Protectim Nem Bilong Iu
WANFALA man wea planim olketa naesfala building hem mekem nem olsem expert for drawim plan. Evriwan savve gud long wanfala young woman wea kasem barava hae mark long skul olsem barava kleva student. Nomata man wea sidaon nating nomoa hem savve mekem nem for hemseleva olsem lesy man. Taem hem mekhae long nambawan wei for mekem wanfala gud nem, Bible hem sei: “Wanfala gud nem hem luk naes tumas winim planti riches, gudfala fasin winim silver and gold.”—Proverbs 22:1, An American Translation.
Man savve kasem wanfala gud nem taem hem go ahed for duim gud samting. Bat, eni samting wea hem duim for spoelem diswan hem wanfala krangge samting nao. Olsem example, for duim nogud fasin long saed bilong sex savve spoelem gud nem. Insaed mek-6 chapter long Bible buk bilong Proverbs, King Solomon bilong Israel bifor givim wanfala warning againstim olketa fasin and akson wea savve spoelem nem bilong iumi and wei wea iumi fren witim Jehovah God. Midolwan olketa samting hia hem wei for man no tingting gud firstaem bifor hem mekem promis, lesy fasin, giaman, and dirty fasin—olketa main samting wea Jehovah heitim. Wei for obeyim advaes hia bae helpem iumi for protectim gud nem bilong iumi.
Protectim Iuseleva From Olketa Krangge Promis
Mek-6 chapter bilong Proverbs hem start witim olketa toktok hia: “Son bilong mi, sapos iu mekem promis long fren bilong iu, sapos iu sekhand nomata long stranger, sapos olketa toktok bilong mouth bilong iu trapim iu, sapos olketa toktok bilong mouth bilong iu kasholem iu, then followim diswan, son bilong mi, and sevem iuseleva, from iu kam insaed long hand bilong fren bilong iu: Go mekem iuseleva hambol and story long fren bilong iu witim wei for ask strong.”—Proverbs 6:1-3.
Disfala wise toktok bilong Bible givim kaonsel againstim wei for duim bisnis witim nara pipol, main wan nao olketa stranger. Tru nao, olketa Israelite ‘mas saportim brata bilong olketa wea kamap poor and wikdaon saed long selen.’ (Leviticus 25:35-38) Bat samfala Israelite wea no careful join insaed bisnis and kasem saport saed long selen taem olketa switim nara pipol and mekem “promis” long olketa, and diswan mekem olketa for garem kaon. Olketa problem olsem maet kamap long taem bilong iumi tu. Olsem example, samfala organization long saed long selen maet needim tu-thri man for saenem wanfala promis bifor olketa appruvim wanfala loan wea olketa ting hem maet bringim problem. Hem barava no wise for kwiktaem mekem promis olsem for nara man! Hem maet putim iumi insaed trap, and spoelem nem bilong iumi witim olketa bank and olketa wea iumi kaon long olketa!
Hao sapos iumi faendem iumiseleva insaed diskaen problem wea firstaem luk olsem hem wise bat bihaen iu lukluk gud long diswan iu luksavve hem krangge samting? Advaes nao hem for putim awe praod fasin and “story long fren bilong iu”—and go ahed for ask. Iumi mas duim evri samting wea iumi savve duim for stretem samting. Wanfala buk hem sei: “Traem evri wei wea fitim go kasem taem wea iu and enemy bilong iu stretem samting, mekem kaon bilong iu maet no savve kam againstim iu or samting bilong iu.” And iu mas no delay for duim diswan, from datfala king hem sei moa: “No letem eye bilong iu sleep, no letem eye bilong iu wea shaen sleep lelebet. Sevem iuseleva olsem wanfala gazelle from hand and olsem wanfala bird from hand bilong man for kasem bird.” (Proverbs 6:4, 5) Taem iu fit for duim, hem moabeta for stap klia from promis wea no wise winim wei for hem trapim iu.
Mas Waka Hard Olsem Ants
King Solomon givim disfala kaonsel: “Go long ants, iu lesy man; lukim olketa wei bilong hem and kamap wise.” Wanem kaen wisdom nao iumi savve kasem from wanfala smol ants? Datfala king ansa olsem: “Nomata hem no garem komanda, officer or ruler, hem hipimap kaikai bilong hem long taem bilong hot season; hem hipimap kaikai bilong hem long taem bilong harvest.”—Prov. 6:6-8.
Olketa ants organize long spesol wei and olketa waka tugeta witim narawan long nambawan wei. Olketa born witim fasin for hipimap kaikai bilong olketa for future. Olketa “no garem komanda, officer, or ruler.” Tru, queen ants hem stap, bat hem queen nomoa long wei wea hem leim egg and hem nao mami bilong datfala grup. Hem no givim eni komand. Nomata olketa no garem supervisor for encouragem olketa or boss for lukaftarem olketa, olketa ants go ahed long waka bilong olketa and no taed.
Waswe, iumi tu shud waka hard olsem ants? Wei for waka hard and trae hard for kamap moabeta long waka bilong iumi hem gud for iumi nomata pipol lukluk long iumi or nomoa. Tru nao, iumi shud duim best bilong iumi long skul, long ples bilong waka, and taem iumi share long olketa spiritual waka. Olsem ants hem kasem gud samting from hard waka bilong hem, God wantem iumi tu for ‘lukim gudfala samting for evri hard waka bilong iumi.’ (Ecclesiastes 3:13, 22; 5:18) Klinfala conscience and wei for satisfae hem reward bilong hard waka.—Ecclesiastes 5:12.
Solomon iusim tufala kwestin for ting raonem, taem hem trae for wekapem lesy man: “Hao long nao, iu lesy man, bae go ahed for leidaon? What taem nao bae iu getap from sleep bilong iu?” Taem hem tokfani abaotem kaen man olsem, datfala king sei moa: “Lelebet moa sleep, lelebet moa sleep, lelebet moa foldim hand for leidaon, and wei wea iu poor bae kam olsem wanfala man for gogo raon, and fasin for wantem samting olsem man wea redy for faet.” (Proverbs 6:9-11) Taem lesy man hem relax, olsem speed bilong wanfala thief poor living hem tekovarem hem, and wei for no garem eni samting attakim hem olsem man wea redy for faet. Garden bilong wanfala lesy man hem kwiktaem fulap witim olketa rabis grass and nila grass. (Proverbs 24:30, 31) Bisnis bilong hem lus insaed short taem nomoa. For hao long nao wanfala boss bae patient witim lesy man olsem? And, waswe, wanfala student wea lesy tumas savve kamap gud long skul?
Mas Honest
Taem hem storyim moa narafala fasin wea savve spoelem nem bilong wanfala man long community and wei wea hem fren witim God, Solomon go ahed for sei: “Wanfala iusles man, man for spoelem man, hem wakabaot witim kruked toktok, hem enikaen witim eye bilong hem, mekem saen witim leg bilong hem, point witim olketa finger bilong hem. Krangge fasin hem insaed long heart bilong hem. Hem tingim evri nogud samting evritaem. Hem go ahed for sendem aot olketa samting for raoa nomoa.”—Proverbs 6:12-14.
Disfala toktok fitim man for giaman. Man for laea evritaem trae for haedem fasin bilong hem for laea. Hao? No “witim kruked toktok” bilong hem nomoa bat witim body languis tu. Wanfala savveman hem sei: “Akson bilong body, tune bilong voice, and nomata lukluk long feis tu man savve iusim for switim man; bihaenem feis wea luk honest nogud mind and tingting wea no stret hem stap.” Iusles man olsem hem tingim nogud plan and hem kosim raoa evritaem. Evri samting bae hao witim hem?
“Hem nao why seknomoa trabol bilong hem bae kam,” datfala king bilong Israel hem ansa. “Hem bae brek semtaem, and hem bae no heal.” (Proverbs 6:15) Taem hem showaot klia, nem bilong disfala man for laea bae semtaem kamap nogud. Hu nao bae trustim hem moa? End bilong hem bae kasem disaster, from ‘olketa man for laea’ tu insaed list bilong olketa wea bae kasem dae for olowe. (Revelation 21:8) Letem iumi “duim evri samting long honest wei.”—Hebrews 13:18.
Heitim Wanem Jehovah Hem Heitim
Wei for heitim nogud samting—hem nao wei for stopem iumi for duim olketa samting wea savve spoelem gud nem bilong iumi! So, waswe, fitim iumi for mekem grow wei for barava heitim nogud samting? Bat wanem nao iumi shud barava heitim? Solomon hem sei: “Sixfala samting stap wea Jehovah barava heitim; tru nao, sevenfala samting barava rabis long soul bilong hem: praod eye, tongue wea tok laea, and hand wea killim dae man wea no guilty, heart wea tingim olketa plan for spoelem man, leg wea hariap for ran for nogud samting, giaman witness wea talemaot olketa laea, eniwan wea mekem olketa raoa midolwan olketa brata.”—Proverbs 6:16-19.
Sevenfala difren kaen wei hia wea proverb storyim hem olketa main samting and kavarem evri difren kaen rong. “Praod eye” and “heart wea tingim olketa plan for spoelem man” hem olketa sin wea man tingim and duim. “Tongue wea tok laea” and “giaman witness wea talemaot olketa laea” hem olketa toktok wea sin. “Hand wea killim dae man wea no guilty” and “leg wea hariap for ran for nogud samting” hem wei for duim olketa nogud samting. And main samting wea Jehovah heitim hem kaen man wea savve startim raoa midolwan pipol wea stap tugeta long peace. Wei wea namba hem go ap from six kasem seven showimaot hao datfala list hem no finis long there, from olketa nogud samting wea olketa man duim hem go ahed for kamap.
Tru, iumi mas mekem grow wei for barava heitim wanem God heitim. Example, iumi mas barava stap klia from “praod eye” or eni wei wea showimaot praod fasin. And iumi mas stap klia from gossip wea savve spoelem man, from hem bae isi for kosim “raoa midolwan olketa brata.” Taem iumi spreadim samting wea olketa talem, for tok againstim long wei wea no fitim, or laea, iumi maet no “killim dae man wea no guilty,” bat iumi barava spoelem nem bilong nara man.
“No Laekem Wei wea Hem Luk Naes”
Solomon startim nextfala sekson long kaonsel bilong hem taem hem sei: “Obeyim, O son bilong mi, komandment bilong dadi bilong iu, and no lusim law bilong mami bilong iu. Taemapem long heart bilong iu for olowe; taemapem long nek bilong iu.” Wanem nao reason? “Taem iu wakabaot, hem bae leadim iu; taem iu leidaon, hem bae gaed ovarem iu; and taem iu wekap, hem bae kea long iu.”—Proverbs 6:20-22.
Waswe, training wea kam from Bible savve really protectim iumi from olketa trap bilong dirty fasin? Yes, hem savve olsem. Iumi kasem disfala promis: “Komandment hia hem wanfala lamp, and law hia hem wanfala laet, and olketa repruv bilong discipline nao wei bilong laef, for gaedem iu againstim datfala nogud woman, againstim switfala toktok bilong woman bilong difren kantri.” (Proverbs 6:23, 24) Wei for rememberim kaonsel bilong Word bilong God and iusim olsem ‘wanfala lamp for leg bilong iumi, and laet for road bilong iumi’ bae helpem iumi for againstim switfala toktok bilong nogud woman, or nogud man wea garem sem tingting.—Psalm 119:105.
“No laekem wei wea hem luk naes insaed heart bilong iu,” wise king hia givim disfala kaonsel, “and no letem hem kasholem iu witim eye bilong hem wea shaen.” Why? “Bikos for saed bilong wanfala jury woman man savve kamap wanfala raon bred; bat saed long waef bilong narafala man, hem huntim soul bilong man.”—Proverbs 6:25, 26.
Waswe, Solomon storyim waef wea duim adultery olsem wanfala jury? Maet olsem. Or maet hem storyim tufala difren wei, samting wea kamaot from wei for duim dirty fasin witim jury and samting wea kamaot from wei for duim adultery witim waef bilong nara man. Man wea fren long barava klos wei witim wanfala jury hem savve kamap olsem “wanfala raon bred”—kamap poor tumas. Hem maet isi for kasem olketa sik wea kamaot from dirty fasin, AIDS tu insaed diswan. Long narasaed, man wea aftarem klos wei for fren witim marit partner bilong nara man bae hem insaed danger wea moa big anda long Law. Wanfala waef wea savve olabaot putim long danger “soul bilong man” wea hem go witim. “Hem minim moa samting winim wei for katem laef short,” wanfala buk hem sei. “Datfala sinner hem fit for kasem panis for dae.” (Leviticus 20:10; Deuteronomy 22:22) Eniwe, nomata hem luk naes long body, hem no stret for laekem kaen woman olsem.
‘No Hipimap Fire Antap Chest Bilong Iu’
For strongim moa danger bilong adultery, Solomon ask olsem: “Waswe, eni man savve hipimap fire antap chest bilong hem and kaleko bilong hem no bone? Or, waswe, eni man savve wakabaot antap charcoal fire and feet bilong hem no bone?” For explainim mining bilong datfala tokpiksa, hem sei: “Olsem tu witim eniwan wea go witim waef bilong fren bilong hem, no eniwan wea tasim hem bae no kasem panis.” (Proverbs 6:27-29) Wanfala sinner olsem bae kasem panis.
Iumi kasem disfala reminder: “Pipol no heitim wanfala man for steal bikos hem steal nomoa for fulimap soul bilong hem taem hem hangre. Bat, taem olketa faendaot, hem mas changem bak sevenfala taem moa; evri riches long haos bilong hem bae hem givim.” (Proverbs 6:30, 31) Long Israel bifor, wanfala man for steal mas givim selen nomata maet hem evri samting wea hem garem.a So panis bilong man wea duim adultery hem bae moa big, wea hem no garem eni excuse for wanem hem duim.
“Eniwan wea duim adultery witim wanfala woman hem short long heart,” Solomon hem sei. Man wea short long heart hem short long wei for judge long gudfala wei, from “hem spoelem soul bilong hem.” (Proverbs 6:32) Long aotsaed, maet hem luk olsem gudfala man, bat insaed long disfala man hem barava short long stret samting.
Moa samting stap insaed diswan wea man wea duim adultery hem harvestim. “Hem bae faendem wanfala trabol and wei for no garem honor, and shame bilong hem bae nating finis evribit. From strong feeling wea wanfala man garem nao hem wei for jealous, and hem bae nating feel sorre long datfala day for pei bak. Hem bae no tingim eni ransom, and hem bae no showimaot willing fasin, nomata hao big nao present wea iu mekem.”—Proverbs 6:33-35.
Wanfala man for steal savve peim bak wanem hem stealim, bat man wea duim adultery no savve stretem bak diswan. Wanem nao bae hem offerim long wanfala hasband wea kros? Hem hard tumas for forgivim datfala man wea duim rong nomata haomas taem hem ask. No eni wei stap for man wea duim adultery for stretem bak sin bilong hem. Wei wea diswan bringim shame long nem bilong hemseleva and wei for no garem honor bae stap witim hem for olowe. Winim datwan, hard tumas for hem baem bak hemseleva from panis wea hem fit for kasem.
Hem wise samting for stap klia from adultery and olketa nara fasin wea daonem gudfala nem bilong iumi and maet bringim shame long God! So, iumi mas careful for no mekem krangge promis. Letem wei for waka hard and trufala wei mekem nem bilong iumi luk naes. And taem iumi trae hard for heitim wanem Jehovah heitim, iumi bae mekem gudfala nem witim hem and fren bilong iumi.
[Footnote]
a For fitim Law Bilong Moses, wanfala man for steal mas peim bak dabol, fofala, or faevfala taem. (Exodus 22:1-4) Luk olsem datfala toktok “sevenfala taem” hem minim full measure bilong samting wea man mas peim, wea hem planti taem moa big winim wanem hem stealim.
[Piksa long page 25]
Mas careful long wei for saenem wanfala loan
[Piksa long page 26]
Mas waka hard olsem ants
[Piksa long page 27]
Protectim iuseleva from gossip wea savve spoelem man