Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • dp chap. 13 pp. 210-229
  • Tufala King Faet

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • Tufala King Faet
  • Tingting Strong Long Profesi Bilong Daniel!
  • Subheding
  • Olketa Nara Article
  • AGAINSTIM KINGDOM BILONG GREECE
  • WANFALA BIG KINGDOM DIVAED LONG FOFALA
  • TUFALA KING WEA ENEMY KAMAP
  • FAET HEM START
  • KING PEIM BAK DAE BILONG SISTA BILONG HEM
  • KING BILONG SYRIA HEM PEI BAK
  • CHANGE HEM KAMAP
  • MAN WEA DUIM BIG SAMTING HEM KAM BAK
  • ROME STOPEM MAN WEA DUIM BIG SAMTING
  • DATFALA FAET HEM GO AHED
  • Tufala King wea Faet Klosap for Finis Evribit
    Tingting Strong Long Profesi Bilong Daniel!
  • Jehovah Hem Savve Long Future Bilong Olketa King
    Christian Laef and Ministry Bilong Iumi—Meeting Buk—2017
  • Hu Nao Bae Rulim World?
    Tingting Strong Long Profesi Bilong Daniel!
  • “King blo North” lo Taem blo End
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah (Study)—2020
Samfala Moa
Tingting Strong Long Profesi Bilong Daniel!
dp chap. 13 pp. 210-229

Chapter Thirtin

Tufala King Faet

1, 2. Why nao iumi mas interest long profesi long Daniel chapter 11?

TUFALA king wea enemy faet strong for winim narawan. Taem olketa year go pas, wanfala kasem paoa, then gogo, narawan hem kasem moa. Samtaem, wanfala king hem rul and narawan stap kwaet, and tufala no faet. Bat then narafala raoa hem bosta, and datfala faet go ahed moa. Olketa wea insaed long diswan bifor nao King Seleucus I Nicator bilong Syria, King Ptolemy Lagus bilong Egypt, Princess bilong Syria wea kamap Queen Cleopatra I bilong Egypt, King Augustus and King Tiberius bilong Rome, and Queen Zenobia bilong Palmyra. Taem datfala faet gogo for finis, Nazi Germany, olketa Communist nation, World Paoa Bilong England-America, League of Nations, and United Nations insaed long hem tu. No eni sekson hia bilong politik savve hao disfala faet bae kasem end bilong hem. Angel bilong Jehovah talemaot disfala barava spesol profesi long profet Daniel long samting olsem 2,500 year go finis.—Daniel, chapter 11.

2 Daniel hem interest tumas for herem angel talem hem evri samting abaotem olketa faet midolwan long tufala king wea bae kamap! Iumi tu interest long story hia, bikos olketa faet for paoa hia hem go ahed kasem taem bilong iumi. Wei for lukim hao nao samting wea happen finis long history hem fulfillim firstfala part bilong datfala profesi bae strongim faith and trust bilong iumi long wei wea lastfala part bilong profesi hia bae fulfill. Wei for luksavve long disfala profesi bae showimaot klia wea nao iumi kasem insaed taem wea hem fulfill. Hem bae strongim tu wei wea iumi disaed for no teksaed long disfala faet taem iumi patient for weitim God for duim samting for iumi. (Psalm 146:3, 5) So, iumi barava lisin gud taem angel bilong Jehovah story long Daniel.

AGAINSTIM KINGDOM BILONG GREECE

3. Hu nao angel hem saportim “long firstfala year bilong Darius bilong Media”?

3 “And mi,” datfala angel hem sei, “long firstfala year bilong Darius bilong Media [539/538 B.C.E.], mi standap for strongim and protectim hem.” (Daniel 11:1) Darius hem no laef long datfala taem, bat angel storyim rul bilong hem olsem start bilong disfala profesi. King hia nao givim order for aotem Daniel from hol bilong olketa lion. Darius givim order tu for evriwan anda long hem mas fraet long God bilong Daniel. (Daniel 6:21-27) Bat, man wea datfala angel standap for saportim, hem no Darius bilong Media, bat fren bilong angel, Michael—prince bilong pipol bilong Daniel. (Markem Daniel 10:12-14.) Angel bilong God saportim Michael taem hem faet witim demon prince bilong Media-Persia.

4, 5. Hu nao fofala king bilong Persia wea profesi tok abaotem?

4 Angel bilong God hem sei moa: “Lukim! Thrifala king bae standap for Persia, and mek-foa bae hipimap planti rich samting winim olketa narawan. And taem hem kamap strong long olketa rich samting bilong hem, bae hem iusim evri samting for kam againstim kingdom bilong Greece.” (Daniel 11:2) Hu nao olketa hia wea rul long Persia?

5 Thrifala first king nao Cyrus the Great, Cambyses II, and Darius I. Bikos Bardiya (or maet wanfala conman wea nem bilong hem Gaumata) hem rul for sevenfala month nomoa, datfala profesi no story abaotem shortfala rul bilong hem. Long 490 B.C.E., mek-thri king, Darius I, trae for attakim Greece for mek-tu taem. Bat, olketa bilong Persia lus nogud long Marathon and go bak long Asia Minor. Nomata Darius mekredy moa for attakim Greece, hem no duim datwan bifor hem dae fofala year bihaen. So son wea rul bihaenem hem olsem “mek-foa” king, Xerxes I, hem nao duim datwan. Hem nao datfala King Ahasuerus wea maritim Esther.—Esther 1:1; 2:15-17.

6, 7. (a) Hao nao mek-foa king hem “iusim evri samting for kam againstim kingdom bilong Greece”? (b) Wanem nao happen taem Xerxes hem attakim Greece?

6 Xerxes I hem barava “iusim evri samting for kam againstim kingdom bilong Greece,” hem nao, olketa kantri wea Greece rulim olsem wanfala grup. “From olketa bigman long haos bilong king wea greedy encouragem hem,” datfala buk The Medes and Persians—Conquerors and Diplomats hem sei, “Xerxes hem attak long land and sea.” Herodotus, Greek man for raetem history long mek-faev century B.C.E., hem sei “no eni faet moa hem winim diswan.” Raeting bilong hem sei namba bilong army long sea hem “517,610 man. Namba bilong olketa soldia wea wakabaot hem 1,700,000; olketa wea raedem horse hem 80,000; and addim tu olketa Arab wea raedem camel, and olketa from Libya wea iusim chariot for faet, wea mi ting kasem 20,000 man. So, total namba bilong army long land and sea hem 2,317,610 man.”

7 From goal bilong hem nao for win evribit, Xerxes I mekem bigfala army bilong hem for againstim Greece long 480 B.C.E. Bihaen olketa winim wanfala trik bilong olketa long Greece long Thermopylae, olketa bilong Persia barava spoelem Athens. Bat, long Salamis, olketa lus long barava bigfala wei. Greece hem win moa long Plataea, long 479 B.C.E. Insaed 143 year bihaen, no eniwan long sevenfala king wea rul bihaenem Xerxes long Persia hem attakim Greece. Bat then wanfala maeti king hem start for rul long Greece.

WANFALA BIG KINGDOM DIVAED LONG FOFALA

8. Wanem “maeti king” nao standap, and hao nao hem “rul long bigfala wei”?

8 “Wanfala maeti king bae standap and rul long bigfala wei and duim wanem hemseleva nao laekem,” angel hem talem. (Daniel 11:3) Alexander wea 20 year hem “standap” olsem king bilong Macedonia long 336 B.C.E. Hem kamap “wanfala maeti king”—Alexander the Great. Plan bilong dadi bilong hem, Philip II, muvim hem for tekova long olketa province bilong Persia long Middle East. Taem 47,000 man bilong hem katkros long Euphrates and Tigris river, olketa winim 250,000 soldia bilong Darius III long Gaugamela. From diswan, Darius ranawe and olketa killim hem dae, wea finisim nao rul bilong Persia. So Greece kamap world paoa, and Alexander “rul long bigfala wei and duim wanem hemseleva nao laekem.”

9, 10. Hao nao profesi abaotem wei wea kingdom bilong Alexander bae no go long laen bilong hem kamap tru?

9 Rul bilong Alexander ovarem world hem for shortfala taem nomoa, bikos angel bilong God hem sei moa: “Taem hem standap, kingdom bilong hem bae brek and divaed long fofala wind bilong heven, bat no long laen bilong hem and no followim rul bilong hem wea hem rulim; bikos olketa bae aotem kingdom bilong hem, and olketa difren wan bae kasem.” (Daniel 11:4) Alexander hem no kasem 33 year yet taem seknomoa hem sik and dae long Babylon long 323 B.C.E.

10 Bigfala kingdom bilong Alexander no go long “laen bilong hem.” Brata bilong hem Philip III Arrhidaeus hem rul for sevenfala year nomoa then olketa killim hem dae long 317 B.C.E., taem Olympias, mami bilong Alexander talem olketa for duim datwan. Alexander IV, son bilong Alexander, hem rul go kasem 311 B.C.E. taem Cassander, wanfala general bilong dadi bilong hem killim hem dae. Heracles, son bilong Alexander aotsaed long marit, hem trae hard for rul bat olketa killim hem dae long 309 B.C.E. So, hem nao end long laen bilong Alexander, “rul bilong hem” go aot from famili bilong hem.

11. Hao nao kingdom bilong Alexander “divaed long fofala wind bilong heven”?

11 Bihaen Alexander hem dae, kingdom bilong hem “divaed long fofala wind.” Planti general bilong hem raoa midolwan long olketa seleva taem olketa laek for tekem olketa territory. General Antigonus I, wea garem wanfala eye nomoa, hem trae for mekem full kingdom bilong Alexander stap anda long hem. Bat hem dae long wanfala faet long Ipsus long Phrygia. Kasem year 301 B.C.E., fofala general bilong Alexander nao rulim bigfala territory wea hem winim bifor. Cassander rulim Macedonia and Greece. Lysimachus kontrolem Asia Minor and Thrace. Seleucus I Nicator tekem Mesopotamia and Syria. And Ptolemy Lagus rulim Egypt and Palestine. Olsem profesi talem firstaem, bigfala kingdom bilong Alexander hem divaed long fofala Greek kingdom.

TUFALA KING WEA ENEMY KAMAP

12, 13. (a) Hao nao fofala Greek kingdom kamap tufala? (b) Wanem rul nao Seleucus hem startim long Syria?

12 Samfala year bihaen hem start for rul, Cassander hem dae, and long 285 B.C.E., Lysimachus tekovarem datfala part long Rul Bilong Greece long Europe. Long 281 B.C.E., Seleucus I Nicator hem killim dae Lysimachus long faet wea mekem Seleucus rulim planti territory long Asia. Antigonus II Gonatas, granson bilong wanfala general bilong Alexander, hem start for rul long Macedonia long 276 B.C.E. Gogo, Macedonia hem depend long Rome and kamap wanfala province bilong Rome long 146 B.C.E.

13 Tufala long fofala Greek kingdom nomoa go ahed for rul—wanfala anda long Seleucus I Nicator and narawan anda long Ptolemy Lagus. Rul bilong famili laen bilong Seleucus hem go ahed long Syria. Wanfala taon wea hem startim nao Antioch—niufala kapitol bilong Syria—and tu sea taon bilong Seleucia. Bihaen, aposol Paul hem teach long Antioch, ples wea olketa follower bilong Jesus kasem nem Christian for firstaem. (Acts 11:25, 26; 13:1-4) Olketa killim dae Seleucus long 281 B.C.E., bat laen bilong hem rul go kasem 64 B.C.E. taem General Gnaeus Pompey bilong Rome hem mekem Syria kamap wanfala province bilong Rome.

14. Wanem taem nao rul bilong Ptolemy hem start long Egypt?

14 Wanfala long fofala Greek kingdom wea go ahed for longtaem winim evriwan hem bilong Ptolemy Lagus, or Ptolemy I, wea kamap king long 305 B.C.E. Rul bilong Ptolemy go ahed long Egypt go kasem taem wea Rome winim long 30 B.C.E.

15. Hu nao tufala strong king wea kamaot from fofala Greek kingdom, and wanem faet nao tufala startim?

15 So, long fofala Greek kingdom, tufala strong king nao kamap—Seleucus I Nicator long Syria and Ptolemy I long Egypt. Tufala king hia nao startim faet midolwan “king bilong north” and “king bilong south,” wea Daniel chapter 11 storyim. Angel bilong Jehovah no talem nem bilong tufala king hia, bikos nation wea tufala hia kam from bae change long olketa handred year bihaen. Angel no storyim information wea no important bat hem talem nomoa olketa ruler and samting wea bae affectim olketa faet midolwan long olketa.

FAET HEM START

16. (a) Tufala king stap long north and south saed long hu nao? (b) Hu nao tufala first king for kamap “king bilong north” and “king bilong south”?

16 Lisin! Taem hem storyim disfala big faet, angel bilong Jehovah hem sei: “King bilong south bae kamap strong, wanfala wea prince bilong hem [Alexander]; and hem [king bilong north] bae win againstim hem and bae rul ovarem planti ples winim rul bilong dat wan.” (Daniel 11:5) Tufala title “king bilong north” and “king bilong south” hem minim olketa king wea stap long north and south saed long pipol bilong Daniel, wea long datfala taem kamap free from Babylon and kam bak moa long land bilong Judah. Firstfala “king bilong south” hem Ptolemy I bilong Egypt. Wanfala general bilong Alexander wea win againstim Ptolemy I and rul “ovarem planti ples” hem nao King Seleucus I Nicator bilong Syria. Hem nao kamap “king bilong north.”

17. Land bilong Judah stap anda long rul bilong hu nao long taem wea faet hem start midolwan long king bilong north and king bilong south?

17 Long start bilong faet, land bilong Judah hem stap anda long rul bilong king bilong south. Start long 320 B.C.E., Ptolemy I switim samfala Jew for go stap long Egypt. Wanfala Jew territory kamap long Alexandria, wea Ptolemy I startim wanfala bigfala library. Olketa Jew long Judah stap anda long paoa bilong laen bilong Ptolemy long Egypt, king bilong south, go kasem 198 B.C.E.

18, 19. Gogo, hao nao tufala king wea enemy mekem “wanfala agreement wea fitim tufala”?

18 Datfala angel talem disfala profesi abaotem tufala king hia: “Bihaen long samfala year olketa bae fren tugeta, and dota bilong king bilong south bae kam long king bilong north for wanfala agreement wea fitim tufala for go ahed. Bat [dota hia] bae no keepim paoa bilong arm bilong hem; and [king bilong south] bae no standap, or arm bilong [king bilong north] tu; and olketa bae givim go [dota hia], hem, and olketa wea tekem hem kam, and man wea mekem hem for born, and man wea mekem hem strong long datfala taem.” (Daniel 11:6) Hao nao diswan hem happen?

19 Disfala profesi hem no fulfill long son bilong Seleucus I Nicator, Antiochus I, wea rul bihaenem hem, bikos hem no faet againstim king bilong south. Bat man wea rul bihaenem hem, Antiochus II, hem faet for longtaem againstim Ptolemy II, son bilong Ptolemy I. So Antiochus II nao kamap king bilong north and Ptolemy II king bilong south. Antiochus II hem maritim Laodice, and son bilong tufala hem Seleucus II, bat Ptolemy II garem wanfala dota wea nem bilong hem Berenice. Long 250 B.C.E., tufala king hia mekem “wanfala agreement wea fitim tufala.” For fitim disfala agreement, Antiochus II divorcem waef bilong hem Laodice and maritim Berenice, “dota bilong king bilong south.” Hem and Berenice garem wanfala son wea hem nao bae kamap king bilong Syria and no olketa son bilong Laodice.

20. (a) Hao nao “arm” bilong Berenice no standap? (b) Wei wea olketa givim go Berenice, and “olketa wea tekem hem kam,” and “man wea mekem hem strong,” hem minim wanem? (c) Hu nao kamap king bilong Syria taem Antiochus II lusim “arm” or paoa bilong hem?

20 “Arm,” or paoa, wea saportim Berenice nao hem dadi bilong hem, Ptolemy II. Taem hem dae long 246 B.C.E., woman hia no “keepim paoa bilong arm bilong hem” witim hasband bilong hem. Antiochus II rejectim hem, maritim moa Laodice, and markem son bilong tufala nao for rul bihaenem hem. Followim plan bilong Laodice, olketa killim dae Berenice and son bilong hem. Luk olsem, olketa wea tekem kam Berenice from Egypt go long Syria—“olketa wea tekem hem kam”—kasem sem samting tu. Laodice poisonim Antiochus II, so “arm” or paoa bilong Antiochus “no standap” tu. So, dadi bilong Berenice—“man wea mekem hem for born”—and hasband bilong hem from Syria—wea mekem hem “strong” for lelebet taem—tufala evriwan dae. From diswan Seleucus II, son bilong Laodice, kamap king bilong Syria. Wanem nao nextfala king long laen bilong Ptolemy bae duim long evri samting hia?

KING PEIM BAK DAE BILONG SISTA BILONG HEM

21. (a) Hu nao “wanfala wea grow kam from rut” bilong Berenice, and hao nao hem “standap”? (b) Hao nao Ptolemy III “kam againstim strongfala ples bilong king bilong north” and winim hem?

21 “Wanfala wea grow kam from rut bilong [dota hia] bae standap long position bilong hem,” datfala angel talem, “and bae hem kam long army and kam againstim strongfala ples bilong king bilong north and bae duim samting againstim olketa and bae win.” (Daniel 11:7) “Wanfala wea grow kam” from dadi and mami bilong Berenice, or “rut” bilong hem, hem nao brata bilong Berenice. Taem dadi bilong hem dae, Pharaoh Ptolemy III bilong Egypt hem “standap” olsem king bilong south. Stretawe hem plan for peim bak dae bilong sista bilong hem. Taem hem march againstim King Seleucus II bilong Syria, man wea Laodice iusim for killim dae Berenice and son bilong hem, hem kam againstim “strongfala ples bilong king bilong north.” Ptolemy III tekova long strongfala ples bilong Antioch and killim dae Laodice. Hem march go long east saed long territory bilong king bilong north, and tekem evri samting long Babylonia and then march go for India.

22. Wanem nao Ptolemy III tekem go bak long Egypt, and why nao ‘for samfala year hem stap klia long king bilong north’?

22 Wanem nao nextfala samting wea happen? Angel bilong God talem long iumi: “And tu witim olketa god, olketa image, olketa naesfala silver and gold samting, and witim olketa prisoner hem bae kam long Egypt. And for samfala year hem bae stap klia long king bilong north.” (Daniel 11:8) Winim 200 year bifor, King Cambyses II bilong Persia hem winim Egypt and tekem olketa god, “olketa image” bilong Egypt. Taem Ptolemy III hem tekem evri samting long Susa, kapitol bilong king long Persia bifor, hem tekem bak olketa god hia and tekem olketa olsem “prisoner” go long Egypt. Hem tekem tu planti “naesfala silver and gold samting.” Bat from hem mas go bak long Egypt for stopem wanfala raoa long hom bilong hem, Ptolemy III “stap klia long king bilong north,” hem no duim eni samting moa for spoelem hem.

KING BILONG SYRIA HEM PEI BAK

23. Why nao king bilong north “go bak long graon bilong hemseleva” bihaen hem go insaed long kingdom bilong king bilong south?

23 Wanem nao king bilong north hem duim? Daniel herem diswan: “Hem bae kam insaed long kingdom bilong king bilong south and go bak long graon bilong hemseleva.” (Daniel 11:9) King bilong north—King Seleucus II bilong Syria—hem pei bak. Hem go insaed datfala “kingdom,” or rul, bilong king bilong south long Egypt bat hem lus. Witim smolfala sekson bilong army bilong hem, Seleucus II “go bak long graon bilong hemseleva,” hem go bak long Antioch, kapitol bilong Syria long samting olsem 242 B.C.E. Taem hem dae, son bilong hem Seleucus III start for rul.

24. (a) Wanem nao happen long Seleucus III? (b) Hao nao King Antiochus III bilong Syria kam for “win ovarem and go thru” long land bilong king bilong south?

24 Wanem nao profesi talem abaotem pikinini bilong King Seleucus II bilong Syria? Angel hem talem Daniel: “And olketa son bilong hem bae garem strong feeling and barava hipimap wanfala big army. And taem hem kam hem bae win ovarem and go thru long olketa. Bat hem bae go bak witim strong feeling go kasem strongfala ples bilong hem.” (Daniel 11:10) Insaed thrifala year olketa killim dae Seleucus III, so rul bilong hem finis. Brata bilong hem Antiochus III rulim Syria bihaen long hem. Disfala son bilong Seleucus II hipimap bigfala army for attakim king bilong south, wea long datfala taem hem Ptolemy IV. Disfala niu king bilong north long Syria hem faet againstim and winim Egypt and tekem bak sea taon bilong Seleucia, province bilong Coele-Syria, tufala big taon bilong Tyre and Ptolemaïs, and olketa taon wea stap klosap. Hem winim wanfala army bilong King Ptolemy IV and tekem planti taon long Judah. Long spring bilong 217 B.C.E., Antiochus III lusim Ptolemaïs and go long north saed, “go kasem strongfala ples bilong hem” long Syria. Bat wanfala change klosap for kamap.

CHANGE HEM KAMAP

25. Wea nao Ptolemy IV hem faet againstim Antiochus III, and wanem nao “go insaed long hand” bilong king bilong south long Egypt?

25 Olsem Daniel, iumi lisin gud taem angel bilong Jehovah talem nextfala samting: “King bilong south bae kros and bae go and faet witim hem, hem nao, witim king bilong north; and bae hem mekem bigfala sekson standap, and sekson hia bae go insaed long hand bilong dat wan.” (Daniel 11:11) Witim 75,000 soldia, king bilong south, Ptolemy IV, muv go long north saed againstim enemy. King bilong north long Syria, Antiochus III, hem hipimap wanfala “bigfala sekson” bilong 68,000 man for standap againstim hem. Bat ‘sekson hia go insaed long hand’ bilong king bilong south long faet long taon bilong Raphia long saedsea, wea no farawe from spialaen bilong Egypt.

26. (a) Wanem “sekson” nao king bilong south tekem go taem hem faet long Raphia, and wanem nao insaed long peace agreement wea olketa mekem long there? (b) Hao nao Ptolemy IV “no iusim strongfala position bilong hem”? (c) Hu nao kamap nextfala king bilong south?

26 Profesi hia hem go ahed: “And bae olketa tekem go sekson hia. Heart bilong hem bae kamap hae, and hem bae mekem planti thousand for foldaon; bat hem bae no iusim strongfala position bilong hem.” (Daniel 11:12) Ptolemy IV, king bilong south, “tekem go” 10,000 soldia bilong Syria and 300 soldia wea raedem horse long wei for killim olketa dae, and hem tekem 4,000 man olsem prisoner. Then tufala king hia mekem wanfala agreement for Antiochus III keepim Seleucia, taon long saedsea bilong Syria bat hem mas givim go Phoenicia and Coele-Syria. From disfala king bilong south long Egypt hem win, heart bilong hem “kamap hae,” and main wei nao againstim Jehovah. Judah go ahed for stap anda long paoa bilong Ptolemy IV. Nomata olsem, hem no “iusim strongfala position bilong hem” for faet moa againstim king bilong north long Syria. Bat, Ptolemy IV followim living wea fulap witim dirty fasin, and son bilong hem wea faev year, Ptolemy V, kamap nextfala king bilong south samfala year bifor Antiochus III hem dae.

MAN WEA DUIM BIG SAMTING HEM KAM BAK

27. Hao nao king bilong north kam bak “long end bilong olketa taem” for tekem bak territory from Egypt?

27 Bikos long olketa big samting wea hem duim, olketa kolem Antiochus III, Antiochus the Great. Angel sei olsem abaotem hem: “King bilong north mas kam bak and hipimap wanfala sekson wea moa big winim first sekson; and long end bilong olketa taem, samfala year, hem bae kam, witim bigfala army and witim planti samting.” (Daniel 11:13) Olketa “taem” hia hem 16 or moa year bihaen olketa bilong Egypt winim olketa bilong Syria long Raphia. Taem youngfala Ptolemy V kamap king bilong south, Antiochus III go witim “wanfala sekson wea moa big winim first sekson” for tekem bak olketa territory wea king bilong south long Egypt hem winim. For duim datwan, hem join witim army bilong King Philip V bilong Macedonia.

28. Wanem trabol nao youngfala king bilong south hem kasem?

28 King bilong south garem trabol insaed long kingdom bilong hem tu. “Long olketa taem hia planti bae standap againstim king bilong south,” angel hem talem. (Daniel 11:14a) Planti nao “standap againstim king bilong south.” Datfala young king bilong south mas feisim army bilong Antiochus III and fren bilong hem from Macedonia, and tu hem feisim olketa problem long hom bilong hem long Egypt. From man wea lukaftarem hem, Agathocles, rulim pipol bilong Egypt long raf wei, planti go againstim hem. Angel sei moa: “And olketa son bilong raverave man bilong pipol bilong iu, for saed bilong olketa, bae trae for mekem wanfala vision kamap tru; and olketa mas foldaon.” (Daniel 11:14b) So samfala pipol bilong Daniel tu kamap “olketa son bilong raverave man,” or pipol wea faetem gavman. Bat eni “vision” wea olketa Jew hia garem for finisim Gentile rul long homland bilong olketa hem no tru, and olketa bae fail, or “foldaon.”

29, 30. (a) Hao nao “olketa arm bilong south” lus taem olketa bilong north attak? (b) Hao nao king bilong north “standap long land bilong Decoration”?

29 Angel bilong Jehovah hem sei moa: “King bilong north bae kam and buildim samting for brekem wall and bae kasholem wanfala taon wea garem bigfala wall. And olketa arm bilong south bae no standap, and olketa pipol wea hem chusim tu; and no eni paoa bae mekem olketa standap. And man wea kam againstim hem bae duim samting followim wanem hem laekem, and no eniwan bae standap front long hem. And hem bae standap long land bilong Decoration, and wei for finis evribit bae stap long hand bilong hem.”—Daniel 11:15, 16.

30 Army bilong Ptolemy V, or “olketa arm bilong south,” lus taem olketa bilong north attak. Long Paneas (Caesarea Philippi), Antiochus III ronem General Scopas bilong Egypt and 10,000 best man, or “olketa pipol wea hem chusim,” go insaed long Sidon, “wanfala taon wea garem bigfala wall.” Long there Antiochus III “buildim samting for brekem wall,” and kasholem datfala taon long saedsea bilong Phoenicia long 198 B.C.E. Hem “duim samting followim wanem hem laekem” bikos army bilong king bilong south long Egypt no savve standap front long hem. Then Antiochus III march againstim Jerusalem, kapitol bilong datfala “land bilong Decoration,” Judah. Long 198 B.C.E., Jerusalem and Judah go aot from rul bilong king bilong south long Egypt and kam anda long king bilong north long Syria. And Antiochus III, king bilong north, start for “standap long land bilong Decoration.” Evri Jew and pipol bilong Egypt wea againstim hem olketa ‘finis evribit long hand bilong hem.’ Hao long nao disfala king bilong north bae fit for duim wanem hem laekem?

ROME STOPEM MAN WEA DUIM BIG SAMTING

31, 32. Why nao gogo king bilong north “mekem agreement” bilong peace witim king bilong south?

31 Angel bilong Jehovah givim iumi disfala ansa: “Hem [king bilong north] bae strongim feis bilong hem for kam witim paoa bilong full kingdom bilong hem, and bae olketa mekem agreement witim hem; and bae hem duim planti samting. And long saed bilong dota bilong olketa woman, bae hem finisim [datfala dota]. And [dota hia] bae no standap, and [datfala dota] bae no bilong hem moa.”—Daniel 11:17.

32 King bilong north, Antiochus III, “strongim feis bilong hem” for winim Egypt “witim paoa bilong full kingdom bilong hem.” Bat gogo hem “mekem agreement” bilong peace witim Ptolemy V, king bilong south. Samting wea Rome forcem hem for duim mekem Antiochus III changem plan bilong hem. Taem hem and King Philip V bilong Macedonia join for againstim youngfala king bilong Egypt for tekova long olketa territory bilong hem, olketa wea lukaftarem Ptolemy V tan go long Rome for protectim olketa. From hem want for iusim disfala chance for kasem moa paoa, Rome iusim strong bilong hem.

33. (a) Wanem nao insaed agreement bilong peace midolwan long Antiochus III and Ptolemy V? (b) Wanem nao goal bilong marit bilong Cleopatra I and Ptolemy V, and why nao datfala plan hem fail?

33 From Rome forcem hem, Antiochus III mekem agreement bilong peace witim king bilong south. Winim wei for givim bak olketa territory wea hem tekem, olsem Rome hem askem, Antiochus III plan for mekem hem luk olsem hem givim olketa bak taem hem mekem dota bilong hem Cleopatra I—“dota bilong olketa woman”—for maritim Ptolemy V. King bae givim go samfala province wea wanfala tu hem Judah, “land bilong Decoration,” olsem marit present for girl hia. Bat, long taem bilong marit long 193 B.C.E., datfala king bilong Syria nating givim go olketa province hia long Ptolemy V. Diswan hem wanfala politik marit, wea hem duim for mekem Egypt stap anda long Syria. Bat datfala plan hem fail bikos Cleopatra I “no bilong hem moa,” from bihaen hem saed witim hasband bilong hem. Taem war start midolwan long Antiochus III and Rome, Egypt saed witim Rome.

34, 35. (a) Wanem nao “olketa land long saedsea” wea king bilong north tanem feis bilong hem go long olketa? (b) Hao nao Rome finisim “shame” wea kam from king bilong north? (c) Hao nao Antiochus III hem dae, and hu nao kamap nextfala king bilong north?

34 Taem hem storyim wei wea king bilong north hem lus, angel sei moa: “And hem [Antiochus III] bae tanem feis bilong hem go bak long olketa land long saedsea and bae kasholem planti. And bae wanfala komanda [Rome] mas mekem shame wea kam from dat wan finis for hemseleva [Rome], mekem shame bilong hem [wea kam from Antiochus III] bae no stap. Hem [Rome] bae mekem datfala samting tan go bak long dat wan. And hem [Antiochus III] bae tanem feis bilong hem go bak long olketa strongfala ples bilong land bilong hemseleva, and hem bae stambol and foldaon, and bae no eniwan faendem hem.”—Daniel 11:18, 19.

35 “Olketa land long saedsea” nao Macedonia, Greece, and Asia Minor. Wanfala war start long Greece long 192 B.C.E., and Antiochus III mas kam long Greece. Rome no hapi long wei wea king bilong Syria trae for kasholem samfala territory moa long there, so hem startim war againstim hem. Long Thermopylae, Rome winim hem. Samting olsem wan year bihaen hem lusim faet long Magnesia long 190 B.C.E., hem mas givim go evri samting long Greece, Asia Minor, and olketa area long west saed bilong olketa Maunten Long Taurus. Rome askem bigfala selen from king bilong north long Syria and start for rul ovarem hem. Bikos olketa raosem hem from Greece and Asia Minor and hem klosap lusim full army bilong hem, Antiochus III “tanem feis bilong hem go bak long olketa strongfala ples bilong land bilong hemseleva,” Syria. Olketa bilong Rome ‘tanem go bak long hem shame wea hem givim long olketa.’ Antiochus III hem dae taem hem trae for steal long wanfala temple long Elymaïs, Persia, long 187 B.C.E. So hem “foldaon” long dae and son bilong hem Seleucus IV kamap nextfala king bilong north.

DATFALA FAET HEM GO AHED

36. (a) Hao nao king bilong south trae for mekem faet go ahed, bat wanem nao kasem hem? (b) Hao nao Seleucus IV hem foldaon, and hu nao rul bihaenem hem?

36 Olsem king bilong south, Ptolemy V trae for tekem olketa province wea hem shud kasem taem hem maritim Cleopatra, bat olketa poisonim hem. Ptolemy VI nao rul bihaenem hem. Waswe long Seleucus IV? From hem needim selen for peim bigfala fine long Rome, hem sendem man wea lukaftarem selen bilong hem, Heliodorus, for tekem olketa rich samting wea pipol sei hem stap insaed temple long Jerusalem. From hem laek for kamap king, Heliodorus killim dae Seleucus IV. Bat, King Eumenes bilong Pergamum and brata bilong hem Attalus mekem brata bilong king wea olketa killim dae, Antiochus IV, for kamap king.

37. (a) Hao nao Antiochus IV trae for showimaot hem moa strong winim Jehovah God? (b) Wei wea Antiochus IV spoelem temple long Jerusalem hem lead go long wanem?

37 Niufala king bilong north, Antiochus IV, laek for showimaot hem moa strong winim God taem hem trae for aotem arrangement bilong Jehovah for worship. Long wei wea challengem Jehovah, hem dedicatem temple bilong Jerusalem long Zeus, or Jupiter. Long December 167 B.C.E., olketa buildim wanfala heathen altar antap long bigfala altar long courtyard bilong temple wea bifor olketa mekem burnt offering evriday long Jehovah. Tenfala day bihaen, olketa mekem sakrifaes long Zeus antap long datfala heathen altar. Disfala nogud samting hem mekem olketa Jew anda long olketa Maccabee for faet againstim olketa. Antiochus IV faetem olketa for thrifala year. Long 164 B.C.E., long anniversary bilong taem wea olketa spoelem temple, Judas Maccabaeus dedicatem datfala temple go bak long Jehovah and festival bilong dedication—Hanukkah—hem start.—John 10:22.

38. Hao nao rul bilong olketa Maccabee hem finis?

38 Maet olketa Maccabee trae for mekem wanfala agreement witim Rome long 161 B.C.E. and startim wanfala kingdom long 104 B.C.E. Bat raoa midolwan long olketa and king bilong north long Syria hem go ahed. Gogo, Rome mas duim samting for stopem diswan. General Gnaeus Pompey bilong Rome tekovarem Jerusalem long 63 B.C.E. bihaen thrifala month wea olketa attak. Long 39 B.C.E., Gavman Bilong Rome appointim Herod—wanfala man bilong Edom—for kamap king bilong Judea. Hem finisim rul bilong olketa Maccabee taem hem tekovarem Jerusalem long 37 B.C.E.

39. Hao nao iu kasem gudfala samting taem iu ting raonem Daniel 11:1-19?

39 Hem barava gud tumas for lukim firstfala part bilong profesi abaotem tufala king wea faet hem fulfill evribit! Tru nao, hem barava spesol for lukluk insaed long history bilong klosap 500 year wea go ahed bihaen Daniel kasem datfala message bilong profesi and for luksavve hu nao olketa ruler wea kamap king bilong north and king bilong south! Long taem wea Jesus Christ stap long earth olketa ruler bilong politik change moa taem olketa go ahed for faet kam kasem taem bilong iumi. Sapos iumi markem olketa samting wea happen long history witim olketa interesting information bilong disfala profesi, bae iumi fit for luksavve hu nao tufala king hia wea faet.

WANEM NAO IU LANEM?

• Wanem tufala laen bilong olketa strongfala king nao kamaot from olketa Greek kingdom, and wanem faet nao olketa king hia startim?

• Olsem profesi long Daniel 11:6 hem talem, hao nao tufala king mekem “wanfala agreement wea fitim tufala”?

• Hao nao datfala faet go ahed midolwan long

Seleucus II and Ptolemy III (Daniel 11:7-9)?

Antiochus III and Ptolemy IV (Daniel 11:10-12)?

Antiochus III and Ptolemy V (Daniel 11:13-16)?

• Wanem nao goal bilong marit midolwan long Cleopatra I and Ptolemy V, and why nao datfala plan hem fail (Daniel 11:17-19)?

• Hao nao wei for tingting strong long Daniel 11:1-19 hem helpem iu?

[Chart/Olketa Piksa long page 228]

OLKETA KING LONG DANIEL 11:5-19

King King

Bilong North Bilong South

Daniel 11:5 Seleucus I Nicator Ptolemy I

Daniel 11:6 Antiochus II Ptolemy II

(waef Laodice) (dota Berenice)

Daniel 11:7-9 Seleucus II Ptolemy III

Daniel 11:10-12 Antiochus III Ptolemy IV

Daniel 11:13-19 Antiochus III Ptolemy V

(dota Cleopatra I) Man wea rul bihaen:

Olketa wea rul bihaen: Ptolemy VI

Seleucus IV and

Antiochus IV

[Piksa]

Coin wea garem piksa bilong Ptolemy II and waef bilong hem

[Piksa]

Seleucus I Nicator

[Piksa]

Antiochus III

[Piksa]

Ptolemy VI

[Piksa]

Ptolemy III and olketa wea rul bihaenem hem buildim disfala temple bilong Horus long Idfu, Upper Egypt

[Map/Olketa Piksa long page 216, 217]

(For formatted text, lukim pablikeson)

Tufala title “king bilong north” and “king bilong south” minim olketa king long north and south long land bilong pipol bilong Daniel

MACEDONIA

GREECE

ASIA MINOR

ISRAEL

LIBYA

EGYPT

ETHIOPIA

SYRIA

Babylon

ARABIA

[Piksa]

Ptolemy II

[Piksa]

Antiochus the Great

[Piksa]

Wanfala stone wea garem olketa law wea Antiochus the Great hem mekem

[Piksa]

Coin wea garem piksa bilong Ptolemy V

[Piksa]

Gate bilong Ptolemy III, long Karnak, Egypt

[Full-page piksa long page 210]

[Piksa long page 215]

Seleucus I Nicator

[Piksa long page 218]

Ptolemy I

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem