Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • w00 11/15 pp. 28-31
  • “Keepim Olketa Komandment Bilong Mi and Go Ahed for Stap”

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • “Keepim Olketa Komandment Bilong Mi and Go Ahed for Stap”
  • Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2000
  • Subheding
  • Olketa Nara Article
  • ‘Taemap Komandment Bilong Mi Long Finger Bilong Iu’
  • Datfala Young Man Meetim ‘Wanfala Kleva Woman’
  • ‘Staka Swit Toktok’
  • ‘Olsem Wanfala Buluka for Busarem’
  • “No Wakabaot Raon Nating Followim Road Bilong Hem”
  • Iu Savve Stap Klin Insaed World Bilong Dirty Fasin
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2000
Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2000
w00 11/15 pp. 28-31

“Keepim Olketa Komandment Bilong Mi and Go Ahed for Stap”

HEM young, hem kleva, “body and lukluk bilong hem barava naes.” Waef bilong boss bilong hem barava ova tumas long feeling and nating shame. From hem laekem tumas disfala young man, evriday hem trae for switim hem. “Hem happen long disfala day olsem long olketa nara day hao hem go insaed haos for duim waka bilong hem, and no eni man long datfala haos hem stap. Then hem kasholem hem long kaleko bilong hem, and sei: ‘Leidaon witim mi!’” Bat Joseph, son bilong datfala laen dadi Jacob, lusim kaleko bilong hem bihaen and ranawe from waef bilong Potiphar.—Genesis 39:1-12.

Tru, no evriwan savve ranawe from wanfala test olsem. Olsem example, tingim samting wea happen long wanfala young man wea King Solomon bilong Israel bifor lukim long street long naet. Taem wanfala olabaot woman switim hem, “seknomoa hem go bihaenem hem olsem wanfala buluka wea kam for olketa busarem.”—Proverbs 7:21, 22, New International Version.

Olketa Christian kasem kaonsel for “ranawe from fornication.” (1 Corinthians 6:18) Long young Christian disaepol Timothy, aposol Paul hem raet olsem: “Ranawe from olketa samting wea young pipol wantem.” (2 Timothy 2:22) Taem iumi feisim olketa test for duim fornication, adultery, or olketa narafala rong fasin, iumi tu mas strong for ranawe olsem Joseph duim long waef bilong Potiphar. Wanem nao bae helpem iumi for disaed strong for duim datwan? Long mek-7 chapter long Bible buk bilong Proverbs, Solomon givim iumi samfala barava important advaes. Hem no story abaotem olketa teaching wea savve protectim iumi from olketa trik bilong pipol wea duim nogud fasin nomoa, bat hem showimaot wanem nao olketa duim for switim narawan taem hem storyim klia samting wea happen long wanfala young man wea wanfala olabaot woman switim.

‘Taemap Komandment Bilong Mi Long Finger Bilong Iu’

King hem start witim kaen advaes bilong wanfala dadi: “Son bilong mi, keepim olketa toktok bilong mi, and tinghae long olketa komandment bilong mi. Keepim olketa komandment bilong mi and go ahed for stap, and law bilong mi olsem midol bilong eye bilong iu.”—Proverbs 7:1, 2.

Olketa mami and dadi, main wan hem dadi, garem responsibility from God for teachim pikinini long olketa mark bilong God abaot gud and nogud samting. Moses encouragem olketa dadi: “Olketa toktok hia wea mi komandim iu tuday mas stap long heart bilong iu; and iu mas putim olketa deep insaed long son bilong iu and story abaotem taem iu sidaon long haos bilong iu and taem iu wakabaot long road and taem iu leidaon and taem iu getap.” (Deuteronomy 6:6, 7) And aposol Paul raet olsem: “Iufala dadi, no mekem olketa pikinini bilong iufala kros, bat go ahed for trainim olketa long discipline and wei for stretem tingting wea kam from Jehovah.” (Ephesians 6:4) So, teaching bilong mami or dadi wea pikinini mas tinghae, or mekhae, long hem, minim tu olketa reminder, olketa komandment, and olketa law insaed Word bilong God, Bible.

Insaed teaching bilong mami and dadi hem olketa nara law tu—olketa rul insaed famili. Diswan hem for evri famili member kasem gud samting. Tru, for fitim need, olketa rul maet no semsem long evri famili. Bat, hem waka bilong mami and dadi for disaedem wanem hem best for famili. And evri rul wea olketa mekem hem evritaem showimaot trufala love and kea. Kaonsel for olketa young wan hem for followim olketa rul hia witim Bible teaching wea olketa kasem. Yes, need stap for tingim olketa instruction hia “olsem midol bilong eye bilong iu”—barava duim best for protectim diswan. Hem nao wei for stap klia from danger bilong wei for no tingim olketa mark bilong Jehovah and long datfala wei iumi “go ahed for stap.”

“Taemapem olketa [komandment bilong mi] long olketa finger bilong iu,” Solomon go ahed for sei, “and raetem olketa long heart bilong iu.” (Proverbs 7:3) Olsem olketa finger stap evritaem front long eye bilong iumi and olketa barava important for duim olketa plan bilong iumi, olsem tu olketa leson wea iumi lanem from Bible teaching or wei for kasem savve long Bible shud remindim iumi evritaem and gaedem iumi long evri samting iumi duim. Iumi mas raetem olketa long heart bilong iumi, and mekem kamap part long iumi.

From hem no forgetim wisdom and fasin for minim samting hem important, datfala king encouragem iumi: “Sei long wisdom: ‘Iu sista bilong mi’; and iu savve kolem fasin for minim samting ‘Mere relative.’” (Proverbs 7:4) Wisdom hem wei for fit for iusim long proper wei savve wea God givim. Iumi shud garem love for wisdom olsem love for sista bilong iumi wea iumi lovem tumas. Wanem nao fasin for minim samting? Hem savve wea man garem for luk insaed samting and minim datwan thru long wei for joinim olketa part bilong hem witim full wan. Fasin for minim samting mas stap klosap long iumi olsem klos fren.

Why nao iumi mas followim Bible training and mekem grow wei for klos long wisdom and fasin for minim samting? Mekem iumi “protectim [iumiseleva] againstim datfala stranger woman, againstim datfala woman from difren kantri wea mekem olketa toktok bilong hemseleva smooth.” (Proverbs 7:5) Yes, for duim olsem bae protectim iumi from smooth toktok and wei bilong wanfala stranger for pullim man, or man from difren kantri—man wea duim nogud fasin.a

Datfala Young Man Meetim ‘Wanfala Kleva Woman’

Next samting king storyim samting hem lukim: “Long window bilong haos bilong mi, thru long lattice bilong mi, mi luk go daon mekem mi savve lukim olketa wea no garem savve. Mi interest for lukim long olketa son wanfala young man wea short long heart, wea wakabaot go pas long street klosap long corner bilong hem [woman], and hem march go followim road for haos bilong hem, taem hem no laet tumas, long evening bilong day, long taem wea klosap naet and long taem bilong dark.”—Proverbs 7:6-9.

Datfala window wea Solomon luk go aot hem garem lattice—luk olsem hem wanfala frame witim karving raonem. Taem daylaet gogo for finis, datfala street kamap moa dark. Hem lukim young man wea barava isi for kasem problem. From young man hia short long fasin for luksavve or minim samting, hem short long heart. Luk olsem, hem savve wanem kaen ples nao hem go long hem and wanem savve kasem hem long there. Datfala young man kam klosap long “corner bilong hem [woman],” wea hem road for go long haos bilong hem. Hu nao woman? Wanem nao hem duim?

King hia wea lukluk hem sei moa: “Lukim! wanfala woman long there for meetim hem, witim kaleko bilong jury woman and heart wea kleva for trikim man. Hem ova tumas and bighed. Leg bilong hem no savve stap kwaet long haos bilong hem. Distaem hem aotsaed, distaem hem long olketa pablik ples, and klosap long evri corner hem weit.’—Proverbs 7:10-12.

Kaen kaleko wea woman hia werem showimaot klia fasin bilong hem. (Genesis 38:14, 15) Hem werem kaleko wea ova tumas, olsem jury. Heart bilong hem savve trikim man—mind bilong hem “danger tumas,” plan bilong hem “kleva.” (An American Translation; New International Version) Hem ova tumas and no willing for lisin, toktok tumas and followim mind bilong hemseleva, hem strong tumas for duim wanem hem laekem, no fraet and barava bighed. Winim wei for stap long haos, hem laek stap long pablik ples olowe, and go ahed weit long olketa street corner olsem animal wea laek kasholem narawan for kaikaim. Hem weitim samwan olsem datfala young man.

‘Staka Swit Toktok’

So wanfala young man meetim wanfala olabaot woman wea garem kleva plan. Diswan mas barava pullim interest bilong Solomon for lukluk go! Hem sei: “Hem [woman] kasholem hem and kissim hem. Hem [woman] mekem feis bilong hem for no luk fraet, and start for sei long hem: ‘Mi garem kaon for givim olketa communion sakrifaes. Tuday mi peim olketa promis bilong mi. Dastawe mi kamaot hia for meetim iu, for lukaotem feis bilong iu, mekem mi faendem iu.’”—Proverbs 7:13-15.

Mouth bilong woman hia hem smooth. From hem mekem feis bilong hem no luk fraet, hem feel sure for talemaot toktok bilong hem. Hem tok long careful wei for switim young man hia. Taem hem sei hem mekem finis communion sakrifaes long datfala day and peim finis olketa promis bilong hem, hem want for showimaot hem raeteous, mekem man hia tingse hem no short long spiritual samting. Insaed communion sakrifaes long temple long Jerusalem hem meat, flour, oil, and wine. (Leviticus 19:5, 6; 22:21; Numbers 15:8-10) From man wea offerim savve tekem part long datfala communion sakrifaes for hemseleva and famili, woman hia showimaot hem garem planti kaikai and drink long haos. Samting wea diswan minim hem klia: Datfala young man bae garem hapitaem long there. Woman hia kamaot from haos for lukaotem hem. Story bilong woman savve muvim man—sapos hem bilivim kaen story olsem. “Hem tru hem go aot for lukaotem samwan,” wanfala savveman long Bible hem sei, “bat, waswe, hem really kam for lukaotem disfala man nomoa? Krangge man nomoa—maet diswan—bae bilivim hem.”

Bihaen hem mekem hemseleva for pullim interest, long hao hem werem kaleko, saond bilong ososo toktok, wei wea hem holem man, and long teist bilong mouth bilong hem, disfala woman iusim help bilong wei for smelem samting. Hem sei: “Witim kaleko for kavarem bed mi kavarem bed bilong mi, witim olketa samting wea garem staka colour, spesol kaleko bilong Egypt. Mi putim myrrh, aloe, and cinnamon long bed bilong mi.” (Proverbs 7:16, 17) Hem mekem bed bilong hem luk naes witim spesol kaleko from Egypt wea garem naes color and mekem hem smel naes witim myrrh, aloe, and cinnamon.

“Kam, letem iumi drinkim love go kasem morning,” hem sei, “letem iumi enjoyim each other witim olketa toktok bilong love.” Disfala invitation hem no for tufala enjoyim naes kaikai nomoa. Promis bilong woman hia hem for enjoy saed long sex. Long young man hia, diswan barava spesol samting wea hem laekem tumas! For switim hem moa, hem sei: “From hasband hem no stap long haos bilong hem; hem gogo farawe. Hem tekem wanfala bag wea fulap long selen long hand bilong hem. Long day bilong full moon hem bae kam long haos bilong hem.” (Proverbs 7:18-20) Woman hia promisim hao tufala bae stap sef, from hasband bilong hem go long wanfala bisnis gogo and bae no kam bak kwiktaem. Hem savve tumas hao for switim wanfala young man! “Hem giamanim hem witim olketa swit toktok. Hem switim hem witim smooth bilong mouth bilong hem.” (Proverbs 7:21) Man wea hol strong long stretfala fasin olsem Joseph nomoa bae fit for againstim disfala test for switim man. (Genesis 39:9, 12) Waswe, young man hia kasem mark olsem?

‘Olsem Wanfala Buluka for Busarem’

Solomon hem report olsem: “Seknomoa hem go bihaenem hem, olsem wanfala buluka wea kam for olketa busarem, and olsem olketa chainim for discipline bilong wanfala krangge man, go kasem taem wea wanfala arrow katem open liver bilong hem, olsem wanfala bird wea hariap go insaed long trap, and hem no savve diswan minim barava soul bilong hem.”—Proverbs 7:22, 23.

Young man hia hard for againstim invitation. From hem no laekem gud tingting, hem go bihaenem hem ‘olsem wanfala buluka for busarem.’ Olsem man wea olketa chainim hem hard for ranawe from panis, diswan pullim go young man hia for sin. Hem nating luksavve long danger go kasem taem “wanfala arrow katem open liver bilong hem,” wea minim, gogo hem kasem garekil wea savve kosim dae bilong hem. Maet dae hia long physical wei from hem putim hemseleva long danger from olketa sik bilong dirty fasin.b Datfala garekil savve kosim hem for dae long spiritual wei tu; “diswan minim barava soul bilong hem.” Diswan barava affectim evri part bilong hem and laef bilong hem, and hem duim bigfala sin againstim God. Long datfala wei hem kwiktaem gogo for dae kasholem hem olsem bird wea flae go insaed trap!

“No Wakabaot Raon Nating Followim Road Bilong Hem”

From hem kasem leson from wanem hem lukim, wise king hia encouragem iumi: “And distaem, olketa son, lisin long mi and herehere gud long toktok from mouth bilong mi. No letem heart bilong iu tan go long wei bilong hem. No wakabaot raon nating followim road bilong hem. From hem kosim dae bilong planti pipol, and staka tumas nao olketa wea hem killim dae. Haos bilong hem nao olketa wei for kasem sheol; olketa go daon long olketa rum bilong dae wea stap insaed.”—Proverbs 7:24-27.

Hem klia, kaonsel bilong Solomon hem for tanawe from wei bilong man wea duim nogud fasin wea hem wei bilong dae and “go ahed for stap.” (Proverbs 7:2) Disfala advaes barava fitim distaem! Iumi mas stap klia from olketa ples wea olabaot man savve weit long hem olsem animal for kasholem kaikai. Why nao iu shud letem iuseleva for kam anda plan bilong olketa taem iu go long ples olsem? Why nao iu shud kamap datwan wea “short long heart” and wakabaot raon nating insaed road bilong “man from difren kantri”?

Datfala “stranger woman” wea king lukim hem switim datfala young man witim invitation for “enjoyim each other witim olketa toktok bilong love.” Waswe, no planti young wan—especially olketa girl—olketa spoelem finis long sem wei? Bat tingim: Taem samwan trae switim iu for duim dirty fasin, waswe, hem tru love or hem selfish for aftarem samting? Why nao man wea garem tru love for woman bae putim hevi long hem for spoelem Christian training and conscience? Solomon givim kaonsel: “No letem heart bilong iu tan” go long olketa wei olsem.

Toktok bilong man for switim man hem evritaem smooth and hem planim gud. Wei for keepim gud wisdom and fasin for minim samting klosap long iumi bae helpem iumi for luksavve long olketa. Wei for no forgetim wanem Jehovah komandim bae protectim iumi. So, letem iumi trae hard evritaem for ‘keepim olketa komandment bilong God and go ahed for stap,’ for olowe.—1 John 2:17.

[Olketa Footnote]

a Olketa iusim disfala word “stranger” for olketa wea go difren from Jehovah taem olketa tanawe from Law. Dastawe, olketa storyim wanfala woman wea duim nogud fasin, olsem wanfala jury, olsem wanfala “stranger woman.”

b Samfala sik bilong dirty fasin savve spoelem liver. Olsem example, long samfala case bilong syphilis wea kamap big finis, olketa bacterial organism savve spoelem liver. And organism wea kosim gonorrhea savve mekem liver boela.

[Piksa long page 29]

Hao nao iu ting long olketa rul bilong mami and dadi?

[Piksa long page 31]

Wei for keepim olketa komandment bilong God minim laef

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem