Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • g20 No. 1 pp. 5-7
  • Wat Nao Stress?

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • Wat Nao Stress?
  • Wekap!—2020
  • Subheding
  • Olketa Nara Article
  • GUD STRESS AND NOGUD STRESS
  • Insaed
    Wekap!—2020
  • Waswe, Iu Stress?
    Wekap!—2020
  • Wanem Iu Savve Duim Taem Iu Stress
    Wekap!—2020
Wekap!—2020
g20 No. 1 pp. 5-7
Bisnisman ran go ap lo step for kasem office.

IU SAVVE DEAL WITIM STRESS

Wat Nao Stress?

Taem man stress, datwan savve affectim body blo hem. Brain bae sendem staka hormone lo olketa difren part lo body. Datwan savve mekem heart beat fast, hae blood, brith fast, and olketa masol for taet. Stress mekem body redi for duim samting. Bihaen samting wea kosim stress hem finis, then body hem go bak normal.

GUD STRESS AND NOGUD STRESS

Taem man mas deal witim eni hard samting or feisim danger, hem normal for stress bikos hem helpem man for deal witim datwan. Stress hem start lo brain. Gudfala stress helpem man for kwiktaem duim samting. Datwan savve helpem man tu for kasem goal blo hem or for duim gud wanfala samting, maet lo exam, interview for waka, or pleim sports.

Bat stress savve spoelem man sapos hem gohed for longfala taem. Sapos man stress olowe, gogo maet hem affectim body, feeling, and tingting blo hem. Maet hem changem tu wei blo man and hao hem treatim narawan. Man wea stress tumas savve mekem hem for start duim samfala nogud samting olsem for drinkim tumas alcohol, iusim drug, and ova tumas lo kaikai for deal witim stress blo hem. Gogo stress savve lead go lo wei for man kasem depression, feel taed olowe, or laek for suisaed.

Hao stress affectim each wan hem difren, bat hem savve kosim staka difren kaen sik. And hem savve affectim klosap evri part blo body.

HAO STRESS SAVVE AFFECTIM BODY BLO IU

Olketa nerve.

Man holem hed blo hem from hem stress.

Olketa nerve savve releasem olketa hormone. Olketa hormone savve mekem heart beat fast, hae blood, and apim sugar lo blood. Evri samting hia mekem man kwiktaem duim samting taem danger kamap. Man wea stress tumas savve

  • feel nogud kwiktaem, wari, kasem depression, hed soa, no savve sleep

Olketa masol.

Olketa masol savve taet for protectim body. Man wea stress tumas savve

  • garem pain lo body, hed soa, masol pull

Brith.

Man bae brith kwiktaem for hem kasem staka oxygen. Man wea stress tumas savve

  • brith fast, short wind, and samfala kasem panic attak tu

Heart.

Heart bae ova tumas for pampam. Diswan savve mekem staka blood for go lo olketa part lo body wea barava needim, olsem olketa masol. Man wea stress tumas savve

  • garem hae blood, heart attak, stroke

Olketa gland.

Olketa gland wakem tufala hormone wea helpem body for deal witim stress. Liver apim sugar lo blood for strongim man. Man wea stress tumas savve

  • garem sugar, isi for hem kasem sik, feeling savve change kwiktaem, start for kamap fat

Bele.

Bele no waka gud. Man wea stress tumas savve

  • feel sik, toroaot, bele ran, no savve toilet

Spoelem chance for garem pikinini.

Stress savve affectim feeling for laek duim sex and affectim body. For stress tumas savve mekem

  • man no savve duim sex, affectim period blo woman

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem