Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • w10 10/1 pp. 8-10
  • Tru Samting Abaotem Sin

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • Tru Samting Abaotem Sin
  • Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2010
  • Subheding
  • Olketa Nara Article
  • Iumi No Savve Showimaot Olketa Nambawan Wei
  • Sakrifaes Bilong Jesus and Why Iumi Needim
  • From Christ Lovem Iumi, “Iumi Gohed Strong”
  • Jesus Sevem Pipol—Hao?
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2001
  • Why Nao Pipol Changem Tingting Bilong Olketa Abaotem Sin?
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2010
  • Why Nao Jesus Safa and Dae?
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah (Pablik)—2016
  • Jesus Dae for Wanem?
    Ansa for Olketa Bible Kwestin
Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2010
w10 10/1 pp. 8-10

Tru Samting Abaotem Sin

WASWE, man wea sik savve pruvim hem no garem fever sapos hem brekem thermometer for chekim temperature long body? Nomoa! Long sem wei tu, nomata staka no acceptim tingting bilong God abaotem sin, datwan no minim sin hem no stap. Bible storyim staka samting abaotem sin. So wanem nao Bible teachim abaotem sin?

Iumi No Savve Showimaot Olketa Nambawan Wei

Samting olsem 2,000 year go finis, aposol Paul sei: “Gudfala samting wea mi laek for duim, mi no duim. Bat nogud samting wea mi no laek for duim, hem nao mi savve duim.” (Romans 7:​19) Iumi tu garem sem tingting olsem Paul. Nomata iumi laek for followim Ten Komandment or followim difren standard, iumi evriwan no savve followim olketa nambawan wei bilong God. Diswan no minim iumi min for duim mistek, bat iumi duim from iumi no strong for againstim nogud samting. Why nao olsem? Paul sei: “Sapos mi duim samting wea mi no laek for duim, hem no mi nao wea duim datwan. Sin wea stap insaed long mi nao hem duim datwan.”​—⁠Romans 7:​20.

Olsem Paul, iumi evriwan garem olketa wik point wea showimaot iumi garem sin and no perfect. Aposol Paul sei: “Evriwan sin and no savve showimaot olketa nambawan wei bilong God.” Wanem nao mekem iumi for sin? Paul sei: “Sin hem kasem evriwan long world bikos long wanfala man [Adam] nomoa. From olketa sin, olketa dae, dastawe evriwan dae bikos evriwan sin.”​—⁠Romans 3:​23; 5:​12.

Nomata staka pipol no acceptim idea hao sin wea Adam and Eve duim mekem iumi no perfect and no fren witim God, hem nao tru samting wea Bible teachim. Taem Jesus talem toktok from olketa first chapter long Genesis, hem showimaot hem bilivim story abaotem Adam and Eve.​—⁠Genesis 1:​27; 2:​24; 5:2; Matthew 19:​1-5.

Wanfala main samting wea Bible teachim hem wei wea Jesus kam long earth for forgivim sin bilong olketa wea showimaot faith long hem. (John 3:​16) For kasem laef olowe, iumi mas acceptim wei wea Jehovah sevem iumi from dae. Bat sapos iumi no minim tingting bilong God abaotem wanem nao sin, bae hard for iumi minim and tinghae long samting wea God duim for sevem iumi from sin.

Sakrifaes Bilong Jesus and Why Iumi Needim

Jehovah givim firstfala man chance for laef olowe. Sapos Adam bighed and againstim God, bae hem lusim datfala nambawan hope. Gogo hem nao wanem Adam duim. Hem bighed and kamap sinner. (Genesis 2:​15-​17; 3:⁠6) From Adam duim samting wea God no laekem, datwan mekem hem for no perfect, and spoelem wei wea hem fren witim God. From hem brekem law bilong God, hem start for olo and gogo hem dae. Sorre samting nao, olketa pikinini bilong Adam and iumi tu born kam witim sin and iumi evriwan bae dae bikos iumi sin. Why nao olsem?

Hem bikos dadi and mami wea no perfect hard for garem pikinini wea perfect. Evri pikinini bilong Adam born kam witim sin, and olsem aposol Paul talem, “pei wea sin givim hem dae.” (Romans 6:​23) Bat mek-tu part bilong datfala verse givim iumi hope. Hem sei: “Bat present wea God givim hem laef olowe bikos long samting wea Lord bilong iumi Christ Jesus hem duim.” From Jesus givim laef bilong hem, datwan mekem olketa man wea obey and wea tinghae long datwan for kamap klin from sin wea olketa kasem from Adam.a (Matthew 20:28; 1 Peter 1:​18, 19) Datwan shud mekem iu feel hao?

From Christ Lovem Iumi, “Iumi Gohed Strong”

Aposol Paul talem tingting bilong God for ansarem datfala kwestin. Hem sei: “From Christ hem lovem iumi, iumi gohed strong nomoa, bikos iumi savve wanfala man hem dae for evriwan. . . . Hem dae for evriwan and hem laef bak, mekem olketa wea laef no duim nomoa wanem olketa seleva laekem, bat for olketa mas duim wanem hem laekem.” (2 Corinthians 5:​14, 15) Sapos man luksavve hao dae bilong Jesus savve mekem hem for no kasem nogud samting from sin and hem tinghae long datwan, hem shud trae hard for duim olketa samting wea God laekem. Diswan minim man mas savve wanem nao God laekem hem for duim, trainim konsens bilong hem for followim Bible, and then duim datwan.​—⁠John 17:​3, 17.

Sapos iumi duim bigfala sin, datwan bae spoelem wei wea iumi fren witim Jehovah God. Bihaen King David duim adultery witim Bath-sheba and killim dae hasband bilong hem, hem barava feel shame bikos hem duim bigfala sin. Bat samting wea David tingim tumas nao hem wei wea hem sin againstim God and mekem God feel nogud. Hem sorre and sei long Jehovah: “Mi barava sin againstim iu nao, and mi duim samting wea hem nogud tumas long iu.” (Psalm 51:⁠4) Taem waef bilong Potiphar laek switim Joseph for durong, konsens bilong Joseph mekem hem for ting olsem: “Hard tumas for mi duim disfala barava nogud samting and sin againstim God!”​—⁠Genesis 39:⁠9.

Taem iumi sin, iumi savve feel shame taem narawan savve long nogud samting wea iumi duim. Maet iumi mas talem samting long pipol or long community bikos iumi duim samting wea no followim tingting bilong olketa. Bat wei for no followim law bilong God abaotem worship, sex, wei for honest, respectim narawan, and olketa nara samting moa, spoelem wei wea iumi fren witim God. Sapos iumi min for duim sin, iumi kamap enemy bilong God. Diswan hem tru samting wea iumi need for ting raonem gud.​—⁠1 John 3:​4, 8.

So why nao pipol distaem garem difren tingting abaotem sin? Sin hem nating change bat pipol nao iusim olketa difren word for mekem sin here olsem samting wea no serious. Staka pipol no followim konsens bilong olketa. Evriwan wea laekem God for hapi long olketa mas no garem kaen wei olsem. Olsem iumi storyim finis, pei wea sin givim hem dae and hem no wei for feel nogud or shame nomoa. Sin hem serious samting bikos hem savve mekem iumi dae and no kasem laef.

Bat gud samting nao, sapos iumi repent from olketa sin bilong iumi and no duim moa, sakrifaes bilong Jesus mekem God savve forgivim sin bilong iumi. Paul sei: “Olketa wea God forgivim sin bilong olketa and samting wea olketa duim wea hem no stret, bae hapi. Man wea Jehovah no tingim moa sin bilong hem bae hapi.”​—⁠Romans 4:​7, 8.

[Footnotes]

a For savve hao nao dae bilong Jesus garem paoa for sevem olketa man wea obey, lukim buk Wanem Nao Really Samting wea Bible Teachim?, page 47-54, wea Olketa Jehovah’s Witness pablisim.

[Box and Piksa long page 10]

Teaching Long Church wea Barava Change

Long tingting bilong staka Catholic, idea abaotem Limbo hem samting wea olketa nating minim. Church start for no teachim datfala idea for plande year and gogo distaem olketa no teachim datwan long olketa catechism. Long 2007, Catholic Church saenem pepa wea sei olketa bae no teachim moa idea abaotem Limbo. Datfala pepa storyim “olketa reason bilong Church wea showimaot maet olketa baby wea no baptaes taem olketa dae savve sev and kasem hapi for olowe.”​—⁠International Theological Commission.

Why nao Church barava changem disfala teaching? Olsem wanfala man from France talem long niuspepa, hem bikos church laek for kamap free from disfala ‘idea abaotem Limbo wea hard for pipol minim wea church defendim for staka handred year and wea olketa iusim for forcem olketa dadi and mami for baptaesim pikinini bilong olketa kwiktaem.’ Bat disfala change mekem olketa nara kwestin kamap.

Waswe, Limbo Hem Samting wea Bible Teachim? Disfala biliv abaotem Limbo hem start long mek-12 century taem olketa man wea studyim religion story abaotem purgatory. From Catholic Church teachim hao soul bilong man gohed for laef taem man dae, olketa mas explainim wanem nao bae happen long soul bilong olketa pikinini wea no baptaes bat wea no fit for go long heven or long hell. From datwan nao Church start for teachim disfala idea abaotem Limbo.

Bible no sei soul bilong man gohed for laef taem man dae. Bat hem sei man wea dae finis “no savve long eni samting” and hem “go bak long graon. Long datfala day tingting bilong hem finis evribit.” (Psalm 146:4; Ecclesiastes 9:​5, 10.) From no eni part bilong man gohed for laef bihaen man dae, datwan minim no eni ples wea olketa sei Limbo hem stap. Bible sei tu dae hem olsem man hem sleep nomoa.​—⁠John 11:​11-​14.

Bible showimaot long tingting bilong God, young pikinini bilong Christian dadi and mami hem holy. (1 Corinthians 7:​14) So sapos God ting long pikinini hem holy, hard for hem sei baby mas baptaes for hem sev.

Teaching abaotem Limbo barava spoelem God, bikos hem mekem pipol ting long God olsem God wea raf and wea panisim pipol wea innocent. Bat Bible sei God hem Dadi wea lovem iumi and wea duim stret samting evritaem. (Deuteronomy 32:4; Matthew 5:​45; 1 John 4:⁠8) Dastawe disfala teaching nating mek sense long olketa trufala Christian!

[Piksa long page 9]

Taem iumi followim Bible, iumi bae fren gud witim God and olketa narawan

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem