Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • w08 1/1 pp. 14-17
  • Waswe, Bible Hem Sapotim Teaching Bilong Evolution?

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • Waswe, Bible Hem Sapotim Teaching Bilong Evolution?
  • Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2008
  • Subheding
  • Olketa Nara Article
  • Taem Wanfala Man Nomoa Stap
  • Gogo Man Lusim Perfect Laef
  • Waswe, Iu Savve Bilivim Evolution and Creation Tu?
  • Why Nao Pipol Interest Long Evolution
  • Pruv wea Showimaot Creator Stap Mekem Man Garem Faith
  • Waswe, God Iusim Evolution for Creatim Olketa Difren Kaen Samting wea Laef?
    Ansa for Olketa Bible Kwestin
  • Waswe, Mi Shud Biliv Long Evolution?
    10-Fala Kwestin Wea Young Pipol Savve Garem
Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2008
w08 1/1 pp. 14-17

Waswe, Bible Hem Sapotim Teaching Bilong Evolution?

WASWE, hem stret for sei God iusim evolution for wakem olketa man from olketa animal? Waswe, God mekem bacteria for kamap fish and then fish change for kamap olketa reptile and mammal, and then olketa hia kamap olketa monkey, then olketa monkey change for kamap olketa man? Samfala scientist and bigman long religion sei olketa bilivim tufala evriwan, evolution and creation. Olketa sei disfala buk bilong Bible, Genesis, hem wanfala story nomoa. Maet iuseleva askem kwestin olsem, ‘Waswe, Bible hem sapotim disfala idea wea sei olketa man hem kam from olketa animal?’

Taem iumi savve hu nao wakem iumi, datwan bae helpem iumi minim why nao iumi laef, wanem nao bae happen long future, and wanem nao iumi shud duim distaem. And tu, diswan bae helpem iumi for minim why nao God letem olketa man safa and wanem plan nao hem garem for olketa man long future. Hard for iumi fren gud witim God sapos iumi daotem hem nao Creator bilong iumi. Dastawe hem gud for iumi lukim samting wea Bible talem abaotem hu nao wakem man, living bilong hem distaem, and future bilong hem. Then bae iumi luksavve sapos Bible hem sapotim idea bilong evolution or nomoa.

Taem Wanfala Man Nomoa Stap

Olketa man wea bilivim evolution sei isisi olketa animal kamap olketa man, and olketa no bilivim hao wanfala man nomoa stap long firstaem. Bat Bible talem barava difren samting. Hem sei iumi kam from wanfala man, Adam. Bible sei Adam hem wanfala really man. Hem talem nem bilong waef bilong hem and samfala pikinini bilong hem. Hem storyim wanem Adam hem duim, samting wea hem talem, ples wea hem stap, and age bilong hem taem hem dae. Jesus no ting long datfala story olsem wanfala story for pipol wea no skul gud. Hem tok olsem long samfala bigman bilong religion wea skul gud: “Waswe, iufala no readim hao man wea wakem tufala long firstaem hem wakem olketa olsem man and woman?” (Matthew 19:​3-5) Then Jesus talem toktok long Genesis 2:24 abaotem Adam and Eve.

Luke hem wanfala long olketa man wea raetem Bible and hem raetem tru samting wea happen bifor. Taem hem storyim Adam, hem tok abaotem hem olsem wanfala really man wea stap bifor, olsem Jesus tu hem storyim. Luke talem nem bilong laen bilong Jesus go kasem firstfala man Adam. (Luke 3:​23-​38) And tu, taem aposol Paul story long wanfala sekson, wea samfala hem olketa savveman wea go long olketa Greek skul, hem talem olketa: “God wea wakem world and evri samting insaed long hem . . . wakem evri nation bilong man from wanfala man nomoa, for olketa stap long evri ples long disfala earth.” (Acts 17:24-​26) Bible talem klia hao iumi kam from “wanfala man” nomoa. Waswe, samting wea Bible talem abaotem laef bilong man long firstaem hem sapotim teaching bilong evolution?

Gogo Man Lusim Perfect Laef

Bible hem sei Jehovah wakem firstfala man long perfect wei. Hard tumas for God wakem hem long narafala wei moa. Bible story olsem abaotem creation: “God hem wakem man long image bilong hemseleva . . . Bihaen datwan God lukim evri samting wea hem wakem and hao hem barava gud tumas.” (Genesis 1:​27, 31) Wanfala perfect man hem hao?

Wanfala perfect man hem free for chusim wanem hem laekem and hem fit for showimaot evribit olketa fasin wea God garem. Bible hem talem olsem: “Trufala God hem wakem man long stretfala wei, bat olketa man seleva nao followim olketa plan bilong olketa.” (Ecclesiastes 7:​29) Adam disaed seleva for againstim God. Taem hem duim diswan, hem lusim nao perfect laef bilong hemseleva and olketa pikinini bilong hem tu. From Adam hem lusim datfala perfect laef, dastawe nao plande taem iumi duim mistek nomata iumi laek duim samting wea stret. Aposol Paul hem raet olsem: “Samting wea mi laek duim, mi no duim; bat samting wea mi heitim nao mi duim.”​—Romans 7:​15.

Bible hem sei sapos body bilong man hem perfect, bae hem healthy evribit and stap laef olowe. Diswan hem showaot klia taem iumi tingim toktok wea God talem long Adam hao sapos first man hem obeyim God, bae hem nating dae. (Genesis 2:​16, 17; 3:​22, 23) Hard tumas for Jehovah sei man wea hem wakem hem “barava gud tumas” sapos man hia savve sik or savve bighed. Nomata God hem wakem body bilong man long nambawan wei, man savve cripple or kasem sik distaem from hem no perfect. So Bible hem no sapotim teaching bilong evolution. Evolution hem sei olketa man kam from olketa animal. Bible hem sei olketa man wea sin kam from wanfala perfect man.

Samting wea Bible talem abaotem fasin bilong God hem no sapotim datfala teaching wea sei Hem iusim evolution for wakem man. Sapos God nao iusim evolution, diswan minim hem tu mekem olketa man kasem enikaen sik and stap nogud distaem. Bat Bible tok olsem abaotem God: “Datfala Ston, and evri samting wea hem duim hem perfect, and evritaem hem duim samting wea stret. Hem God wea faithful, and no enitaem hem duim samting wea no stret; hem raeteous evribit. Olketa man seleva nao duim nogud samting; olketa no pikinini bilong hem, and olketa nao rong.” (Deuteronomy 32:​4, 5) So wei wea olketa man safa distaem hem no from God nao iusim evolution, bat olketa safa bikos wanfala man nao hem againstim God. Hem lusim perfect laef for hemseleva and olketa pikinini bilong hem. From iumi storyim Adam finis, distaem bae iumi storyim Jesus. Waswe, samting wea Bible talem abaotem Jesus hem sapotim teaching bilong evolution?

Waswe, Iu Savve Bilivim Evolution and Creation Tu?

“Christ dae for olketa sin bilong iumi.” Olsem iu savve finis, datwan hem wanfala main teaching bilong olketa Christian. (1 Corinthians 15:3; 1 Peter 3:​18) Sapos iumi laek savve why nao Bible hem no sapotim teaching bilong evolution, firstaem iumi mas minim why nao Bible hem sei iumi garem sin and wanem nao kamaot from datwan.

Iumi evriwan garem sin bikos iumi no savve showimaot evribit olketa fasin wea God garem, olsem love and justice. Dastawe Bible hem sei: “Evriwan sin and no kasem glory bilong God.” (Romans 3:​23) Bible hem sei man hem dae bikos hem sin. Long 1 Corinthians 15:56 hem sei: “Samting wea lead go long dae nao hem sin.” Main reason why iumi savve sik tu hem from iumi sin. Jesus showimaot hao tufala samting hia join tugeta. Hem talem wanfala man wea paralyze, “Mi forgivim olketa sin bilong iu,” then datfala man hem gud bak nao.​—Matthew 9:​2-7.

From Jesus hem dae, hao nao diswan helpem iumi? Bible showim hao Adam and Jesus Christ tufala difren taem hem sei olsem: “Bikos long Adam evriwan dae. Long sem wei tu, bikos long Christ, evriwan bae kasem laef.” (1 Corinthians 15:22) Taem Jesus givim laef bilong hem olsem sakrifaes, hem changem bak samting wea Adam lusim. Dastawe evriwan wea showimaot faith long Jesus and obeyim hem bae kasem samting wea Adam hem lusim, hem nao laef olowe.​—John 3:​16; Romans 6:​23.

Waswe, iu luksavve hao Bible no sapotim evolution? Sapos iumi no bilivim hao “bikos long Adam evriwan dae,” bae iumi hard for bilivim tu hao “bikos long Christ, evriwan bae kasem laef”!

Why Nao Pipol Interest Long Evolution

Bible showimaot why nao gogo pipol interest long olketa teaching olsem evolution. Hem sei olsem: “Wanfala taem bae kam wea pipol bae no laek for herem gudfala teaching, bat olketa bae laek for followim tingting bilong olketa seleva nomoa and faendem olketa teacher wea teachim nomoa samting wea olketa laek for herem; and olketa bae no laek for herem truth, bat olketa bae laek for lisin long olketa laea story.” (2 Timothy 4:​3, 4) Nomata pipol iusim enikaen toktok bilong science for storyim evolution, hem wanfala teaching bilong olketa religion nomoa. Evolution hem teachim man for garem wankaen tingting abaotem laef and God. Olketa man wea laek followim tingting bilong olketa seleva nao savve interest long teaching bilong evolution. Plande pipol wea bilivim evolution sei olketa bilivim God tu. Bat long tingting bilong olketa, God nating wakem evri samting, hem lukluk nomoa taem olketa man safa, and bae hem no judgem eni man. Datkaen teaching hem heregud long pipol.

Plande taem olketa wea sapotim teaching bilong evolution “laek followim tingting bilong olketa seleva” nomoa, and no from olketa garem pruv for diswan. Maet olketa bilivim evolution bikos plande pipol long community bilivim diswan and olketa laekem pipol for acceptim olketa. For klosap full laef bilong hem, Michael Behe, wanfala savveman long science, hem studyim gud olketa spesol waka bilong olketa difren part insaed long cell long body bilong man. Hem sei no eni pruv stap for sapotim teaching bilong evolution abaotem hao olketa difren part bilong cell savve change. Waswe, evolution savve start kam from olketa barava sismol samting olsem cell? Michael Behe hem talem hao olketa scientist no savve pruvim evolution hem start kam from olketa barava sismol samting. No eni buk or magasin bilong science savve pruvim hao nao evolution hem start or savve start. So olketa teaching bilong Darwin abaotem hao evolution savve start kam from olketa barava sismol samting hem toktok nating nomoa.

Sapos olketa man wea sapotim evolution no savve pruvim idea bilong olketa, why nao olketa mekhae tumas long datwan? Behe hem sei moa: “Plande pipol, and tu, olketa bigman and savveman bilong science, barava no laek for sei samwan wea moa hae nao hem wakem evri samting.”

Plande bigman bilong religion wea laek olsem savveman nao interest tumas long teaching bilong evolution. Aposol Paul storyim kaen pipol olsem long leta wea hem raetem for olketa Christian long Rome. Hem sei: “Samting wea iumi fit for savve abaotem God hem showaot klia long olketa . . . Olketa fasin bilong hem wea man no savve lukim showaot klia start kam long creation bilong world kam kasem distaem. From olketa fasin hia showaot long olketa samting wea hem wakem, insaed diswan hem paoa bilong hem wea stap for olowe and hao hem nao God. Dastawe olketa no garem eni excuse bikos nomata olketa savve long God, olketa no givim glory long hem olsem God, and olketa no thankiu long hem. Bat tingting bilong olketa hem kamap krangge and heart bilong olketa hem kamap tudak. Nomata olketa tingse olketa wise, olketa kamap krangge.” (Romans 1:​19-​22) Hao nao iu savve stap klia long olketa false teacher wea savve laea long man?

Pruv wea Showimaot Creator Stap Mekem Man Garem Faith

Taem Bible talemaot mining bilong faith, hem mekhae long wei wea hem important for garem pruv. Hem sei: “Faith hem wei wea man sure hao bae hem kasem samting wea hem hope for hem, and hem kliafala pruv for olketa samting wea tru nomata man no lukim yet olketa samting hia.” (Hebrews 11:1) For man garem trufala faith long God, hem mas garem pruv wea showimaot wanfala Creator hem stap. Bible nao showimaot wea nao iu savve kasem disfala pruv.

David, wanfala man wea raetem toktok long Bible, hem sei: “Bae mi praisem iu bikos iu wakem mi long barava spesol and nambawan wei.” (Psalm 139:14) Taem iumi ting raonem hao body bilong iumi and olketa nara samting wea garem laef hem spesol tumas, diswan mekem iumi barava tinghae long bigfala savve bilong Man wea wakem iumi. Hem barava designim gud evri part long body bilong iumi wea waka tugeta for mekem iumi gohed for laef. And tu, olketa star long skae and olketa planet long universe showimaot evri samting hem barava followim stretfala taem and order. David hem raet olsem: “Skae talemaot glory bilong God; and full skae talemaot waka wea hand bilong hem duim.”​—Psalm 19:1.

Bible seleva garem plande samting for pruvim wanfala Man wea wakem iumi hem stap. Sapos iu markem taem for lukluk gud insaed long Bible, bae iu lukim staka samting wea pruvim hao Man wea wakem iumi nao raetem Bible. Bae iu lukim hao 66 buk insaed Bible agree witim each other, hem mekhae long olketa gudfala fasin wea God hapi long hem, and hao olketa profesi kamap tru evritaem. Taem iu minim olketa teaching bilong Bible, diswan tu bae mekem iu trustim hao Bible nao hem toktok bilong Man wea wakem iumi. Olsem example, taem iu minim samting wea Bible teachim olsem why nao olketa man safa, Kingdom bilong God, wanem nao bae kasem olketa man long future, and wanem man mas duim for hem hapi, bae diswan showimaot God garem bigfala savve. Maet iu garem semkaen tingting olsem Paul wea sei: “Riches and wisdom and savve bilong God hem barava big tumas! Hem hard for mi minim evri judgment and wei bilong hem!”​—Romans 11:33.

Taem iu lukluk gud long olketa pruv, diswan bae strongim faith bilong iu, and bae iu sure hao taem iu readim Bible, God nao hem story kam long iu. Hem sei olsem: “Mi nao wakem earth and man wea stap long hem. Hand bilong mi nao wakem skae, and mi nao putim olketa star long ples bilong hem.” (Isaiah 45:12) Tru nao, bae iu hapi tumas from iu waka hard for pruvim long iuseleva hao Jehovah nao Man wea wakem evri samting.

[Blurb long page 14]

Aposol Paul talem olketa Greek savveman olsem: “God . . . wakem evri nation bilong man from wanfala man nomoa”

[Blurb long page 15]

Evolution hem sei olketa man kam from olketa animal. Bible hem sei olketa man wea sin kam from wanfala perfect man

[Blurb long page 16]

Olketa scientist no savve pruvim evolution hem start kam from olketa barava sismol samting

[Blurb long page 17]

From olketa samting wea laef spesol tumas, diswan mekem iumi barava tinghae long bigfala savve bilong Man wea wakem iumi

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem