Honest Fasin Mekem Man Kasem Gud Samting
WEI for no honest hem start bifor kam long garden bilong Eden. Nomata olsem, pipol from klosap evri kastom and community olketa tinghae long honest fasin and olketa tingim wei for no honest hem olsem wanfala nogud and rong samting. Sapos pipol tingim iu olsem man wea olketa savve trustim, hem gud samting and iu fit for hapi long diswan. Bat distaem, pipol tingse man mas no honest sapos hem laek for win long laef. Wanem nao tingting bilong iu long diswan? Waswe, iu savve kasem eni gud samting long wei for honest? Hao nao iu luksavve wanem hem honest and wanem hem no honest?
For mekem God barava hapi long iumi, iumi mas honest long toktok bilong iumi and long evri samting wea iumi duim. Aposol Paul kaonselem olketa Christian brata bilong hem: “Each wan long iufala mas talem trufala toktok long neiba bilong hem.” (Ephesians 4:25) Paul raet olsem tu: “Mifala laek for duim evri samting long honest wei.” (Hebrews 13:18) Iumi honest no bikos iumi laek for kasem praise from olketa nara man. Iumi honest bikos iumi respectim Creator bilong iumi and laek for mekem hem hapi.
No Haedem Tru Samting Abaotem Iu
Long plande kantri, pipol no talem tru samting abaotem olketa seleva for kasem olketa gud samting saed long living. Olketa peim and iusim olketa laea pepa, diploma, and identification pepa olsem passport for go long difren kantri or for kasem wanfala waka wea olketa no fit for kasem. Samfala dadi and mami changem date long birth certificate bilong olketa pikinini bilong olketa mekem olketa savve gohed for skul.
Bat for God hapi long iumi, iumi mas no laea. Bible sei Jehovah hem “God bilong truth” and hem laekem olketa wea fren gud witim hem mas honest evribit. (Psalm 31:5) Sapos iumi laek gohed for fren gud witim Jehovah, iumi mas no followim fasin bilong “olketa man wea no talem trufala samting,” and wea “haedem really fasin bilong olketa.”—Psalm 26:4.
Staka pipol savve haedem olketa tru samting taem luk olsem olketa bae kasem panis from olketa duim samfala samting wea no stret. Insaed Christian kongregeson tu, maet wanfala man laek for haedem olketa tru samting. Example long diswan hem olsem: Insaed wanfala kongregeson wanfala young man talemaot long olketa elder hem duim samfala sin. Bat nomata staka samting showimaot hao hem steal tu, hem nating talemaot datwan. Gogo, olketa faendaot hem steal and hem mas disfellowship from kongregeson nao. Hem bae moa wise for hem honest evribit and kasem help for fren gud moa witim Jehovah. Bible hem talem olsem: “No ting daonem discipline wea Jehovah givim, and no wikdaon taem hem stretem iu; from Jehovah disciplinem man wea hem lovem.”—Hebrews 12:5, 6.
Wanfala brata wea trae hard for kasem moa responsibility insaed kongregeson maet trae for haedem samfala problem wea hemseleva nomoa savve abaotem or samfala samting wea hem duim bifor wea no stret. Olsem example, taem wanfala brata raetem application pepa for kasem spesol privilege olsem pioneer waka, Bethel service, or eni nara spesol waka insaed long kongregeson, maet hem no ansarem evribit olketa kwestin saed long health and fasin bikos hem tingse sapos hem talem tru samting abaotem hemseleva bae olketa no acceptim hem. Maet hem ting olsem, ‘Mi no really laea,’ bat waswe, hem really tok stret and honest witim olketa narawan? Ting raonem disfala point long Proverbs 3:32 wea sei: “Jehovah barava heitim man wea giaman, bat Hem fren gud witim olketa wea raeteous.”
For iumi honest, hem minim iumi mas honest witim iumiseleva firstaem. Staka taem iumi bilivim nomoa wanem iumi laek for bilivim and no wanem hem stret or tru. Hem isi tumas for iumi blamem difren man and no iumiseleva! Wanfala example hem King Saul. Taem hem no obey hem trae for mek-excuse long wei wea hem blamem olketa narawan. From diswan, Jehovah rejectim hem for waka olsem king. (1 Samuel 15:20-23) Diswan hem barava difren from King David, wea prea long Jehovah olsem: “Gogo mi talemaot sin bilong mi long iu, and mi no haedem mistek bilong mi. Mi sei olsem: ‘Mi bae talemaot rong bilong mi long Jehovah.’ And iuseleva nao forgivim olketa mistek bilong sin bilong mi.”—Psalm 32:5.
Olketa Blessing Kam From Wei for Honest
Sapos iu honest or nomoa, diswan hem affectim hao olketa narawan ting long iu. Sapos pipol savve iu laea long olketa nomata wantaem nomoa, bae olketa no trustim iu nao and bae hem longtaem bifor olketa savve trustim iu moa. Bat sapos iu tok tru and honest, bae pipol savve long iu olsem man wea olketa fit for trustim. Bikos long honest fasin bilong Olketa Jehovah’s Witness pipol barava tinghae long olketa. Ting raonem samfala example hia.
Wanfala boss luksavve staka wakman bilong hem steal from company, so hem kolem kam police. Taem hem faendaot olketa arrestim tu wanfala wakman bilong hem wea hem wanfala Jehovah’s Witness, hem go stret long police mekem olketa kwiktaem letem disfala Witness go free. Why nao hem duim olsem? Bikos boss hia hem savve disfala man hem honest wakman and hem no duim eni rong samting. Olketa sakem olketa narawan, bat Witness hia gohed for waka nomoa. Olketa nara Witness olketa hapi bikos olketa savve gudfala fasin bilong hem mekem nem bilong Jehovah kasem honor.
Gudfala fasin hem savve showaot klia long pipol. Long wanfala community long Africa, olketa need for fixim bridge akrosim wanfala drain bikos samfala stealim timba bilong datfala bridge. Pipol long there disaed for hipimap selen for peim timba, bat hu nao olketa fit for trustim for keepim olketa selen hia? Evriwan barava agree nao: Hem mas wanfala long Olketa Jehovah’s Witness.
Taem wanfala kantri long Africa garem ethnic tension and problem saed long politik, wanfala Witness wea hem accountant for wanfala international company stap long danger. So company hia disaed for sendem hem go long difren kantri. Olketa spendem staka selen for hem go waka long nara kantri for samfala month go kasem taem wea olketa problem katdaon lelebet. Why nao olketa duim olsem? Hem bikos long bifor wakman hia hem barava les for join insaed wanfala plan for steal from company. Olketa boss bilong hem luksavve hem barava honest. Hard for olketa willing for helpem hem sapos hem wanfala man wea no honest long waka bilong hem!
Proverbs 20:7 talem olsem: “Raeteous wan hem wakabaot followim faithful fasin bilong hem.” Honest man hem man wea faithful. Hem hard tumas for hem ravem or laea long narafala man. Waswe, hem nao wei wea iu laekem olketa nara man for deal witim iu? Honest fasin hem wanfala main part bilong tru worship. Hem wanfala wei wea iumi savve showimaot love for God and neiba bilong iumi. Taem iumi honest, diswan showimaot iumi barava laek for followim disfala principle saed long fasin wea Jesus storyim: “Sapos iufala laekem olketa man for duim gudfala samting long iufala, iufala nao mas firstaem duim gudfala samting long olketa.”—Matthew 7:12; 22:36-39.
Maet iu kasem samfala hard taem from wei for honest evribit, bat wei for garem klin conscience hem moabeta winim eni hard samting wea kasem iu from iu honest. Wei for honest bae lead go long wei for kasem olketa nambawan samting. Tru nao, no eni samting hem winim wei for fren gud witim Jehovah. Iumi shud no spoelem diswan long wei for duim samting wea no honest bikos iumi no laekem pipol for ting daonem iumi or for kasem samfala gud samting wea no stret followim law. Nomata iumi kasem eni hard taem, iumi savve trustim disfala toktok bilong man wea raetem psalm: “Hapi nao man wea putim trust bilong hem long Jehovah and hem no tan go for olketa pipol wea bighed, and no long olketa wea savve laea.”—Psalm 40:4.
[Olketa Piksa long page 4]
Olketa tru Christian no peim and iusim olketa laea pepa