuriaigö ia khöra.

11, 12. Me fahuhuo Waulo khö ndra niha Yahudi, hadia nifaluania enaʼö lö khöra fanahö-nahö dödö?

11 Imane Faulo, ”He ira talifusö, hewaʼae lö nilawagu soida mazui si toʼölö lafalua ira tuada me föna, labeʼe ndraʼo ba danga niha Romawi tobali niha gurunga ba Yeruzalema. Me no awai lasekhegö, ba lafofanö ndraʼo börö me lö hadöi si tobali dane-dane wamunura yaʼo. Börö me lö fao dödö niha Yahudi, andrö wa uʼohe farakaro daʼa föna Kaisaro, hizaʼi tenga omasido uböbögö zi lö duhu ba soigu.”—Hal. 28:17-19.

12 Faböi manahö-nahö dödö ndra niha Yahudi, iʼalui lala Faulo enaʼö so zi fatema ba dödöra, yaʼia me ikaoni ira ”talifusö”. (1 Ko. 9:20) Baero daʼö, ihaogö wanutunö khöra wa so ia ba Roma iadaʼa tenga ba wamöbögö si lö duhu ba soinia, hizaʼi ba wolohe farakaro daʼa föna Kaisaro. Hizaʼi, te lö nirongo ndra niha Yahudi si toröi ba Roma sanandrösa ba warakaro Waulo ba zilalö. (Hal. 28:21) Hana wa simanö? Imane sambua buku referensi, ”Köfa nitörö Waulo, daʼö zi oföna tohare ba Gitalia me no aefa mbaŵa deu, ba niha sosalahini ira samatörö moroi ba gotalua ndra niha Yahudi ba Yeruzalema mazui sura sanandrösa ba farakaro daʼa, tatu manö lö sofeta.”

13, 14. Hewisa Waulo wamaʼema tuho sanandrösa ba Wamatörö Lowalangi, ba hewisa woloʼöda duma-dumania?

13 Iadaʼa, ifaʼema Faulo duho sanandrösa ba Wamatörö Lowalangi ba iwaʼö wehede si möi famarou dödö zamondrongo. Imane, ”Daʼö mbörö wa omasido falukha ba ufatunö khömi fefu. Börö wanötöna ndraono Gizaraʼeli, andrö wa larate ndraʼo simane daʼa.” (Hal. 28:20) Tötönafö daʼa moʼamakhaita ia khö Mesia hegöi Famatörönia, simane nituriaigö mbanua niha Keriso. Lamane ira satua sokubaloi niha Yahudi khö Waulo, ”Omasiga marongo wehedemö, börö me maʼila wa fatuwu sibai niha ba agama daʼa gofu hezo.”—Hal. 28:22.

14 Na tafaʼema duria somuso dödö, tola taʼoʼö duma-duma Waulo yaʼia na taʼogunaʼö wanofu mazui fehede famasao sadöni dödö niha samondrongo. Fanuturu lala si sökhi andre tesöndra ia ba publikasi Bertukar Pikiran mengenai Ayat-Ayat Alkitab, Memperoleh Manfaat dari Pendidikan Sekolah Pelayanan Teokratis hegöi Odödögö Wombaso hegöi ba Wamahaʼö. Hadia no öʼogunaʼö fefu fakake daʼa ba wamahaʼö niha ba Zura Niʼamoniʼö?

”Ihaogö Wamaduhuʼö”—Duma-Duma Sinangea Taʼoʼö (Hal. 28:23-29)

15. Hadia zi öfa ngawalö si tohude ba wamaduhuʼö nifaʼema Waulo?

15 Ba zi samuza inötö ba ngaluo si no mutatugöi, ”abölö ato” niha Yahudi si möi ba nahia Waulo. ”Iʼotarai sihulö wongi ofeta bongi, itutunö khöra [Faulo] ba ihaogö wamaduhuʼö sanandrösa ba Wamatörö Lowalangi enaʼö faduhu dödöra khö Yesu simane niwaʼö ba Goroisa Moze hegöi Nisura Ndra Samaʼeleʼö.” (Hal. 28:23) So öfa ngawalö zi tohude ba wamaduhuʼö nifaʼema Waulo. Si oföna, iʼosambuaʼö dödönia ba Wamatörö Lowalangi. Si dua, ”ihaogö wamaduhuʼö” enaʼö faduhu dödö niha samondrongo. Si tölu, fahuo-huo ia sanandrösa ba Zura Niʼamoniʼö. Si öfa, itehegö ginötönia ba wamaʼema turia somuso dödö ”iʼotarai sihulö wongi ofeta bongi”. Sindruhu wa duma-duma si sökhi ia khöda! Hadia mbuania? ”Ibörögö so niha si faduhu tödö”, ba so göi zi löʼö. Börö me lö hadöi fahasara dödö, itutunö Luka wa ”ibörögö mofanö ira moroi ba daʼö”.—Hal. 28:24, 25a.

16-18. Hadia mbörö wa lö ahöli dödö Waulo me fatuwu niha Yahudi ba Roma ba duria nifaʼemania, ba hewisa zinangeania ita na lö latemaʼö duria nifaʼemada?

16 Lö ahöli dödö Waulo ba nifaluara andrö börö me tefaudu daʼö ba zi no ifaʼeleʼö Sura Niʼamoniʼö moloʼö duma-duma si no aboto ba dödönia. (Hal. 13:42-47; 18:5, 6; 19:8, 9) Imane Faulo ba niha sangondrasi yaʼia si lö omasi mamondrongo ba sedöna mofanö, ”Tefaudu sibai niwaʼö geheha niʼamoniʼö khö ndra tuami, niʼombakhaʼönia khö Yesaya samaʼeleʼö, ’Aeʼe ba soi daʼa ba ömane khöra: ”Mirongo sa ba lö aboto ba dödömi, lö mamalö mifaigi hizaʼi lö miʼila. Börö me no abeʼe dödö soi andre.”ʼ” (Hal. 28:25b-27) Ba li sindruhunia, ngawua wehede nifoʼeluaha tobali ”no abeʼe”, daʼö zangoromaʼö wa laʼokhögö dödö ”saweʼe-weʼe” mazui ”sotawö” irege tebai isösö daʼö turia somuso dödö. (Hal. 28:27) Sindruhu-ndruhu wa ahakhö dödöda zalua khöra andrö!

17 Imane Faulo khö ndra niha Yahudi si faröi andrö ba gafuriata wehedenia, ”Soi böʼö . . . tatu manö lafondrondrongo dania.” (Hal. 28:28; Si. 67:2; Yes. 11:10) Iwaʼö wehede daʼa sinenge andre si fao faʼafaduhu dödö, börö me iʼila samösa wa itugu ato ndra niha si tenga Yahudi sanemaʼö turia somuso dödö!—Hal. 13:48; 14:27.

18 Simane Faulo, böi abao dödöda na so niha si lö omasi manemaʼö turia somuso dödö nifaʼemada. Hadia tenga no aboto ba dödöda wa lö ato niha sanörö lala sofeta ba waʼauri? (Mat. 7:13, 14) Na so niha sangokhögö tödö satulö ba faʼawö ia ba wamosumange satulö, databokai dödöda si fao faʼomuso dödö ba wanemaʼö yaʼia.—Luk. 15:7.

’Manuriaigö Famatörö Lowalangi’ (Hal. 28:30, 31)

19. Hewisa wangogunaʼö Waulo zalua khönia?

19 Ihaogö wanutunö waö-waö safuria Luka si fao fehede si möi famarou dödö, imane, ”Toröi Waulo ba nomo nisewania dua fakhe waʼara ba itemaʼö fefu niha sangondrasi yaʼia. Ituriaigö khöra Wamatörö Lowalangi ba lö taha-tahania ba wamahaʼö yaʼira sanandrösa khö Zoʼaya Yesu Keriso si fao faʼabarani.” (Hal. 28:30, 31) Sindruhu-ndruhu wa no duma-duma si sökhi ba wangoromaʼö famati, faʼowölö-ölö ba omasi manemaʼö tome!

20, 21. Haniha manö zanema bua moroi ba halöwö fanuriaigö nifalua Waulo ba Roma?

20 So samösa nitemaʼö Waulo si fao faʼasökhi dödö yaʼia daʼö ira matua sotöi Onesimo, sawuyu soloi moroi ba Golose. Itolo ia Faulo irege tobali ia niha Keriso, ba gafuriata tobali ia ”talifusö si lö faröi ba niʼomasiʼö” Waulo. Töra moroi ba daʼö, iʼomasiʼö ia Faulo irege ikaoni ia, ’onogu Onesimo, me hulö namania ndraʼo’. (Kol. 4:9; File. 10-12) Tatu manö so nifalua Onesimo irege tefarou sibai dödö Waulo!a

21 So göi niha tanö böʼö nasa sanema bua moroi ba duma-duma nibeʼe Waulo. Imane ba niha Wilifi, ”Hadia zi no utörö, sindruhunia no tobali fondrouʼö duria somuso dödö, no laʼila fefu ira Sanaro Omo Razo hegöi niha böʼö wa no labeʼe ndraʼo ba gurunga börö Keriso. Ato ndra talifusö sangai halöwö khö Zoʼaya, teʼaroʼö ira börö me no labeʼe ndraʼo ba gurunga, itugu barani ira wangombakha taromali Lowalangi, ba lö khöra faʼataʼu.”—Fil. 1:12-14.

22. Hewisa wangogunaʼö Waulo ginötönia me lakuru ia ba Roma?

22 Iʼogunaʼö ginötönia Faulo me so ia ba gurunga ba Roma ba wanura sura sabölö moguna si tobali faosatö ba Mbuku Niʼamoniʼö Yunani Niha Keriso iadaʼa.b Moguna zura daʼö khö ndra niha Keriso me abad siföföna. Simanö göi iadaʼa, moguna khöda zura daʼö börö me tefaudu mene-menenia si no teʼehehaini, simane me awena musura ia.—2 Ti. 3:16, 17.

LIMA ZURA WAULO SAGÖTÖ ME LAKURU IA SIFÖFÖNA BA ROMA

So lima zura nisura zinenge sotöi Faulo kira-kira me döfi 60-61 M, sagötö me lakuru ia siföföna ba Roma. Ba zura nifaʼoheʼönia khö dalifusönia ba wamati sotöi Filemo, itutunö Faulo wa no tobali niha Keriso Onesimo, sawuyu Wilemo si no moloi. No tobali ama ba wamati Waulo khö Gonesimo, ba ifatenge zawuyu ’si lö moguna mböröta’ andre enaʼö ifuli ia khö zokhö yaʼia, si no tobali talifusö ba wamati.—File. 10-12, 16.

Ba zurania khö ndra niha Kolose, itutunö Faulo wa Onesimo andre ”si sambua banua” khöra. (Kol. 4:9) Onesimo hegöi talifusönia Tikhiko, latema halöwö si tohude ba wamaʼema sura si dombua andrö moroi yawa hegöi sura Waulo ba niha Nefeso.—Ef. 6:21.

Me isura zurania ba niha Wilifi, itötöi Faulo sanandrösa ”ba gurunga” hegöi salua khö zolohe surania sakali daʼa sotöi Efaforodito. Lafatenge Efaforodito ira talifusö ba Wilifi ba wanolo Faulo. Hizaʼi, mofökhö Efaforodito ba arakhagö mate. Abu göi dödönia börö me no ’larongo wa mofökhö ia’. Börö daʼö, ifatunö khöra Faulo enaʼö lö laböhöli wamosumange ”ira talifusö simane daʼö”.—Fil. 1:7; 2:25-30.

Sura Heberaiʼo mufanandrösa ia ba niha Keriso Heberaiʼo si so ba Yudea. Hewaʼae na lö itutunö sibai haniha zanura sura andrö, hizaʼi so dandra sangoromaʼö wa Faulo zanura yaʼia. Lala wamaehagö ösi zura andrö fagölö simane na isura zurania Faulo. Ifaʼoheʼö Faulo wangowai moroi khö ndra talifusö si so ba Gitalia, ba itötöi Dimoteo, si fao khönia ba Roma.—Fil. 1:1; Kol. 1:1; File. 1; Heb. 13:23, 24.

23, 24. Simane Faulo, hewisa niha Keriso ba ginötöda andre laʼokhögö wangera-ngera si sökhi hewaʼae labeʼe ira ba gurunga börö wamatira?

23 Lö hadöi mutötöi ba mbuku Halöwö Zinenge me teʼefasi Waulo, ba no lakuru ia mato öfa fakhe waʼara, dua fakhe ba Kaisarea ba dua fakhe ba Roma.c (Hal. 23:35; 24:27) Hewaʼae simanö, lö tebulö iʼokhögö wangera-ngera si sökhi ba ifalua zi tola sagu khönia ba wamosumange Lowalangi. Simanö göi nono mbanua Yehowa ba ginötö andre, omuso dödöra ba lö laböhöli wanuriaigö hewaʼae labeʼe ira ba gurunga börö wamatira. Nehegö duma-duma Adolfo, nikuru ba Spanyol ha börö me lö faʼawö dambai ia. Imane sozago kurunga, ”Ahöli-höli dödöma khöu. Mafakao waʼaurimö ba itugu lö sökhi nasa gamuatama khöu, hizaʼi asese öboho mbawa ba no öhaogö-haogö na fahuhuo ndraʼugö khöma.”

24 Ba gafuriata, lafaduhusi tödö Adolfo irege lö saʼae laduhö mbawandruhö gurunga si so yaʼia. Asese laʼondrasi ia sozago kurunga ba lasofu-sofu khönia sanandrösa ba Zura Niʼamoniʼö. So samösa zozago kurunga si möi ba naha Adolfo ha ba wombaso Sura Niʼamoniʼö, ba Adolfo zamaigi-maigi na so zanörö. Börö daʼö, niha nikuru ”zanarogö” sanaro kurunga! Duma-duma si sökhi nibeʼe ndra Samaduhuʼö si lö faröi andre, yatobali famarou dödöda enaʼö ”itugu barani [ita] ba wangombakha taromali Lowalangi, ba lö [khöda] faʼataʼu” hewaʼae na basaki zalua.

25, 26. Barö zi 30 fakhe, hadia wamaʼeleʼö sahöli-höli dödö si no alua niʼila Waulo, ba hadia waʼafagölönia ba ginötöda iadaʼa?

25 So samösa zinenge Keriso nikuru ba nomo ’sanuriaigö Famatörö Lowalangi’ ba niha sangondrasi yaʼia. Sindruhu-ndruhu wa si möi famarou dödö wehede fangasiwai nisura ba mbuku Halöwö Zinenge andre. Ba faza siföföna, taʼila hadia halöwö nibeʼe Yesu khö ndra nifahaʼönia me imane, ”Mitema dania waʼabölö geheha niʼamoniʼö si möi khömi, ba tobali ami samaduhuʼö khögu iʼotarai Yeruzalema, Yudea ba Samaria maʼasagörö, irugi wondrege danö.” (Hal. 1:8) Lö irugi 30 fakhe aefa daʼö, no teturiaigö duria somuso dödö ”ba gotalua niwöwöi Lowalangi ba gulidanö”.d (Kol. 1:23) Daʼö dandra waʼabölö geheha Lowalangi!—Zak. 4:6.

26 Irugi iadaʼa, lö si tebulö geheha niʼamoniʼö ba wangabölöʼö ira talifusö Keriso sauri nasa ba gulidanö hegöi ’biri-biri tanö böʼö’ si fao khöra ba ”wamaduhuʼö sanandrösa ba Wamatörö Lowalangi” ba zi töra 240 soi! (Yoh. 10:16; Hal. 28:23) Hadia no fao ndraʼugö wamalua halöwö daʼö soroi ba dödö?

FAʼAURI WAULO ME NO AEFA NDRÖFI 61 M

Te me döfi 61 M, mozizio Waulo föna Kaisaro Nero, te samaduhuʼö wa lö fasala Waulo ba sangefasi yaʼia. Lö taʼila sibai hadia nifalua zinenge andrö aefa daʼö. Na möi ia ba Spanyol simane si no iʼera-era, tatu ifalua ia me luo daʼö. (Rom. 15:28) Isura Klemens moroi ba Roma kira-kira me döfi 95 M wa mofanö Waulo ”ba wondrege mbalö tanö ba G[aekhula]”.

Moroi ba zi tölu zura nifaʼoheʼönia me no teʼefaʼö ia, yaʼia daʼö 1 ba 2 Timoteo hegöi Tito, aboto ba dödöda wa möi Waulo ba Gereta, Makedonia, Nikofoli, hegöi ba Deroa. (1 Ti. 1:3; 2 Ti. 4:13; Tit. 1:5; 3:12) Te ifuli zui laraʼu ia ba Nikofoli, Yunani. Si no tatu me döfi 65 M, ifuli lakuru ia ba Roma. Hizaʼi sakali daʼa, lö faʼahakhö dödö khö Nero. Samuza inötö, me akhozi mbanua daʼö me döfi 64 M, iwaʼö sejarawan Romawi Tacitus wa ifobahulu fefu niha Keriso Nero ba ibörögö wamakao yaʼira.

Ba zurania si mendrua khö Dimoteo, iʼila Faulo wa lö ara tö mate ia. Börö daʼö, iʼandrö khö Dimoteo hegöi Mareko enaʼö tohare ira ba waʼalio. Sadöni dödöda, Luka hegöi Onesiforo, latehegö nosora ba wameʼe fondrara dödö khö Waulo. (2 Ti. 1:16, 17; 4:6-9, 11) Na lafaduhuʼö föna niha sato wa yaʼira andrö niha Keriso, amaedola no latehegö laraʼu ba lafakao ira irege mate. Te mate Waulo börö wamatinia (tobali martir) lö ara me no aefa isura zurania khö Dimoteo kira-kira me döfi 65 M. Tölu fakhe me no aefa mate Waulo, mate göi Nero ba lö sökhi lala waʼamatenia.

TURIA SOMUSO DÖDÖ ”SI NO MUTURIAIGÖ BA GOTALUA NIWÖWÖI”

Te me döfi 61 M, me so Waulo ba gurunga ba Roma, itutunö wa ’no muturiaigö duria somuso dödö ba gotalua niwöwöi Lowalangi ba gulidanö’. (Kol. 1:23) Hadia geluahania wehede daʼö?

Nitutunö Waulo andre te khala-khala hawaʼebolo mazui hezo irugi dania muturiaigö ”duria somuso dödö”. Hezo ndrege gulidanö niʼila niha me luo daʼö? Si tobali famahatö ba dödöda, Aleksander Agung me luo daʼö no irugi Asia ofeta ba nola danö India me abad si öfa SM. Julius Caesar no isuwö Inggris me döfi 55 SM, ba Kalaudio no ikalaisi mbanua tanö raya hulo daʼö, irege tobali nifatörö Imperium Romawi mbanua Inggris me döfi 43 M. No göi tehöngö mbanua Timur Jauh, börö me ba daʼö iʼotarai nukha si sökhi.

Hadia no muturiaigö duria somuso dödö ba Inggris, Cina, hegöi Timur Jauh me luo daʼö? Te löʼö. Me isura zurania Faulo ba niha Golose, lö fakhamö ifalua gohitö dödönia si no iʼera-era te me döfi 56 M, yaʼia daʼö ba wanuriaigö ba Spanyol, si lö ’niʼondrasinia’ me luo daʼö. (Rom. 15:20, 23, 24) Hewaʼae simanö, kira-kira me döfi 61 M, ato zi no mamondrongo turia somuso dödö. Si löʼö-löʼönia, no irugi mbanua niha Yahudi hegöi proselit nibayagö idanö me Fendrakose 33 M, ba ofeta ba soi böʼö si möi ira sinenge Yesu.—Hal. 2:1, 8-11, 41, 42.

a Omasi Waulo na lö fabali ira Onesimo, hizaʼi na lafalua daʼö no lasawö huku Romawi ba no göi lasawö gamakhoita nibeʼe zokhö Onesimo, yaʼia daʼö niha Keriso sotöi Filemo. Börö daʼö, ifuli ia Onesimo khö Wilemo ba no iʼohe zura moroi khö Waulo samarou tödö Wilemo enaʼö itemaʼö zawuyunia andrö si fao faʼasökhi dödö tobali talifusönia ba wamati.—File. 13-19.

b Faigi kotak ”Lima Zura Waulo Sagötö Me Lakuru Ia Siföföna ba Roma.”

c Faigi kotak ”Faʼauri Waulo Me No Aefa Ndröfi 61 M.”

d Faigi kotak ”Turia Somuso Dödö ’si No Muturiaigö ba Gotalua Niwöwöiʼ”.

    Publikasi ba Li Nias (2013-2025)
    Log Out
    Log In
    • Nias
    • Fa'ema Misa
    • Pengaturan
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Lala Wangoguna'ö
    • Si Tebai La'ila Niha Bö'ö
    • Pengaturan si Tebai La'ila Niha Bö'ö
    • JW.ORG
    • Log In
    Fa'ema Misa