Waswe, Iu Tinghae Long Marit wea Hem Present From God?
“Mi hope Jehovah bae givim present long iutufala, mekem iutufala savve marit moa, and stap gud witim hasband bilong iutufala.”—RUTH 1:9.
LUKAOTEM ANSA FOR OLKETA KWESTIN HIA:
Hao nao olketa wea worshipim God bifor showimaot olketa tinghae and respectim marit?
Hao nao iumi savve hem important long Jehovah hu nao iumi chus for maritim?
Wanem kaonsel long Bible abaotem marit nao iu laek for followim long laef bilong iu?
1. Wanem nao Adam hem sei taem Jehovah wakem wanfala waef for hem?
FIRSTFALA man Adam hem sei: “Hem nao bon wea kam from bon bilong mi and body wea kam from body bilong mi. Bae nem bilong hem Woman bikos hem kam from man.” (Gen. 2:23) Adam hem hapi bikos Jehovah givim naesbola waef for hem! God mekem Adam deep sleep, then hem aotem wanfala rib bilong hem and iusim datwan for wakem wanfala woman. Bihaen, Adam kolem hem Eve. God hem joinim tufala long marit. Adam and Eve tufala barava klos winim eni nara hasband and waef distaem bikos Jehovah iusim rib bilong Adam for wakem Eve!
2. Why nao olketa man and woman laek for frenim samwan?
2 Jehovah wakem olketa man and woman for laek garem fren. Tufala wea fren olsem laek for marit. Taem olketa marit, staka hasband and waef hope love wea tufala garem bae gohed for olowe.
OLKETA TINGHAE LONG MARIT
3. Wanem nao Abraham duim for faendem wanfala waef for Isaac?
3 Datfala faithful man Abraham hem tinghae long standard bilong Jehovah abaotem marit. Hem sendem wakaman bilong hem long Mesopotamia for faendem wanfala waef for son bilong hem Isaac. Datfala wakaman prea long Jehovah for help, and Jehovah ansarem prea bilong hem. Hem faendem Rebekah, wea hem woman wea fraet long God, and Rebekah maritim Isaac. Jehovah hem promis finis long Abraham for olketa pikinini bilong hem kamap staka. So wei wea Isaac maritim Rebekah bae help for mekem diswan kamap tru. (Gen. 22:18; 24:12-14, 67) Staka pipol laek disaed seleva hu nao olketa bae maritim. Samfala taem maet man laek for helpem narawan faendem wanfala marit partner. Bat hem mas no duim olsem sapos narawan hia no askem hem for help. God no chusim marit partner bilong iumi. Nomata olsem, taem iumi laek for marit God savve helpem iumi long diswan and olketa nara samting tu sapos iumi askem hem long prea and letem spirit bilong hem for leadim iumi.—Gal. 5:18, 25.
4, 5. Hao nao iu savve datfala gele from Shunem and datfala shepherd boy tufala lovem tufala?
4 Wanfala naesbola gele from Shunem long Israel no laekem olketa fren bilong hem forcem hem for maritim King Solomon wea garem staka waef finis. Hem sei: “Iufala olketa dota bilong Jerusalem mas promis for no trae mekem mi lovem samwan wea mi no lovem.” (Song of Sol. 8:4) Datfala gele hem lovem wanfala shepherd boy. Hem hambol taem hem sei: “Mi wanfala wild flaoa nomoa long bigfala flat area long Sharon, wanfala lily long olketa valley.” Shepherd boy hem lovem datfala gele tu. Hem sei: “Taem iu stap midolwan olketa nara young gele, iu olsem wanfala lily wea stap midolwan olketa nila grass”! (Song of Sol. 2:1, 2) Tufala barava lovem tufala.
5 From datfala gele lovem God winim shepherd boy hia and shepherd boy hem olsem tu, marit bilong tufala bae strong. Datfala gele sei long boy wea hem lovem: “Putim mi olsem wanfala saen long heart bilong iu and long hand bilong iu, bikos love hem strong olsem dae, and wei wea love hem faithful hem no finis olsem grev hem no finis. Love hem olsem fire wea hem laet big tumas, hem fire bilong Jah. Nomata staka wata bat hard for killim dae fire bilong love, staka river tu bat no savve aotem datwan. Sapos man laek givim evri expensive samting from haos bilong hem for baem love, pipol bae les long olketa samting hia.” (Song of Sol. 8:6, 7) Long sem wei, hem fitim olketa wea worshipim God for laekem marit partner for lovem olketa and for faithful long olketa.
SAMTING IU CHUSIM HEM IMPORTANT LONG GOD
6, 7. Hao nao iumi savve hem important long God hu nao iumi chus for maritim?
6 Hem important long Jehovah hu nao iu chus for maritim. Olsem example, hem warnim olketa Israelite abaotem pipol wea stap long Canaan. Hem sei long olketa Israelite: “Iufala mas no maritim olketa. Iufala mas no givim dota bilong iufala long son bilong olketa, and no tekem dota bilong olketa for son bilong iufala. Diswan hem bikos olketa bae mekem son bilong iufala for lusim mi and worshipim olketa nara god, and Jehovah bae barava kros long iufala, and bae hem kwiktaem finisim iufala.” (Deut. 7:3, 4) Staka handred year bihaen, datfala priest Ezra hem sei: “Iufala no faithful bikos iufala maritim olketa woman from difren ples. Taem iufala duim datwan, iufala mekem Israel barava guilty.” (Ezra 10:10) Then bihaen moa, aposol Paul hem sei long olketa Christian: “Woman wea marit hem mas stap witim hasband bilong hem taem hasband bilong hem laef. Bat sapos hasband bilong hem dae, hem free for maritim eniwan wea hem laekem, bat hem mas wanfala disaepol bilong Christ.”—1 Cor. 7:39.
7 Sapos samwan wea dedicate long Jehovah maritim man wea no dedicate, hem no obeyim Jehovah nao. Olketa Israelite long taem bilong Ezra no obeyim God taem olketa maritim olketa woman from difren ples. Bible hem talem stret hu nao Christian shud maritim. Hem no stret for mek excuse for no followim standard bilong God long diswan. (Ezra 10:10; 2 Cor. 6:14, 15) So sapos wanfala Christian wea baptaes finis hem maritim samwan wea no baptaes, hem no obeyim samting wea God talem abaotem marit, and hem savve lusim olketa privilege long kongregeson. Hem no mek sense for tingse Jehovah bae blessim iumi and long semtaem sei long hem: “Jehovah mi savve mi no obeyim iu, bat plis iu blessim mi nomoa.”
JEHOVAH SAVVE BEST SAMTING FOR IUMI
8. Why nao iumi shud followim olketa instruction from God abaotem marit?
8 Man wea wakem wanfala machine savve long hao machine hia hem waka. Hem savve givim instruction long hao for iusim machine hia. Sapos iumi no followim instruction, wanem nao savve happen? Maet machine hia no waka gud nao! So sapos iumi laekem marit for gohed gud, iumi mas followim olketa instruction from Jehovah, wea hem nao startim marit.
9. Why nao Jehovah mekem wei for man and woman savve marit?
9 Jehovah savve long evri samting abaotem iumi olketa man and abaotem marit. From hem laekem olketa man for “garem plande pikinini and fulimap earth,” hem mekem man and woman for garem need saed long sex. (Gen. 1:28) Bifor Jehovah wakem Eve, hem sei: “Hem nogud for man gohed stap seleva. Mi bae wakem samwan for helpem hem wea barava fitim hem.” (Gen. 2:18) Jehovah laekem olketa wea marit for hapi.—Readim Proverbs 5:15-18.
10. Wanem nao olketa Christian hasband and waef mas tingim abaotem sex insaed long marit?
10 From evri man born sin and no perfect, hard for eni marit hem perfect. Nomata olsem, olketa wea worshipim Jehovah savve hapi sapos olketa followim wanem Bible hem talem long evri samting wea olketa duim. Olsem example, Paul givim kaonsel abaotem sex insaed long marit wea hem barava klia. (Readim 1 Corinth 7:1-5.) Hem tru sex hem for hasband and waef savve garem pikinini, bat Bible showimaot nara reason moa hem stap for tufala duim sex. Tufala garem olketa need saed long feeling and saed long body tu. Bat God no hapi sapos tufala duim samting wea no natural. Long disfala important samting long marit, olketa Christian hasband and waef mas kaen and showimaot love long tufala.
11. From Ruth duim wanem Jehovah laekem, wanem blessing nao hem kasem?
11 Marit shud mekem hasband and waef barava hapi. Olketa Christian famili shud garem peace. Tingim wanem hem happen samting olsem 3,000 year bifor. Naomi wea hem olo finis, witim tufala dota-in-law bilong hem, Orpah and Ruth, thrifala evriwan widow woman. Taem olketa lusim Moab and gogo for Judah, Naomi talem tufala hia wea young yet for go bak long hom bilong tufala. Bat Ruth hem no go bak long Moab. Hem stap witim Naomi and gohed for faithful long tru God. Boaz wea hem olo finis hem tu man wea worshipim Jehovah. Hem sei long Ruth: “Mi prea for Jehovah wea hem God bilong Israel, and wea iu kam for haed andanit long wing bilong hem, for blessim samting wea iu duim and barava rewardim iu.” (Ruth 1:9; 2:12) From Ruth barava tinghae and respectim marit wea hem present from God, hem maritim Boaz. Taem Ruth laef bak insaed niu world bilong God, hem bae hapi tumas for herem hem wanfala granmami bilong Jesus Christ. (Matt. 1:1, 5, 6; Luke 3:23, 32) Hem faithful long Jehovah and hem kasem olketa bigfala blessing!
GUDFALA KAONSEL FOR MARIT
12. Wea nao man savve faendem gudfala kaonsel abaotem marit?
12 God hem talem iumi wanem iumi mas duim for marit hem gohed gud. No eni man hem garem bigfala savve olsem hem. Bible savve givim gudfala kaonsel abaotem marit and hem evritaem stret. So eniwan wea givim kaonsel abaotem marit shud tekem datwan from Bible. Olsem example, aposol Paul sei: “Evriwan long iufala mas lovem waef bilong hem olsem hem lovem hemseleva, and tu, waef mas barava respectim hasband bilong hem.” (Eph. 5:33) Olketa Christian wea mature savve minim kaen kaonsel olsem from Bible wea hem klia tumas. Bat waswe, olketa bae followim datfala kaonsel? Bae olketa followim sapos olketa tinghae and respectim marit, wea hem present from God.a
13. Wanem nao savve happen sapos hasband no followim samting wea 1 Peter 3:7 talem?
13 Christian hasband shud showimaot love long waef bilong hem. Aposol Peter sei: “Iufala olketa hasband mas gohed minim gud waef bilong iufala and mas respectim olketa bikos olketa woman no strong olsem iufala. Iufala mas duim diswan bikos iufala and waef bilong iufala tu bae kasem laef wea God promis for givim long iufala bikos hem kaen tumas. Sapos iufala no duim olsem, diswan savve stopem prea bilong iufala.” (1 Pet. 3:7) Sapos hasband no followim kaonsel bilong God, maet Jehovah bae no herem prea bilong hem. Diswan savve spoelem wei wea hasband and waef fren witim Jehovah. Hem savve mekem tufala for barava kasem hard taem, raoa, and for raf long narawan.
14. Wanem gudfala samting nao waef wea garem love savve duim for famili bilong hem?
14 Waef wea followim kaonsel long Bible and wea letem holy spirit bilong God for leadim hem savve barava helpem famili bilong hem for hapi and garem peace. Christian hasband bae hem lovem waef and laek for protectim hem. Christian waef wea laekem hasband for lovem hem shud garem olketa gudfala wei wea bae mekem hasband barava lovem hem. Proverbs 14:1 hem sei: “Woman wea wise bae strongim famili bilong hem, bat nogud wei bilong woman wea krangge bae spoelem famili bilong hem.” Waef wea hem wise and garem love bae barava helpem famili bilong hem for gohed gud and hapi. Hem showimaot hem barava tinghae long marit wea hem present from God.
15. Wanem kaonsel nao stap long Ephesus 5:22-25?
15 Olketa hasband and waef showimaot respect for marit taem olketa followim example bilong Jesus wea lukaftarem kongregeson. Tufala lovem and respectim tufala. (Readim Ephesus 5:22-25.) Olketa hasband and waef wea barava lovem each other olketa hambol. Olketa no olsem pikinini wea les for story taem hem kros, and olketa no letem samfala nogud wei moa for spoelem marit bilong tufala. Jehovah hem blessim hasband and waef olsem!
NO ENI MAN MAS AOTEM SAMTING GOD JOINIM FINIS
16. Why nao samfala Christian no marit?
16 Klosap evriwan laek for marit. Bat samfala wea worshipim Jehovah no marit bikos olketa no faendem partner wea olketa laekem and wea Jehovah bae hapi long hem. Samfala moa no ting for marit. Olketa Christian wea no marit savve duim moa samting for Jehovah and savve hapi taem olketa singol.—Matt. 19:10-12; 1 Cor. 7:1, 6, 7, 17.
17. (a) Wanem nao Jesus talem abaotem marit? (b) Sapos wanfala Christian start for laekem marit partner bilong narawan, hem mas kwiktaem for duim wanem samting?
17 Nomata iumi singol or marit, iumi evriwan mas tingim disfala toktok bilong Jesus: “Hao, iufala no readim finis? Start kam long taem wea God wakem olketa man, hem wakem man and woman and hem sei: ‘Dastawe, man bae lusim dadi and mami bilong hem and hem bae stap olowe witim waef bilong hem. Datfala man and woman bae kamap wanfala body nomoa.’ Diswan minim tufala hia no tufala body, bat wanfala nomoa. So no eni man mas aotem samting wea God joinim finis.” (Matt. 19:4-6) Wei for laekem marit partner bilong narawan hem wanfala sin. (Deut. 5:21) Sapos wanfala Christian start for laekem marit partner bilong narawan, hem mas barava waka hard for kwiktaem aotem datfala tingting wea no klin. Hem mas duim datwan nomata hem barava no isi from hem letem disfala selfish tingting for kamap insaed heart bilong hem. (Matt. 5:27-30) Hem barava important for stretem kaen tingting olsem and stopem rong feeling for no grow insaed long heart.—Jer. 17:9.
18. Iumi shud garem wanem tingting abaotem marit, wea hem present from God?
18 Nomata pipol wea no savve gud long Jehovah God and olketa standard bilong hem abaotem marit, samfala long olketa respectim marit tu. Waswe long iumi? From iumi pipol wea dedicate long Jehovah, “datfala hapi God,” iumi hapi for showimaot long evri samting wea iumi duim, iumi barava tinghae and respectim marit wea hem present from God!—1 Tim. 1:11.
[Footnote]
a For kasem moa information abaotem marit, lukim buk “Gohed Kasem Gud Samting From Love Bilong God,” chapter 10 and 11.
[Blurb long page 6]
Marit wea hapi hem mekhae long Jehovah and savve mekem evriwan long famili barava hapi
[Piksa long page 5]
Ruth barava tinghae and respectim marit wea hem present from God
[Piksa long page 7]
Waswe, iu showimaot iu barava tinghae and respectim marit?