‘Olketa Blessing Hem for Man wea Raeteous’
“LONG bifor, mi wanfala young man, and distaem mi kamap olo nao, bat mi nating lukim eniwan wea raeteous hem no garem eni samting, or pikinini bilong hem lukaotem bred,” man for raetem psalm, David, hem talem taem hem olo. (Psalm 37:25) Jehovah God hem barava lovem and kea for olketa wea raeteous. Long Word bilong hem, Bible, hem encouragem olketa tru worshiper for lukaotem raeteous fasin.—Zephaniah 2:3.
Raeteous fasin hem minim for followim olketa mark bilong God saed long wanem hem gud and nogud. Mek-10 chapter bilong Proverbs encouragem iumi for duim will bilong God taem hem storyim olketa richfala spiritual blessing wea olketa wea duim olsem bae kasem. Insaed olketa blessing hia hem staka spiritual kaikai wea strongim iumi, waka wea mekem man feel gud and satisfae, and gudfala wei for fren witim God and man. So, iumi bae lukluk long Proverbs 10:1-14.
Wanfala Nambawan Reason
Firstfala toktok bilong disfala chapter showimaot klia hu nao man wea raetem nextfala sekson bilong Proverbs. Hem sei: “Olketa proverb bilong Solomon.” King Solomon bilong Israel bifor talem gudfala reason for duim wanem hem stret, taem hem sei: “Wanfala wise son hem mekem dadi bilong hem hapi, and wanfala stupid son hem mekem mami bilong hem sorre fogud.”—Proverbs 10:1.
Parents kasem bigfala sorre taem wanfala pikinini bilong olketa lusim wei for worshipim trufala God! Disfala wise king storyim bigfala sorre bilong mami, maet from mami bae feelim diswan moa winim dadi. Datwan hem samting wea barava kasem Doris.a Hem talem: “Taem son bilong mifala wea hem 21 year hem lusim truth, mi and hasband bilong mi, Frank, barava sorre fogud. Mi barava feelim pain saed long feeling winim Frank. Nomata 12-fala year go pas finis, disfala pain hem go ahed.”
Olketa pikinini savve aotem hapi bilong dadi and savve mekem mami sorre fogud. Iumi savve showimaot wisdom and mekem parents bilong iumi hapi. And samting wea moa important, mekem heart bilong Dadi bilong iumi long heven, Jehovah, hapi.
‘Soul Bilong Raeteous Wan Hem Satisfae’
King hem sei: “Olketa riches bilong wicked man bae no helpem hem, bat raeteous fasin nao bae sevem hem from dae.” (Proverbs 10:2) Toktok hia hem spesol tumas long olketa trufala Christian wea stap deep insaed long taem bilong end. (Daniel 12:4) Klosap nao disfala world bae finis evribit. No eni security bilong man—saed long selen, or army—bae givim protection long datfala “big trabol” wea klosap for kam. (Revelation 7:9, 10, 13, 14) “Olketa wea raeteous [nomoa] bae stap long earth, and olketa wea no garem blame bae stap long hem.” (Proverbs 2:21) So, iumi kasem encouragement for go ahed for “lukaotem firstaem kingdom and raeteous fasin bilong [God].”—Matthew 6:33.
Olketa servant bilong Jehovah no need for weit go kasem niu world for kasem olketa blessing from God. “Jehovah bae no mekem soul bilong raeteous man for hangre, bat samting wea olketa wicked man wantem bae hem no givim.” (Proverbs 10:3) Jehovah hem provaedem staka spiritual kaikai thru long “faithful and wise slave.” (Matthew 24:45) Raeteous man hem garem planti reason for ‘singaot from hapi bikos hem feel gud long heart.’ (Isaiah 65:14) Savve hem gud samting long soul bilong hem. For lukaotem spiritual riches mekem hem hapi. Man wea wicked no savve long kaen hapi olsem.
‘Hard Waka Mekem Man Rich’
Man wea raeteous kasem nara gudfala samting. “Man wea waka witim lesy hand bae kasem lelebet samting nomoa, bat hand bilong man wea waka hard bae mekem hem rich. Son wea duim samting followim fasin for luksavve hem hipimap samting long hot season; son wea duim nogud samting hem sleep long taem bilong harvest.”—Proverbs 10:4, 5.
Samting wea king talem long olketa wakman long taem bilong harvest hem barava important. Harvest season hem no taem for sleep. Hem taem for waka hard for planti hour. Tru nao, hem taem for hariap.
Taem hem tingim harvest, no bilong grain, bat bilong pipol, Jesus talem olketa disaepol bilong hem: “Harvest hem big, bat olketa wakman no staka. Dastawe, askem Masta bilong harvest [Jehovah God] for sendem aot olketa wakman long harvest bilong hem.” (Matthew 9:35-38) Long year 2000, winim14 million pipol attendim Memorial bilong dae bilong Jesus—diswan hem tufala taem moa big winim namba bilong Olketa Jehovah’s Witness. So, hu nao savve denyim hao ‘olketa field redy finis for harvest’? (John 4:35) Olketa trufala worshiper askem Masta for moa wakman, and long semtaem olketa barava trae hard long waka for mek-disaepol for followim samting olketa prea abaotem. (Matthew 28:19, 20) And Jehovah barava blessim waka bilong olketa! Long 2000 service year, winim 280,000 niu wan baptaes. Olketa hia trae for kamap olketa teacher bilong Word bilong God tu. Iumi bae kasem hapi and feeling for satisfae long disfala harvest season taem iumi share evribit long disfala waka for mek-disaepol.
‘Olketa Blessing for Hed Bilong Hem’
Solomon hem go ahed for sei: “Olketa blessing hem for hed bilong raeteous man, bat saed long mouth bilong wicked pipol, hem haedem raf fasin.”—Proverbs 10:6.
Man wea heart bilong hem klin and raeteous hem givim planti pruv hao hem garem raeteous fasin. Toktok bilong hem buildimap man and kaen, samting hem duim hem helpem narawan and hem no hol bak. Pipol hapi for stap witim hem. From fasin bilong hem, pipol tinghae long hem—blessim hem—long wei for mekhae long hem long narawan.
Long narasaed, man wea wicked hem garem fasin for heitim or againstim narawan and hem laek for spoelem pipol. Toktok bilong hem maet here naes and maet “haedem raf fasin” wea haed insaed heart bilong hem, bat gogo hem mas attakim narawan maet long physical wei or witim toktok bilong hem. (Matthew 12:34, 35) Or long narawe, “raf fasin bae haedem [or satem] mouth bilong wicked pipol.” (Proverbs 10:6, footnote) Diswan showimaot hao planti taem pipol againstim hem from hem againstim olketa. So, diswan kavarem or satem mouth bilong hem and mekem hem kwaet. Kaen man olsem bae nating kasem eni blessing from nara pipol.
King bilong Israel hem raet olsem: “Wei for tingim raeteous wan bae wanfala blessing, bat nem bilong olketa wicked man bae rotten.” (Proverbs 10:7) Pipol, and especially Jehovah God rememberim olketa gudfala samting abaotem wanfala man wea raeteous. From hem faithful go kasem taem hem dae, Jesus “kasem wanfala nem wea nambawan” winim nem wea olketa angel garem. (Hebrews 1:3, 4) Olketa trufala Christian distaem rememberim olketa faithful man and woman wea laef bifor long taem bilong Christian, olsem olketa example wea fitim man for followim. (Hebrews 12:1, 2) Diswan hem barava difren from nem bilong wicked pipol, wea hem samting man barava heitim and rotten! Tru nao, “wanfala gudfala nem hem moabeta winim planti riches, for pipol laekem iu winim nomata silver and gold.” (Proverbs 22:1) So hem gud tumas taem Jehovah and olketa man tingim nem bilong iumi olsem gudfala.
‘Man wea Faithful Bae Wakabaot Sef’
Taem Solomon storyim hao man wea wise and man wea krangge tufala difren, hem sei: “Man wea heart bilong hem wise bae acceptim olketa komandment, bat pipol bae daonem man wea story krangge.” (Proverbs 10:8) Man wea wise hem savve hao “hem no bilong man wea wakabaot for disaedem gogo bilong hem.” (Jeremiah 10:23) Hem luksavve long need for lukaotem kaonsel from Jehovah and hem willing for acceptim olketa komandment bilong God. Bat long narasaed, man wea story krangge hem fail for luksavve long diswan. Gogo, wei wea hem toktok tumas bae spoelem hem.
Wanfala raeteous man enjoyim wankaen wei for stap sef wea wicked pipol nating kasem. “Man wea wakabaot long faithful fasin bae wakabaot sef, bat man wea mekem wei bilong hem no stret bae mekem pipol savve abaotem hem. Man wea satem eye bilong hem bae givim pain, and pipol bae daonem man wea story krangge.”—Proverbs 10:9, 10.
Wanfala faithful man bae honest long evri samting hem duim. Fitim for pipol respectim and trustim hem. Wanfala boss bae barava tinghae long wakman wea honest and planti taem givim moa responsibility long hem. From pipol savve hem honest, bae hem isi for kasem waka for selen nomata no staka waka stap. And tu, honest fasin bilong hem bae help for mekem famili garem peace and hapi. (Psalm 34:13, 14) Hem feel sef from wei wea hem fren witim olketa famili member. Tru tumas, wei for feel sef hem wanfala frut bilong faithful fasin.
Man wea no honest mekem hem kasem samting from hem selfish, bae kasem difren samting. Man for giaman maet trae for haedem diswan long wei for no honest taem hem talem samting or witim lukluk bilong hem. (Proverbs 6:12-14) Wei wea hem satem eye bilong hem witim goal for giamanim and spoelem narawan maet mekem man wea hem giamanim garem bigfala hevi. Bat gogo, pipol bae savve long samting hem duim. Aposol Paul hem raet: “Sin bilong samfala man showaot klia, wea lead go stret long judgment, bat sin bilong samfala man bae showaot tu bihaen. Olsem tu, gudfala fasin hem showaot klia and fasin wea nogud, man no savve haedem.” (1 Timothy 5:24, 25) Nomata hu nao insaed long diswan—maet wanfala dadi or mami, fren, marit partner, or narawan—gogo wei for no honest bae showaot. No eniwan savve trustim wanfala man wea no honest.
‘Mouth Bilong Hem Samting for Givim Laef’
Solomon hem sei: “Mouth bilong raeteous man hem samting for givim laef, bat saed long mouth bilong wicked pipol, hem haedem raf fasin.” (Proverbs 10:11) Toktok bilong mouth savve healim or spoelem man. Toktok bilong man savve strongim and helpem wanfala man or hem savve mekem hem wikdaon.
King bilong Israel storyim samting wea muvim man for talem samting, taem hem sei: “Fasin for heit nao samting wea mekem raoa kamap, bat love hem kavarem evri rong.” (Proverbs 10:12) Fasin for heit mekem olketa raoa kamap midolwan olketa man. Olketa wea lovem Jehovah mas lusim fasin for heitim narawan. Long wanem wei? Changem witim love. “Love hem kavarem planti sin.” (1 Peter 4:8) Love “kavarem evri samting.” (1 Corinthians 13:7) Love wea followim God no expectim pipol wea no perfect for perfect. Winim wei for talemaot olketa mistek bilong narawan, kaen love olsem helpem iumi for no tingim mistek bilong olketa sapos hem no wanfala serious sin. Love kavarem tu wei wea pipol spoelem iumi long preaching waka, ples wea iumi waka, or long skul.
Datfala wisefala king sei moa: “Wisdom stap long mouth bilong man wea minim samting, bat stik hem for baksaed bilong man wea short long heart.” (Proverbs 10:13) Wisdom bilong man wea minim samting leadim gogo bilong hem. Toktok for buildimap man wea kamaot from mouth bilong hem helpem narawan for wakabaot followim raeteous wei. No eniwan need for forcem—witim stik bilong panis—disfala man and olketa wea lisin long hem for followim stretfala wei.
“Barava Tinghae Long Savve”
Wanem nao bae helpem toktok bilong iumi for olsem wanfala ‘wata bilong wisdom wea ran kamaot’ winim wanfala smol wata bilong olketa iusles toktok? (Proverbs 18:4) Solomon hem ansa: “Olketa wea wise nao barava tinghae long savve, bat mouth bilong krangge man hem klosap for spoelem hem.”—Proverbs 10:14.
First important samting hem for iumi fulimap mind bilong iumi witim savve bilong God wea buildimap man. Datfala savve kam from wanfala samting nomoa. Aposol Paul hem raet: “Evri Scripture hem kam from God and hem gud for teach, for givim kaonsel, for stretem evri samting, for givim discipline long raeteous fasin, mekem man bilong God hem fit evribit, barava redy for duim evri gudfala waka.” (2 Timothy 3:16, 17) Iumi mas barava tinghae long savve and dig insaed Word bilong God olsem iumi lukaotem riches wea haed. Bae iumi kasem barava gudfala samting taem iumi lukaotem savve!
For wisdom stap long mouth bilong iumi, savve from olketa Scripture tu mas go insaed long heart bilong iumi. Jesus talem olketa wea lisin long hem: “Gudfala man bringim kam gudfala samting from gudfala rich samting long heart bilong hem, bat wicked man bringim kam samting wea wicked from nogud rich samting bilong hem; from samting wea fulap long heart nao mouth bilong hem talem.” (Luke 6:45) So, hem mas fasin bilong iumi for ting raonem wanem iumi lanem. Hem tru, for study and ting raonem samting needim hard waka, bat man savve kasem barava gudfala samting from study! No eni reason stap for eniwan followim nogud gogo bilong man wea go ahed evritaem for talem iusles toktok.
Tru nao, man wea wise duim samting wea stret long eye bilong God and affectim narawan long gudfala wei. Hem mekius long staka spiritual kaikai wea stap and duim planti samting saed long nambawan waka bilong Lord. (1 Corinthians 15:58) From hem faithful, hem stap sef and God appruvim hem. Tru tumas, man wea raeteous kasem planti blessing. So lukaotem raeteous fasin long wei for mekem laef bilong iumi followim olketa mark bilong God.
[Footnote]
a Nem hem change.
[Piksa long page 25]
Honest fasin hem help for mekem famili hapi
[Piksa long page 26]
‘Olketa wea wise barava tinghae long savve’