Waswe, Iu Laek for Laef Olowe?
“Wanfala olo woman long Japan sei: “Mi no fraet for dae. Bat mi sorre from bae mi no lukim moa olketa flaoa hia.” Wanfala Jehovah’s Witness wea visitim hem minim gud feeling bilong hem from hem garem olketa naes flaoa long area bilong hem. Staka wea sei olketa no fraet for dae laekem tumas olketa spesol samting wea God wakem and maet laek for laef olowe.
Laef olowe? Staka maet sei hem no stret for garem tingting olsem. Samfala maet sei olketa no laek for laef olowe. Why nao pipol maet ting olsem?
Laef Olowe Givim Chance for Duim Staka Samting
Samfala ting olketa man bae no garem eniting for duim sapos olketa laef olowe. Olketa maet tingim laef bilong olketa olo wea stap long haos nomoa. Sapos iu garem tingting olsem, tingim wanem wanfala savveman, Robert Jastrow talem taem pipol askem hem sapos laef olowe bae gud or nogud. Jastrow ansa olsem: “Hem bae gud for olketa wea laek gohed for lanem niu samting. Olketa bae laekem tumas wei wea olketa bae no stop for lane. Bat for olketa wea les for lanem niu samting and mind bilong olketa sat, diswan bae nogud long olketa. Olketa bae no savve wanem for duim witim taem bilong olketa.”
Tingting bilong iu savve showimaot sapos bae iu enjoyim laef olowe or nomoa. Sapos iu “laek gohed for lanem niu samting,” tingim wanem iu savve duim saed long wei for lane for wakem basket, karving and samting olsem, pleim guitar, buildim haos, or eni nara samting wea iu interest long hem. Laef olowe long earth bae givim iu chance for lanem staka samting wea iu laek for duim.
Sapos man savve showim and garem love insaed full laef bilong hem diswan bae mekem hem satisfae witim laef olowe. God wakem iumi for showimaot love, and iumi hapi taem pipol lovem iumi. Wei for kasem trufala love hem mekem man satisfae for olowe. Laef olowe givim bigfala chance for man mekem grow love for olketa nara man and main wan for God. Aposol Paul sei: “Sapos eniwan lovem God, God savve long hem.” (1 Corinthians 8:3) Hem nambawan samting for savve long God wea garem paoa ovarem evriting and for hem savve long iu and tu, for no stop for lane abaotem God wea wakem and lovem iumi. So laef olowe bae givim iumi chance for duim staka samting and bae mekem iumi satisfae.
Laef Hem Short and Spesol
Samfala ting from laef hem short diswan mekem hem barava spesol. Olketa savve markem laef witim gold, wea no staka. Olketa sei tu sapos gold stap long evri ples, hem bae no kost tumas. Nomata olsem, gold bae still luk naes. Laef hem mas olsem tu.
Iumi savve markem laef olowe witim wei for brithim air. Tingim man wea daev long sea and leg bilong hem pas long ston. Waswe, bae hem ting air barava important? Bihaen samwan sevem hem, waswe, iu ting bae hem komplen from hem brithim air moa? Barava nomoa nao!
Long sem wei wea samwan savve sevem man wea leg bilong hem pas long ston insaed sea, iumi tu savve sev and kasem chance for laef olowe. Aposol Paul raet olsem: “Pei bilong sin hem dae, bat present wea God givim hem laef olowe thru long Lord bilong iumi, Christ Jesus.” (Romans 6:23) Thru long ransom sakrifaes bilong Jesus, God bae mekem olketa man perfect moa. No eniwan bae dae and God bae givim present bilong laef olowe long pipol wea obey. Iumi shud barava hapi long disfala nambawan wei wea God showimaot love!
Waswe Olketa wea Iu Lovem?
Samfala maet garem disfala tingting: ‘Waswe olketa wea mi lovem? Mi bae no laek for laef olowe long earth sapos olketa wea mi lovem no stap witim mi.’ Maet iu studyim Bible and lanem hao laef olowe bae kamap long paradaes long earth. (Luke 23:43; John 3:16; 17:3) Hem wei bilong man for laekem famili bilong hem, olketa narawan wea hem lovem, and olketa barava gud fren bilong hem for stap tu for enjoyim hapi wea hem kasem insaed niu world bilong raeteous fasin wea God promisim.—2 Peter 3:13.
Bat waswe sapos olketa fren and olketa wea iu lovem no laek for laef olowe long paradaes long earth? No sorre tumas long datwan. Gohed for kasem stretfala savve from Bible, and duim samting followim wanem iu lanem. Aposol Paul raet olsem: “Waef, hao nao iu savve sapos iu bae sevem hasband bilong iu? Or, hasband, hao nao iu savve sapos iu bae sevem waef bilong iu?” (1 Corinthians 7:16) Pipol savve changem laef bilong olketa. Olsem example, wanfala man wea againstim Bible hem change and bihaen, hem kamap elder long Christian kongregeson. Hem sei: “Mi thankiu tumas long famili bilong mi wea followim olketa Bible principle nomata mi againstim olketa.”
God interest tumas long laef bilong iu and bilong olketa wea iu lovem. Tru nao, “Jehovah . . . no laekem eniwan for dae bat hem laekem evriwan for repent.” (2 Peter 3:9) Jehovah God laekem iu and olketa wea iu lovem for laef olowe. Love bilong God hem barava difren from love bilong olketa man wea no perfect. (Isaiah 49:15) So hem gud for mekem grow gudfala wei for fren witim God. Then iu savve fit for helpem olketa wea iu lovem for duim sem samting tu. Nomata sapos olketa no hope for laef olowe, tingting bilong olketa maet change taem olketa lukim iu duim samting wea Bible talem.
Waswe olketa wea iu lovem wea dae finis? Bible garem nambawan hope for planti million wea dae for laef bak moa and stap long Paradaes long earth. Jesus Christ promis olsem: “Hour bae kam wea evriwan wea dae finis wea God rememberim bae . . . kamaot.” (John 5:28, 29) Nomata pipol wea dae and no savve long God olketa tu bae laef bak moa, from Bible sei: “Wanfala resurrection bae kamap for olketa wea raeteous and olketa wea no raeteous.” (Acts 24:15) Iumi bae hapi tumas for lukim olketa moa!
Laef Olowe Hem Wanfala Hapi Hope
Sapos iu hapi and satisfae distaem nomata staka problem long world, iu bae barava enjoyim laef olowe long paradaes earth. Taem wanfala Jehovah’s Witness storyim olketa gud samting abaotem laef olowe, wanfala woman sei: “Mi no laekem laef olowe. For mi laef kasem 70 or 80 year hem gud nao.” Nara Jehovah’s Witness askem hem: “Waswe, iu tingting raonem tu hao nao olketa pikinini bilong iu bae feel sapos iu dae?” Woman hia krae taem hem tingim hao olketa pikinini bilong hem bae sorre tumas from mami bilong olketa hem dae. Hem sei: “Distaem nao mi luksavve hao mi tingim miseleva nomoa, and mi luksavve hao for laekem laef olowe hem no selfish samting, bat hem minim wei for enjoyim laef witim olketa narawan.”
Samfala maet ting no eniwan bae wari sapos olketa laef or dae. Bat Datwan wea givim laef hem interest long iumi and hem sei: “Mi talem iu stret, . . . Mi hapi, no taem wicked man hem dae, bat taem samwan wea wicked hem lusim nogud wei bilong hem and gohed for stap laef.” (Ezekiel 33:11) From God barava interest long laef bilong wicked pipol, iumi sure hem barava kea for olketa wea lovem hem.
King David bilong Israel bifor barava sure Jehovah lovem hem. David sei: “Sapos dadi bilong mi and mami bilong mi lusim mi, Jehovah nao bae keepim mi.” (Psalm 27:10) David savve hao dadi and mami bilong hem lovem hem. Bat nomata sapos dadi and mami lusim hem, hem savve God bae no lusim hem. Jehovah laekem iumi for laef olowe and for fren olowe witim hem bikos hem interest long iumi and lovem iumi. (James 2:23) Waswe, iumi laekem olketa nambawan present olsem?
[Piksa long page 7]
Sapos iumi lovem God and neiba bae iumi enjoyim laef olowe