Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • w12 10/15 pp. 22-26
  • Obeyim God Mekem Iu Kasem Wanem Hem Promisim

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • Obeyim God Mekem Iu Kasem Wanem Hem Promisim
  • Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2012
  • Subheding
  • Olketa Nara Article
  • IMPORTANT SAMTING SAED LONG LAW
  • JEHOVAH TALEM PROMIS LONG ABRAHAM
  • SAMFALA NARA PROMIS BILONG GOD
  • NARA TUFALA PROMIS WEA GOD TALEM
  • ISRAEL BILONG GOD, HEM NIU NATION
  • Kwestin From Reader
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah (Study)——2022
  • Sapos Iu Sei Iu Bae Duim Samting, Iu Mas Duim Datwan
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2012
Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2012
w12 10/15 pp. 22-26

Obeyim God Mekem Iu Kasem Wanem Hem Promisim

“Taem God promis for blessim Abraham hem swear long nem bilong hemseleva bikos no eniwan hem garem nem wea winim nem bilong hem.”—HEB. 6:13.

WANEM NAO ANSA BILONG IU?

  • Why nao iumi barava sure plan bilong God bae kam tru?

  • Bihaen Adam and Eve sin, wanem nao God sei hem bae duim?

  • Wanem gud samting nao iumi bae kasem from wanem God promisim long Abraham?

1. Hao nao Jehovah hem difren from olketa man taem hem promis for duim samting?

JEHOVAH hem “God wea evritaem talem tru samting.” (Ps. 31:5) From olketa man no perfect, iumi no savve trustim olketa for evritaem duim wanem olketa promisim. Bat “God no savve laea.” (Heb. 6:18; readim Numbers 23:19.) God evritaem duim wanem hem promisim long olketa man. Olsem example, God wakem evri samting long earth insaed sixfala day, wea hem no 24-hour day bat hem staka year. Long start bilong each day hia hem talem wanem hem bae wakem. Then hem duim wanem hem talem. Long end bilong mek-six day, “God lukim evri samting wea hem wakem and hem barava gud tumas!”—Gen. 1:6, 7, 30, 31.

2. Wanem nao day bilong God for rest, and why nao hem mekem datfala day holy?

2 Bihaen Jehovah sei evri samting wea hem wakem hem barava gud tumas, Bible sei mek-seven day hem start. Mek-seven day hem day bilong God for rest. Hem no 24-hour day, bat hem staka year wea God no wakem eni samting moa long earth. (Gen. 2:2) Bible no talem barava taem wea mek-seven day hem start, bat hem start bihaen God wakem Eve, samting olsem 6,000 year go finis. Datfala day bilong God for rest hem no finis yet. (Heb. 4:9, 10) Long wan thousand year rul bilong Christ, wea hem klosap for start, God bae mekem plan bilong hem for earth kam tru. Earth bae kamap paradaes and olketa man wea perfect bae laef olowe. (Gen. 1:27, 28; Rev. 20:6) Iumi savve barava sure diswan bae happen bikos Bible sei: “God hem blessim mek-seven day and mekem hem holy.” From God mekem datfala mek-seven day hem holy, hem olsem hem promis for mekem plan bilong hem kam tru insaed long datfala day, and for no letem eni samting stopem datwan for happen.—Gen. 2:3.

3. (a) Wanem nao happen bihaen day bilong God for rest hem start? (b) Wanem nao Jehovah talem for explainim hao hem bae stretem datfala problem?

3 Bat bihaen day bilong God for rest hem start, samfala againstim God. Satan trae for mekem olketa narawan for worshipim hem, and no God. Satan laea long Eve and trikim hem for mekem hem no obeyim Jehovah. (1 Tim. 2:14) Bihaen datwan, Eve switim hasband bilong hem for no obeyim Jehovah. (Gen. 3:1-6) Wei wea olketa hia againstim God hem barava nogud so God talem wanfala promis for stretem diswan. Long bihaen, taem God talem samfala promis hem swear long nem bilong hemseleva for pruvim toktok bilong hem bae kam tru. Bat long Eden, nomata Satan sei Jehovah hem laea, Jehovah no talem kaen promis olsem. Hem explainim nomoa hao hem bae stretem datfala problem. Hem sei: “Mi bae mekem iu [Satan] and woman hia for iutufala heitim iutufala. Pikinini bilong iu and pikinini bilong woman hia bae tufala heitim tufala. Pikinini bilong woman hia bae killim hed bilong iu and iu bae killim leg bilong hem.” Mining bilong disfala toktok hem showaot klia bihaen.—Gen. 3:15; Rev. 12:9.

IMPORTANT SAMTING SAED LONG LAW

4, 5. Wanem important samting saed long law nao Abraham duim taem hem talem wanfala promis?

4 Bifor datfala problem hem kamap long Eden, Adam and Eve no need for swear long eni samting for pruvim samting wea olketa talem hem tru. Olketa wea perfect and wea lovem God and followim wei bilong hem no need for duim datwan, bikos olketa evritaem talem samting wea tru and trustim each other. Bat bihaen Adam and Eve sin and no perfect nao, wei for laea hem kamap big. So gogo hem kamap important samting saed long law for olketa man swear long samting for pruvim wanem olketa talem hem tru.

5 Bible storyim thrifala taem wea Abraham seleva swear long nem bilong God for pruvim wanem hem talem hem tru, or hem askem narawan for duim datwan. (Gen. 21:22-24; 24:2-4, 9) Wanfala taem wea hem duim datwan nao hem taem hem kam bak bihaen hem winim king bilong Elam and olketa nara king wea sapotim datfala king. King bilong Salem and king bilong Sodom go for meetim Abraham. Melchizedek, wea hem king bilong Salem and hem “priest bilong Barava Haefala God,” hem blessim Abraham and praisem God bikos hem helpem Abraham for winim olketa enemy bilong hem. (Gen. 14:17-20) Then, taem king bilong Sodom laek givim reward long Abraham from hem sevem pipol long Sodom from army wea attakim olketa, Abraham sei olsem: “Mi apim hand bilong mi for promis and swear long nem bilong Jehovah wea hem Barava Haefala God, wea wakem heven and earth. Mi bae no tekem eni samting wea hem bilong iu, nomata wanfala string or strap bilong shoe, mekem iu no savve sei, ‘Mi nao mekem Abram rich.’”—Gen. 14:21-23.

JEHOVAH TALEM PROMIS LONG ABRAHAM

6. (a) Wanem gudfala example nao Abraham showimaot for iumi? (b) Wanem gudfala samting nao bae iumi kasem from Abraham hem obey?

6 Samfala taem Jehovah God swear long samting for mekem olketa man wea sin savve sure wanem hem promisim bae kam tru. Hem savve iusim kaen toktok olsem: “Mi nao God wea laef and mi swear long nem bilong miseleva.” (Ezek. 17:16) Bible storyim winim 40 difren taem wea Jehovah swear long samting for strongim wei wea olketa promis bilong hem bae kam tru. Plande pipol savve long olketa agreement, or olketa promis, wea God talem long Abraham. Olketa agreement hia mekem Abraham savve datfala Pikinini wea God promisim bae kam from laen bilong hem wea born long son bilong hem Isaac. (Gen. 12:1-3, 7; 13:14-17; 15:5, 18; 21:12) Then Jehovah askem Abraham for duim wanfala barava hard samting. Hem talem Abraham for sakrifaesim son bilong hem wea hem lovem. Abraham kwiktaem obeyim wanem God askem. Bat taem hem redi for sakrifaesim Isaac, wanfala angel stopem Abraham for no duim datwan. Then God sei olsem: “From iu duim disfala samting and iu no hol bak for givim only son bilong iu, mi swear long nem bilong miseleva for barava blessim iu, and mi bae mekem iu garem staka pikinini olsem olketa star long skae and olsem olketa sandbis long saedsea, and pikinini bilong iu bae tekovarem gate bilong olketa enemy bilong hem. From iu obeyim mi, pipol long evri kantri bae kasem blessing bikos long olketa pikinini bilong iu.”—Gen. 22:1-3, 9-12, 15-18.

7, 8. (a) Why nao God “swear long nem bilong hemseleva” taem hem talem promis long Abraham? (b) Wanem gud samting nao bae “olketa nara sheepsheep” bilong Christ kasem from wanem God promisim long Abraham?

7 Why nao God ‘swear long nem bilong hemseleva’ taem hem talem promis long Abraham? Hem duim datwan for encouragem and strongim faith bilong olketa wea bae kamap “pikinini” bilong Abraham and wea bae rul witim Christ. (Readim Hebrew 6:13-18; Gal. 3:29) Aposol Paul hem sei Jehovah “hem swear long nem bilong hemseleva . . . for mekem iumi wea ranawe go long ples for haed savve kasem bigfala encouragement for hol strong long datfala hope wea hem givim long iumi. Iumi savve hol strong long datwan bikos long tufala samting wea no savve change bikos God no savve laea.” Tufala samting hia nao hem “datfala promis” bilong God, and wei wea “hem swear long nem bilong hemseleva.”

8 Olketa narawan tu bae kasem gud samting from wanem God promisim long Abraham, no olketa anointed Christian nomoa. Jehovah sei “pipol long evri kantri bae kasem blessing bikos long pikinini” bilong Abraham. (Gen. 22:18) “Pipol long evri kantri” hem minim tu “olketa nara sheepsheep” wea obeyim Christ and wea garem hope for laef olowe long Paradaes long earth. (John 10:16) Nomata iu wanfala anointed Christian or iu wanfala long olketa nara sheepsheep, iu mas “hol strong long datfala hope” wea iu garem. Datwan minim iu mas waka hard for kasem wanem God promisim long wei for gohed obeyim God long evri samting wea iu duim.—Readim Hebrew 6:11, 12.

SAMFALA NARA PROMIS BILONG GOD

9. Wanem nao God promisim taem olketa pikinini bilong Abraham slave long Egypt?

9 Staka handred year bihaen, long taem bilong Moses, narataem moa Jehovah swear long samting for pruvim wanem hem promisim long Abraham bae kam tru. Long datfala taem olketa pikinini bilong Abraham slave long Egypt. (Ex. 6:6-8) God story abaotem datwan taem hem sei: “Taem mi chusim Israel . . . mi swear long wei for apim hand bilong mi for strongim promis bilong mi for tekem olketa kamaot from Egypt and putim olketa long wanfala kantri wea mi faendem for olketa, wea garem staka milk and honey.”—Ezek. 20:5, 6.

10. Wanem nao God promisim olketa Israelite bihaen hem mekem olketa kamap free from Egypt?

10 Bihaen Jehovah mekem olketa Israelite kamap free from Egypt, hem talem nara promis long olketa. Hem sei: “Sapos iufala barava obeyim mi and keepim agreement wea mi mekem witim iufala, iufala nomoa bae spesol pipol bilong mi bikos full earth hem bilong mi. And iufala bae kamap olketa priest wea rul olsem king and wanfala holy nation bilong mi.” (Ex. 19:5, 6) Datwan hem spesol privilege wea olketa Israelite savve kasem! Sapos olketa obeyim Jehovah, bae hem mekem pipol bilong datfala nation kamap olketa priest wea rul olsem king, wea bae mekem olketa man kasem blessing. Long Ezekiel 16:8 hem storyim hao taem Jehovah mekem datfala agreement witim olketa Israelite hem ‘swear long samting’ for strongim promis hia.

11. Wanem nao olketa Israelite talem taem God invaetem olketa for kamap spesol pipol bilong hem?

11 Jehovah no forcem olketa Israelite for promis for obeyim hem, and hem no forcem olketa tu for acceptim datfala spesol privilege. Bat olketa seleva nao sei olketa laek for obeyim hem. Olketa sei: “Mifala willing for duim evri samting wea Jehovah talem.” (Ex. 19:8) Thrifala day bihaen diswan, Jehovah God talem olketa Israelite wanem hem laekem olketa for duim from olketa kamap spesol pipol bilong hem. Long datfala taem, hem givim Tenfala Komandment long olketa and then hem iusim Moses for talem olketa nara komand wea iumi savve readim long Exodus 20:22 go kasem Exodus 23:33. Wanem nao olketa Israelite talem bihaen olketa herem olketa komand hia? “Evri pipol ansa long semtaem and sei: ‘Mifala willing for duim evri samting wea Jehovah talem.’” (Ex. 24:3) Then, Moses raetem evri law hia insaed long wanfala buk and readim for evri Israelite herem moa. Bihaen datwan, olketa Israelite sei: “Mifala willing for duim evri samting wea Jehovah talem and for obeyim hem.” Datwan hem mek-thri taem wea olketa promis for duim olsem.—Ex. 24:4, 7, 8.

12. (a) Wanem nao Jehovah duim bihaen hem mekem agreement for olketa Israelite kamap spesol pipol bilong hem? (b) Wanem nao olketa Israelite duim bihaen olketa promis for obeyim God?

12 Jehovah hem kwiktaem start for duim wanem hem promisim long datfala agreement wea hem mekem witim olketa Israelite. Hem chusim olketa priest for waka long tabernacle wea olketa Israelite bae iusim for worship. Olketa priest hia bae helpem olketa man wea no perfect for fren witim Jehovah. Bat nomata nation bilong Israel dedicate long God, olketa kwiktaem forgetim datwan and no duim wanem olketa promis for duim, wea “mekem datfala Holy God bilong Israel for barava feel nogud.” (Ps. 78:41) Olsem example, taem Moses hem go ap long Maunt Sinai and kasem samfala instruction moa from Jehovah, olketa Israelite taed for weitim hem and faith bilong olketa start for wik. Olketa tingse Moses hem lusim olketa, so olketa wakem wanfala gold karving wea luk olsem wanfala young buluka, and samfala long olketa sei: “Pipol bilong Israel, diswan nao hem God bilong iufala, wea tekem iufala kamaot from Egypt.” (Ex. 32:1, 4) Then olketa start for baodaon and givim olketa sakrifaes long datfala image, and sei olketa worshipim Jehovah. Taem Jehovah lukim olketa worshipim datfala image, hem sei long Moses: “Olketa kwiktaem for no obeyim wanem mi talem olketa for duim.” (Ex. 32:5, 6, 8) Long olketa year bihaen, olketa Israelite talem staka nara promis long God, bat olketa gohed for no duim wanem olketa promis for duim.—Num. 30:2.

NARA TUFALA PROMIS WEA GOD TALEM

13. Wanem nao Jehovah promisim long David, and hao nao iumi savve datfala promis story abaotem Christ?

13 Taem King David rul long Israel, tufala taem moa Jehovah swear long samting for strongim promis bilong hem for mekem olketa wea obeyim hem kasem gud samting. Firstfala promis hem taem hem promisim David olketa long laen bilong hem bae rul for olowe. (Ps. 89:35, 36; 132:11, 12) Dastawe olketa kolem datfala Pikinini wea God promisim, wea hem nao Christ, datfala “Son bilong David,” bikos hem born long laen bilong David. (Matt. 1:1; 21:9) Christ garem hae position winim David dastawe David kolem Christ, “Lord bilong mi.”—Matt. 22:42-44.

14. Wanem nao Jehovah promisim abaotem datfala Pikinini, and wanem gud samting nao iumi kasem from datwan?

14 Mek-tu promis hem taem Jehovah showimaot long David datfala Pikinini wea God promisim bae hem no wanfala King nomoa, bat bae hem Hae Priest tu for olketa man. Datwan hem barava spesol samting. Long law wea God givim long olketa Israelite hem sei olketa priest mas kam from tribe bilong Levi, and olketa king mas kam from tribe bilong Judah. So long datfala taem no eniwan fit for king and priest long semtaem. Bat David talem profesi olsem abaotem datfala King wea bae kam: “Jehovah sei olsem long Lord bilong mi: ‘Sidaon long raet saed bilong mi go kasem taem mi givim paoa long iu for winim olketa enemy bilong iu.’ Jehovah hem talem promis finis and bae hem no sorre long datwan: ‘Iu wanfala priest for olowe olsem Melchizedek!’” (Ps. 110:1, 4) Olsem datfala profesi hem talem, Jesus Christ, wea hem nao datfala Pikinini wea God promisim, hem King long heven distaem. Hem duim tu waka bilong Hae Priest for helpem olketa man wea repent for fren gud witim God.—Readim Hebrew 7:21, 25, 26.

ISRAEL BILONG GOD, HEM NIU NATION

15, 16. (a) Wanem nao tufala difren Israel wea Bible story abaotem, and which wan long tufala nao God givim spirit bilong hem long olketa? (b) Wanem komand nao Jesus givim long olketa disaepol abaotem wei for swear long samting for strongim promis?

15 From nation bilong Israel rejectim Jesus Christ, gogo Jehovah rejectim olketa tu, and olketa misstim chance for kamap “olketa priest wea rul olsem king.” Jesus sei long olketa bigman bilong olketa Jew: “God bae tekem Kingdom bilong hem from iufala and bae givim long pipol wea duim olketa samting wea hem laekem.” (Matt. 21:43) Diswan hem happen long Pentecost 33 C.E. taem God givim spirit bilong hem long 120 disaepol bilong Jesus wea hipap long Jerusalem. Diswan hem start bilong datfala “Israel bilong God.” No longtaem bihaen, plande thousand pipol from olketa narafala kantri kamap part long Israel bilong God tu.—Gal. 6:16.

16 Olketa long Israel bilong God gohed for obeyim God, no olsem datfala nation bilong Israel wea no obeyim Hem. Wanfala komand wea God givim long datfala Israel bilong God hem abaotem wei for swear long samting for strongim wanfala promis. Taem Jesus stap long earth, staka pipol savve swear long samting for pruvim samting wea nating important nomoa, or for mekem narawan tingse wanem olketa talem hem tru, bat olketa laea nomoa. (Matt. 23:16-22) Jesus givim disfala komand long olketa disaepol bilong hem: “No mekem promis long wei for swear long eni samting . . . Main samting nao, sapos iu sei iu bae duim samting, iu mas duim datwan. Sapos iu sei iu bae no duim samting, then no duim datwan, bikos eni nara wei moa hem followim Satan nomoa.”—Matt. 5:34, 37.

17. Wanem nao tufala kwestin wea study bihaen bae ansarem?

17 So waswe, hem rong for swear long samting for strongim promis? And wanem nao samfala wei wea iumi savve followim datfala important toktok bilong Jesus: “Sapos iu sei iu bae duim samting, iu mas duim datwan”? Study bihaen bae ansarem tufala kwestin hia. Iumi shud gohed for ting raonem samting wea Bible talem and evritaem obeyim Jehovah. Then bae hem blessim iumi for olowe, olsem hem promis for duim.

Jehovah evritaem duim wanem hem promisim

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem