FOLLOWIM FAITH BILONG OLKETA
‘Nomata Hem Dae, Hem Gohed Teachim Iumi’
TINGIM, Abel hem lukluk long olketa sheepsheep bilong hem wea kaikaim grass saed long maunten. Then maet hem luk go farawe and hem savve lukim wanfala samting wea shaen. Hem savve datwan hem sword wea gohed for bone wea tatane raon for satem road wea go insaed garden bilong Eden. Dadi and mami bilong hem stap long there bifor, bat distaem tufala and olketa pikinini bilong tufala no savve go insaed. Tingim, Abel sidaon and enjoyim wind wea blow long datfala aftanun, and hem luk ap long skae and tingting abaotem God wea wakem hem. Hem ting abaotem sapos eni wei stap for God savve fren bak moa witim olketa man. Abel laekem tumas datwan for happen.
Abel savve teachim iumi distaem. Hao nao hem savve duim datwan? Iu maet sei hem hard for hem teachim iumi bikos disfala mek-tu son bilong Adam hem dae longtaem nao. Hem dae samting olsem 6,000 year finis and no eni part long body bilong hem stap distaem. And tu, Bible sei “olketa wea dae finis no savve long eni samting.” (Ecclesiastes 9:5, 10) Iumi no savve lukim tu eni toktok bilong Abel long Bible. So hao nao Abel savve teachim iumi?
Aposol Paul story olsem abaotem Abel: “Bikos long faith bilong hem, nomata hem dae, datwan gohed teachim iumi.” (Hebrew 11:4) Bible sei Abel nao firstfala man for showimaot faith. Hem showimaot nambawan example bilong faith wea iumi savve followim distaem. So Abel savve teachim iumi sapos iumi lane from wei wea hem showimaot faith and followim example bilong hem.
Nomata Bible no storyim staka samting abaotem Abel, wanem nao iumi savve lanem abaotem hem and wei wea hem showimaot faith? Bae iumi storyim datwan.
ABEL GROWAP LONG TAEM WORLD HEM START
Abel hem born long firstfala man and woman wea God wakem. Jesus sei Abel hem stap “long taem wea olketa man start for born long earth.” (Luke 11:50, 51) Olketa man wea Jesus storyim long disfala verse hem olketa wea savve kasem forgiveness long sin bilong olketa. Nomata Abel hem mek-foa man for stap long earth, luk olsem hem nao firstfala man for kasem forgiveness from God.a So hem klia, Abel growap witim olketa wea no savve helpem hem for fren witim God.
Nomata famili bilong olketa man just start nomoa, barava sorre samting nao happen long olketa. Luk olsem Adam and Eve gud pipol long firstaem and barava luk naes. Bat gogo tufala duim bigfala sin and tufala luksavve long datwan. Long firstaem Adam and Eve perfect and garem chance for laef olowe. Bat then tufala againstim Jehovah and God aotem tufala datfala garden bilong Eden. Adam and Eve lusim perfect laef and chance for kasem laef olowe from tufala tingim samting wea olketa seleva nomoa laekem.—Genesis 2:15-3:24.
Taem Adam and Eve lusim garden bilong Eden, laef bilong tufala kamap barava hard. Nomata olsem, taem first pikinini hem born tufala nemim hem Cain, wea minim “Samting wea Born,” and Eve sei: “Jehovah helpem mi for gogo bornem wanfala man.” Taem Eve talem toktok hia maet hem tingim promis wea Jehovah talem long garden bilong Eden. Jehovah sei wanfala woman bae bornem wanfala “pikinini” wea bae finisim datfala nogud man wea leadim Adam and Eve for againstim Jehovah. (Gen 3:15; 4:1) Waswe, Eve tingse hem nao woman long datfala profesi and Cain nao datfala “pikinini”?
Sapos olsem, tingting bilong hem no stret. And tu, sapos Adam and Eve storyim olketa idea olsem long Cain, datwan savve mekem hem praod. Gogo, Eve bornem mek-tu son, bat Eve no talem eni toktok wea mekhae long hem olsem Cain. Olketa nemim hem Abel, wea maet minim “iusles.” (Genesis 4:2) Maet datfala nem showimaot tufala no expectim eni gud samting from Abel olsem Cain.
Olketa dadi and mami distaem savve lane from samting wea Adam and Eve duim. Waswe, bae iu talem and duim samting wea bae mekem pikinini praod, selfish, and laek kasem hae position? Or waswe, bae iu teachim olketa for lovem Jehovah God and for fren witim hem? Sorre samting nao, Adam and Eve no helpem pikinini bilong tufala for fren witim Jehovah. Nomata olsem olketa pikinini bilong tufala garem hope.
WANEM NAO HELPEM ABEL FOR GAREM FAITH?
Taem Cain and Abel growap, luk olsem Adam trainim tufala for duim waka for helpem famili. Cain hem wanfala farmer, and Abel lukaftarem sheepsheep.
Bat Abel duim samting wea important winim datwan. Hem waka hard for garem faith wea Paul story abaotem bihaen. Tingim, no eniwan showimaot gudfala example for Abel savve followim. Wanem nao helpem hem for garem faith long Jehovah God? Bae iumi storyim thrifala samting wea maet helpem Abel for garem strongfala faith.
Olketa samting wea Jehovah wakem.
Nomata Jehovah cursim graon, and rabis grass hem grow wea mekem kaikai no savve grow gud, inaf kaikai hem grow for famili bilong Abel. Jehovah no cursim olketa animal, bird, and fish. And tu, Jehovah no cursim sea, skae, sun, moon, olketa maunten, lake, river, cloud, and olketa star. So olketa samting hia wea Abel lukim showimaot Jehovah God wea wakem evri samting hem garem bigfala love, wisdom, and hem duim olketa gud samting. (Rome 1:20) Taem Abel ting raonem olketa samting wea God wakem and olketa wei bilong hem datwan strongim faith bilong hem.
Masbi Abel iusim staka taem for tingting abaotem Jehovah. Tingim waka bilong Abel for lukaftarem sheepsheep. Hem mas wakabaot long olketa maunten, valley, and akrosim olketa river for leadim sheepsheep for faendem kaikai, wata, and ples for olketa rest. Maet Abel luksavve sheepsheep barava needim man for leadim and protectim olketa winim eni nara animal wea God wakem. Waswe, Abel luksavve hem tu needim Samwan wea wise and garem paoa for leadim, protectim, and lukaftarem hem? Maet hem prea abaotem olketa samting olsem, and datwan strongim faith bilong hem.
Olketa promis bilong Jehovah.
Adam and Eve mas storyim long olketa son bilong tufala olketa samting wea happen long garden bilong Eden wea mekem tufala no savve stap long datfala garden. So Abel garem staka samting for ting raonem.
Jehovah sei bae hem cursim graon, and Abel savve lukim olketa rabis grass wea grow showimaot toktok bilong Jehovah hem tru. Jehovah sei tu, taem Eve hem babule and bornem pikinini bae hem kasem pain. Taem olketa nara brata and sista bilong hem born, Abel luksavve toktok bilong Jehovah hem kamap tru. Jehovah sei Eve bae barava needim love and taem bilong hasband bilong hem bat Adam bae bossim hem. Abel savve lukim hem nao samting wea happen long mami and dadi bilong hem. Abel luksavve evri samting wea Jehovah talem hem kamap tru. So Abel garem gudfala reason for trustim promis bilong God abaotem “pikinini” wea bae stretem olketa nogud samting wea kamaot from samting wea happen long garden bilong Eden.—Genesis 3:15-19.
Olketa wakaman bilong Jehovah.
Nomata no eniwan long famili bilong Abel showimaot faith, Abel savve followim example bilong tufala angel wea stap long earth long datfala taem. Taem Jehovah aotem Adam and Eve from garden bilong Eden, hem mek sure tufala and olketa pikinini bilong tufala no savve go insaed. Jehovah putim tufala angel for gaedem road wea go insaed garden bilong Eden, witim wanfala sword wea gohed for bone wea tatane raon.—Genesis 3:24.
Tingim, Abel hem lukim tufala angel hia taem hem smol boy yet. Abel lukim tufala angel strong fogud and hem lukim datfala “sword” wea gohed for bone wea tatane raon. Datwan mas mekem hem sapraes fogud. Taem Abel growap, waswe, enitaem hem lukim tufala angel hia boring and no laek for duim waka bilong tufala? Nomoa. Olketa angel hia gohed for standap long there evri day and evri naet for staka year. From diswan, Abel luksavve Jehovah God garem olketa gudfala wakaman wea faithful. No eniwan long famili bilong Abel showimaot faith and obeyim Jehovah, olsem tufala angel hia. Example bilong olketa angel hia mas barava strongim faith bilong hem.
Taem Abel ting raonem olketa promis bilong Jehovah, example bilong olketa wakaman bilong Hem, and olketa wei bilong Hem wea showaot long olketa samting wea Hem wakem, datwan barava strongim faith bilong Abel. Iumi savve lanem staka samting from example bilong Abel. Example bilong Abel savve helpem olketa young wan for luksavve olketa savve fren gud witim Jehovah God, nomata olketa narawan long famili no duim datwan. Distaem iumi savve lukim staka nambawan samting wea Jehovah wakem, and iumi garem full Bible, and tu, iumi garem plande gud example bilong pipol wea faithful long Jehovah. Olketa samting hia savve strongim faith bilong iumi.
WHY JEHOVAH HAPI LONG SAKRIFAES BILONG ABEL
Abel laek for duim samting wea showimaot hem garem faith long Jehovah. Bat wanem nao wanfala man savve givim long God wea wakem evri samting? God no needim man for helpem hem or givim present long hem. Gogo, Abel luksavve long wanem Jehovah laekem: Sapos hem givim best samting wea hem garem long Jehovah bikos hem lovem hem, Jehovah bae hapi long datwan.
So Abel redyim samfala sheepsheep for sakrifaesim long Jehovah. Hem chusim olketa best young sheepsheep, and sakrifaesim olketa best part bilong olketa animal hia. Long semtaem, Cain tu laekem God for blessim hem, so hem redyim olketa kaikai for sakrifaesim long Jehovah. Bat hem no lovem Jehovah olsem Abel. Datwan showaot klia taem tufala brata hia givim sakrifaes bilong tufala.
Luk olsem Cain and Abel bonem olketa sakrifaes antap long altar. Maet tufala faithful angel bilong Jehovah wea stap long datfala taem, savve lukim datwan. Bible sei: “Jehovah hem hapi long Abel and sakrifaes bilong hem.” (Genesis 4:4) Bible no talem hao nao God showimaot diswan. Bat why nao God hapi long Abel winim Cain?
Waswe, hem bikos long datfala sakrifaes? Abel hem sakrifaesim animal wea blood bilong hem piksarem laef. Maet Abel luksavve datkaen sakrifaes hem spesol long Jehovah. Plande handred year bihaen taem bilong Abel, God askem pipol bilong hem for sakrifaesim pikinini sheepsheep wea piksarem perfect laef bilong Son bilong Hem wea bae kapsaetem blood bilong hem for olketa man. Bible kolem hem “Pikinini Sheepsheep bilong God.” (John 1:29; Exodus 12:5-7) Nomata olsem, hard for Abel savve long diswan.
Iumi savve Abel hem sakrifaesim best samting wea hem garem. Jehovah hapi long datfala sakrifaes and long Abel tu. Jehovah hapi witim Abel bikos hem garem faith long Jehovah and love nao muvim hem for duim datwan.
Bat Jehovah “no hapi long Cain and long sakrifaes bilong hem.” (Genesis 4:5) Waswe, sakrifaes bilong Cain hem no stret? Nomoa. Taem God givim Law long olketa Israelite, hem sei olketa savve givim kaikai olsem sakrifaes. (Leviticus 6:14, 15) Bat Bible sei Cain hem “duim olketa nogud samting.” (1 John 3:12) Cain hem tingse wei for act olsem hem lovem God hem inaf and staka pipol long taem bilong iumi olsem tu. Bat hem isi for luksavve Cain no lovem and no garem faith long Jehovah bikos long samting wea hem duim.
Taem Cain luksavve Jehovah no hapi long hem, waswe, hem trae for followim example bilong Abel? Nomoa. Hem barava heitim brata bilong hem. Jehovah lukim samting wea stap long heart bilong Cain and hem trae for helpem hem. Hem warnim Cain sapos hem no changem wei bilong hem bae hem duim bigfala sin, bat sapos hem change, Jehovah bae hapi long hem.—Genesis 4:6, 7.
Cain no followim samting wea God talem hem, bat hem askem Abel for go wakabaot witim hem, then nomoa Cain killim dae Abel nao. (Genesis 4:8) So Abel nao firstfala man wea hem dae for faith bilong hem. Nomata hem dae, Jehovah no forgetim hem.
Long tokpiksa wei, blood bilong Abel hem singaot long Jehovah God for stretem samting wea happen. God stretem datwan taem hem panisim Cain from hem killim dae brata bilong hem. (Genesis 4:9-12) Bat samting wea important nao, iumi savve lanem staka samting distaem from faith bilong Abel. Abel hem laef for shortfala taem nomoa, sapos iumi markem witim laef bilong pipol long datfala taem wea olketa savve laef for longtaem. Nomata olsem hem iusim datfala taem for duim olketa samting wea God hapi long hem. Dastawe taem hem dae hem savve Jehovah lovem and hapi long hem. (Hebrew 11:4) Iumi savve sure Jehovah hem tingim Abel and Abel weitim taem wea Jehovah bae mekem hem laef bak long paradaes. (John 5:28, 29) Waswe, bae iu stap long paradaes and lukim Abel? Sapos iu strong for followim example bilong hem iu savve lukim hem long paradaes.
a Datfala toktok “taem wea olketa man start for born long earth” hem minim taem wea Cain and Abel born. Why nao Jesus sei Abel hem stap long datfala taem, and hem no storyim Cain wea hem nao firstborn? Samting wea Cain duim and disaedem showimaot hem min for againstim Jehovah God. Luk olsem God bae no mekem Cain laef bak and hem bae no kasem forgiveness, olsem dadi and mami bilong hem.
Taem Abel ting raonem olketa samting wea God wakem datwan strongim faith bilong hem