Iumi Savve Lane From First Man and Woman
GOD hem lukluk gud long disfala planet Earth. Hem redyim for olketa man stap long hem. Hem lukim hao evri samting wea hem wakem hem gud. Tru nao, taem hem finisim waka bilong hem, hem talemaot hao hem “gud tumas.” (Genesis 1:12, 18, 21, 25, 31) Bat, bifor hem kasem end long perfect waka bilong hem, God story abaotem samting wea “nogud.” Tru, no eni samting wea God wakem hem nogud. Diswan minim nomoa hao hem no finisim yet waka bilong hem. “Hem nogud for man go ahed for stap seleva,” Jehovah hem sei. “Mi bae wakem wanfala helper for hem, olsem wanfala for balancem hem.”—Genesis 2:18.
Hem purpose bilong Jehovah for olketa man enjoyim laef olowe long gudfala healthy, hapi living, and witim planti samting long wanfala paradaes earth. Dadi bilong evri man hem Adam. Waef bilong hem, Eve, kamap “mami bilong evriwan wea laef.” (Genesis 3:20) Nomata earth hem fulap distaem witim planti billion pikinini bilong tufala, olketa man no perfect.
Planti pipol savve gud long story bilong Adam and Eve. Bat hem savve helpem iumi long wanem wei? Wanem nao iumi savve lanem from samting wea kasem tufala first man and woman?
“Man and Woman Hem Creatim Tufala”
Taem Adam hem go ahed for givim nem long olketa animal, hem lukim hao olketa garem partner bat hem nomoa. So taem Adam lukim datfala woman wea barava luk naes wea Jehovah wakem from bon bilong hem, hem hapi tumas. From hem luksavve hao hem part long body bilong hem, Adam sei: “Diswan nao hem bon long olketa bon bilong mi and body long body bilong mi. Diswan bae mi kolem hem Woman, from hem kamaot from man.”—Genesis 2:18-23.
Man needim “wanfala helper.” Distaem hem garem nao wanfala wea barava fitim. Long perfect wei Eve barava fit for balancem Adam—for lukaftarem hom garden bilong tufala and olketa animal, bornem pikinini, and for muvim hem and givim saport olsem tru fren.—Genesis 1:26-30.
Jehovah givim evriting wea tufala bae wantem. Taem hem givim go Eve long hasband bilong hem, God showimaot hem appruvim diswan and hem startim arrangement bilong marit and famili wea olketa man savve followim. Story bilong Genesis hem sei: “Man bae lusim dadi and mami bilong hem and hem mas stap witim waef bilong hem and tufala mas kamap wan body.” And taem Jehovah blessim firstfala hasband and waef and talem tufala for garem pikinini, hem showimaot klia plan bilong hem hao evri pikinini wea stap shud born from famili wea kea, witim dadi and mami for lukaftarem hem.—Genesis 1:28; 2:24.
“Long Image Bilong God”
Adam hem perfect son bilong God, wea hem wakem long ‘image bilong Hem and olsem hem.’ Bat from “God hem wanfala Spirit,” wei wea hem olsem hem no long physical wei. (Genesis 1:26; John 4:24) Disfala wei for olsem God hem long saed bilong fasin wea mekem man hae winim olketa animal. Yes, olketa fasin bilong love, wisdom, paoa, and justice hem stap insaed olketa man from firstaem. Hem garem free will and fit for garem spiritual fasin. Gudfala tingting wea hem born witim, or conscience, helpem hem for luksavve long stret samting from rong samting. Man fit for kasem savve, wea helpem hem for ting raonem reason why olketa man stap, for kasem savve abaotem Creator bilong hem, and for mekem grow wei for klos long Hem. Adam garem evri samting wea hem needim for fulfillim waka bilong hem olsem man for lukaftarem olketa samting wea God wakem long earth.
Eve Duim Sin
Iumi no daot, Adam kwiktaem talem Eve abaotem wanfala samting wea Jehovah stopem: Tufala savve tekem frut from evri tree long garden hom bilong tufala bat wanfala nao nomoa—tree bilong savve long gud samting and nogud samting. Tufala mas no kaikaim. Sapos tufala duim, long datfala day tufala bae dae.—Genesis 2:16, 17.
No longtaem, wanfala kwestin kamap abaotem datfala frut wea God tambuim. Wanfala snek challengem Eve witim toktok, wea wanfala spirit wea man no savve lukim nao muvim snek hia for toktok. Long wei wea luk olsem hem no savve abaotem diswan, datfala snek hem ask: “Waswe, hem really tru God talem iu for no kaikai from evri tree bilong garden?” Eve ansa and sei hao hem olraet nomoa for kaikaim frut bilong evri tree bat wanfala nomoa God no letem. Bat then datfala snek talem opposite samting from wanem God talem and sei long datfala woman: “Iu bae nating dae. From God hem savve hao long day wea iu kaikai from hem, eye bilong iu bae open and iu bae kamap olsem God, savve long gud and nogud samting.” Woman hia start for ting long disfala tambu tree long difren wei. “Tree hia hem garem gudfala kaikai and . . . hem samting wea luk gud tumas long eye.” From olketa giamanim hem evribit, Eve brekem law bilong God.—Genesis 3:1-6; 1 Timothy 2:14.
Waswe, sin bilong Eve hem samting wea man hard for missim? Nomoa nao! Tingim sapos iu Eve. Samting datfala snek talem hem twistim wanem God and Adam talem finis. Hao nao iu bae feel sapos wanfala stranger accusim samwan wea iu lovem and trustim for sei hem no honest? Eve shud no feel hapi long diswan, hem shud heitim and kros, and fit for no willing for lisin long hem. Bat hu nao datfala snek mekem hem fit for kwestinim raeteous fasin bilong God and toktok bilong hasband bilong Eve? Long wei for showimaot respect for principle bilong hedship, Eve shud lukaotem advaes bifor hem mekem eni disison. Iumi tu shud duim sem samting sapos iumi kasem eni information wea hem difren from olketa instruction wea kam from God. Nomata olsem, Eve hem trustim olketa toktok bilong Man for Testim man, and laekem hem for kamap judge bilong hem long wanem hem gud and wanem hem nogud. Taem hem go ahed for ting long disfala idea, hem laekem moa and moa. Hem barava mekem mistek for tingim rong samting, winim wei for aotem from mind bilong hem and storyim diswan long hed long famili bilong hem!—1 Corinthians 11:3; James 1:14, 15.
Adam Lisin Long Toktok Bilong Waef Bilong Hem
Eve kwiktaem pullim Adam for joinim hem long sin. Hao nao iumi savve explainim wei wea hem agree nomoa? (Genesis 3:6, 17) Adam feisim wanfala test bilong loyal fasin. Waswe, bae hem obeyim Creator bilong hem, wea givim hem evri samting, insaed diswan hem waef wea hem lovem tumas, Eve? Waswe, Adam bae lukaotem direction bilong God long wanem nao bae hem duim? Or, waswe, hem bae disaed for joinim waef bilong hem long sin bilong hem? Adam savve gud hao wanem Eve hem ting for kasem taem hem kaikaim tambu frut hem giaman samting nomoa. Aposol Paul hem raet: “No Adam nao olketa giamanim, bat datfala woman nao olketa barava giamanim and kamap sin.” (1 Timothy 2:14) So Adam hem minim for no obeyim Jehovah. Wei wea hem fraet nogud hem separate from waef bilong hem big winim wei for garem faith hao God hem fit for stretem disfala problem.
Samting wea Adam duim hem spoelem hemseleva. Samting wea kamaot from diswan hem dae bilong evri pikinini wea Jehovah, long wei bilong mercy, letem Adam for garem, from evriwan long olketa born anda long sin wea mekem olketa fit for dae. (Romans 5:12) Samting wea kamaot from selfish wei for no obey hem big tumas!
Samting wea Kamaot From Sin
First samting wea kamaot from sin hem shame. Winim wei for hapi and ran go for story long Jehovah, tufala haedem tufala seleva. (Genesis 3:8) Wei wea tufala fren witim God hem brekdaon. Taem God ask abaotem wanem nao tufala duim, tufala no feel nogud, nomata tufala evriwan luksavve tufala brekem finis law bilong God. Taem tufala kaikaim datfala tambu frut, tufala rejectim gud samting wea kam from God.
Samting wea kamaot from diswan, God talemaot hao Eve bae feelim bigfala pain taem hem bornem pikinini. Hem bae laekem tumas hasband bilong hem. Barava nogud samting nao kamaot from wei wea Eve trae for kamap independent. Long pain Adam bae kaikaim olketa kaikai from graon. Winim wei for kaikai and satisfae long Eden wea hem no need for hard waka for hem, hem mas stragol hard for laef go kasem taem hem bae go bak long dust wea hem kam from.—Genesis 3:16-19.
Gogo, olketa aotem Adam and Eve from garden bilong Eden. Jehovah sei: “Distaem man hia kamap olsem wanfala long iumi for savve long gud samting and nogud samting, and distaem mekem hem no putim aot hand bilong hem and tekem frut tu from tree bilong laef and kaikaim and stap for olowe . . . ” “Olketa no finisim disfala toktok long sentence hia,” wanfala savveman Gordon Wenham, hem sei, and iumi nao mas tingim wanem nao next samting wea God tingim—maet, “letem mi aotem hem from disfala garden.” Planti taem, man wea raetem Bible reportim full tingting bilong God. Bat long hia, Wenham go ahed for talem, “wei wea olketa aotem olketa lastfala toktok bilong God showimaot kwik akson bilong God. Hem no finisim toktok bilong hem bifor hem sendem olketa aot from datfala garden.” (Genesis 3:22, 23) Witim datwan, luk olsem wei for story tugeta midolwan Jehovah and first man and woman hem finis nao.
Adam and Eve no dae long physical wei insaed datfala 24-hour day. Bat, tufala dae long spiritual wei. From hem hard for tufala stretem bak wei wea tufala go difren from Source bilong laef, tufala start for isisi gogo for dae. Tingim bigfala sorre wea tufala kasem taem tufala feisim firstfala dae taem Cain, firstborn bilong tufala hem killim dae mek-tu son bilong tufala, Abel!—Genesis 4:1-16.
Bihaen datwan, no staka samting tumas stap for savve abaotem datfala first man and woman. Mek-thri son bilong tufala, Seth, hem born taem Adam hem 130 year. Adam dae 800 year bihaen, taem hem 930 year, bihaen hem kamap dadi bilong “olketa son and dota.”—Genesis 4:25; 5:3-5.
Wanfala Leson for Iumi
Witim wei for talemaot wanem nao kosim nogud fasin long living bilong olketa man distaem, datfala story abaotem firstfala hasband and waef teachim iumi wanfala important leson. Eni tingting wea showimaot fasin for independent from Jehovah hem nating fit and hem krangge samting. Olketa wea really wise showimaot faith long Jehovah and Word bilong hem, no long savve bilong olketa seleva. Jehovah nao markem samting wea gud and samting wea nogud, and main wei for duim wanem hem stret hem wei for obeyim hem. Rongfala fasin minim wei for brekem olketa law bilong hem and no tingim olketa principle bilong hem.
God offerim and still offerim evri samting wea olketa man barava laekem—laef olowe, freedom, wei for satisfae, hapi, health, peace, sef living, and wei for faendemaot olketa niu samting. Bat, wei for iumi enjoyim evri samting hia minim iumi mas luksavve long wei wea iumi depend evribit long Dadi bilong iumi long heven, Jehovah.—Ecclesiastes 3:10-13; Isaiah 55:6-13.
[Box/Piksa long page 26]
Adam and Eve—KASTOM STORY NOMOA?
Wei for biliv long wanfala paradaes bifor wea lus bikos long sin hem big midolwan long olketa bilong Babylon, Assyria, Egypt, and samfala moa. Long planti story, olketa storyim wanfala tree bilong laef wea frut bilong hem savve givim laef long olketa wea kaikaim. So olketa man savve hao wanfala trabol happen long Eden.
Distaem, planti pipol no ting long story bilong Bible abaotem Adam and Eve olsem kastom story nomoa. Nomata olsem, olketa savveman long science luksavve hao tribe bilong olketa man hem start kam from wanfala famili nomoa. Planti savveman bilong religion faendem hard for denyim hao paoa bilong firstfala sin wea first dadi and mami bilong iumi duim hem kasem olketa man. For bilivim hao man kamaot from winim wanfala source hem minim olketa sei samfala laen dadi nao duim firstfala sin. Long datfala wei, olketa showimaot olketa denyim Christ, datfala “lastfala Adam,” wea baem bak olketa man. Bat Jesus and olketa disaepol bilong hem nating feisim diskaen problem. Olketa luksavve hao story bilong Genesis hem tru.—1 Corinthians 15:22, 45; Genesis 1:27; 2:24; Matthew 19:4, 5; Romans 5:12-19.