Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • mwbr18 April pp. 1-8
  • Olketa Reference for Laef and Ministry Meeting Buk

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • Olketa Reference for Laef and Ministry Meeting Buk
  • Olketa Reference for Laef and Ministry Meeting Buk (2018)
  • Subheding
  • APRIL 2-8
  • APRIL 9-15
  • APRIL 16-22
  • APRIL 23-29
  • APRIL 30–MAY 6
Olketa Reference for Laef and Ministry Meeting Buk (2018)
mwbr18 April pp. 1-8

Olketa Reference for Laef and Ministry Meeting Buk—April

APRIL 2-8

GUD SAMTING FROM BIBLE | MATTHEW 26

“Hao Nao Pasova and Memorial Semsem, and Hao Nao Tufala Difren?”

(Matthew 26:17-20) Long first day for kaikaim bred wea no garem yeast olketa disaepol sei long Jesus: “Long wea nao iu laekem mifala for redyim evri samting for iu savve kaikaim kaikai bilong Pasova?” 18 Hem sei: “Iufala go long taon and bae iufala meetim wanfala man. Iufala sei olsem long hem, ‘Teacher hem sei: “Taem for mi dae hem klosap nao. Bae mi kaikaim kaikai bilong Pasova witim olketa disaepol bilong mi long haos bilong iu.”’” 19 Olketa disaepol duim samting wea Jesus talem and olketa mek redi for Pasova. 20 Long evening, hem sidaon raonem tebol witim twelvfala disaepol bilong hem.

nwtsty piksa

Kaikai Bilong Pasova

Important kaikai bilong Pasova nao hem: pikinini sheepsheep wea olketa bonem long fire (olketa mas no brekem eni bon bilong datfala sheepsheep) (1); bred wea no garem yeast (2); and saoa kabis (3). (Eksodas 12:5, 8; Nambas 9:11) Datfala buk, Mishnah, sei maet datfala saoa kabis hem lettuce, chicory, pepperwort, endive, or dandelion. Taem olketa Israelite kaikaim datfala kabis, hem mekem olketa tingim wei wea olketa slave long Egypt and hao datwan hem nogud tumas, olsem samting wea saoa long olketa. Jesus iusim bred wea no garem yeast for piksarem perfect body bilong hem. (Mt 26:26) And aposol Paul sei Jesus nao hem “Pasova sheepsheep bilong iumi.” (1Co 5:7) Long first century, olketa drinkim wine (4) tu taem olketa kaikaim kaikai bilong Pasova. Jesus iusim wine for piksarem blood bilong hem, wea hem pourimaot taem hem sakrifaesim laef bilong hem.—Mt 26:27, 28.

(Matthew 26:26) Taem olketa kaikai yet, Jesus tekem wanfala bred. Hem prea, then hem brekem datfala bred and givim long olketa and sei: “Tekem bred hia and kaikaim. Diswan hem piksarem body bilong mi.”

nwtsty study note long Mt 26:26

piksarem: Nomata iumi savve transleitim wanem Jesus talem olsem “diswan hem body bilong mi,” Jesus really minim “diswan hem piksarem body bilong mi.” Olketa aposol minim wanem Jesus talem bikos olketa sidaon witim Jesus and lukim perfect body bilong hem and olketa lukim tu datfala bred wea no garem yeast wea olketa redi for kaikaim. So datfala bred no savve minim really body bilong Jesus bat hem piksarem datwan nomoa. Greek word long disfala verse hem stap tu long Mt 12:7, and staka Bible transleison transleitim word hia olsem “minim.”

(Matthew 26:27, 28) Then hem tekem wanfala kap wine. Hem prea, then hem pasim go kap hia long olketa, and sei: “Iufala drinkim diswan. 28 Diswan hem piksarem blood bilong mi wea hem nao ‘blood bilong datfala agreement’ wea mi mas pourimaot for mekem plande pipol kasem forgiveness for sin.

nwtsty study note long Mt 26:28

blood bilong datfala agreement: Datfala niu agreement wea Jehovah mekem witim olketa anointed Christian hem start bihaen Jesus sakrifaesim laef bilong hem. (Heb 8:10) Jesus iusim sem toktok wea Moses iusim taem Jehovah mekem Law agreement witim olketa Israelite long Maunt Sinai. Moses nao help for mekem datfala agreement kamap. (Eksodas 24:8; Heb 9:19-21) Olsem blood bilong olketa buluka and goat startim Law agreement wea God mekem witim olketa Israelite, blood bilong Jesus tu startim niu agreement wea Jehovah bae mekem witim olketa anointed Christian. Datfala niu agreement hem start long Pentecost 33 C.E.—Heb 9:14, 15.

Faendem Gudfala Point

(Matthew 26:17) Long first day for kaikaim bred wea no garem yeast olketa disaepol sei long Jesus: “Long wea nao iu laekem mifala for redyim evri samting for iu savve kaikaim kaikai bilong Pasova?”

nwtsty study note long Mt 26:17

Long first day for kaikaim bred wea no garem yeast: Pasova hem long Nisan 14, and long day bihaen, wea hem nao Nisan 15, hem start bilong olketa day for kaikaim bred wea no garem yeast, and disfala celebration gohed for sevenfala day. (Lukim Appendix B15 nwt-E.) Bat long taem bilong Jesus, pipol savve joinim tufala celebration hia tugeta, wea hem nao Pasova long Nisan 14 witim datfala 7 day celebration, and olketa savve kolem datwan “taem for kaikaim bred wea no garem yeast.” (Lu 22:1) Long disfala scripture, datfala toktok “Long first day for” savve minim tu “Long day bifor.” (Comparem Joh 1:15, 30, long nwt-E wea Greek word for “first” [proʹtos] olketa transleitim olsem “before.” Verse hem sei “he existed before [proʹtos] me.”) So followim kastom bilong olketa Jew and Greek languis wea olketa iusim long datfala taem, olketa disaepol askem Jesus datfala kwestin long Nisan 13. Long daytaem long Nisan 13, olketa disaepol mek redi for Pasova wea olketa bae celebratem “long evening,” wea hem nao start bilong Nisan 14.—Mr 14:16, 17.

(Matthew 26:39) Then hem wakabaot lelebet go moa. Hem nildaon long graon and prea olsem: “Dadi bilong mi, sapos hem fitim, plis no mekem mi drink long disfala kap. Nomata olsem, no duim wanem mi laekem, bat duim nomoa wanem iu laekem.”

nwtsty study note long Mt 26:39

plis no mekem mi drink long disfala kap: Long Bible, plande taem disfala word “kap” hem minim wanem God laekem, or “samting wea God markem” for samwan duim. Masbi Jesus hem wari tumas bikos pipol bae killim hem dae bikos olketa sei hem tok againstim God and King bilong Rome. Dastawe hem prea long God for no mekem hem drink long disfala “kap.”

APRIL 9-15

GUD SAMTING FROM BIBLE | MATTHEW 27-28

“Go Teachim Pipol for Kamap Disaepol—Why, Long Wea, and Hao Nao for Duim?”

(Matthew 28:18) Jesus kam long olketa and sei: “God givim paoa long mi ovarem evri samting long heven and earth.

w04 7/1 8 par. 4

“Go and Mek Disaepol”

4 Jesus garem paoa ovarem kongregeson bilong hem, and start long 1914 hem garem paoa ovarem niu Kingdom wea God mekem kamap. (Colossae 1:13; Revelation 11:15) From hem nao chief angel hem garem paoa ovarem wanfala army long heven wea garem staka handred, million angel. (1 Thessalonica 4:16; 1 Peter 3:22; Revelation 19:14-16) Dadi bilong hem givim hem paoa for finisim “evri gavman and evri rul and paoa” wea againstim olketa raeteous principle. (1 Corinth 15:24-26; Ephesus 1:20-23) Paoa wea Jesus garem hem no ovarem olketa wea laef nomoa. Hem ‘judge bilong olketa wea laef and olketa wea dae finis’ tu, and hem garem paoa from God for resurrectim olketa wea dae. (Acts 10:42; John 5:26-28) Tru nao, iumi mas barava tinghae long komand wea kam from Datwan wea garem paoa olsem. Dastawe, witim respect and willing fasin iumi obeyim komand bilong Christ for “go and mek disaepol.”

(Matthew 28:19) So iufala go and teachim pipol long evri kantri for kamap disaepol bilong mi. Baptaesim olketa hia long nem bilong Dadi and bilong Son and bilong holy spirit.

nwtsty olketa study note long Mt 28:19

teachim pipol . . . for kamap disaepol: Greek verb ma·the·teuʹo savve minim for “teachim” samwan for kamap student or disaepol. (Comparem datfala word long Mt 13:52, wea olketa transleitim “lane abaotem.”) Tufala verb “baptaesim” and “teachim” helpem iumi for luksavve wanem nao iumi mas duim for followim komand bilong Jesus for ‘teachim pipol for kamap disaepol.’

pipol long evri kantri: Literal transleison hem sei “evri nation,” bat olketa nara samting wea verse storyim helpem iumi luksavve disfala toktok hia minim pipol long evri kantri, bikos verse hia iusim datfala Greek pronoun “olketa” long toktok baptaesim olketa, wea minim pipol and no “kantri.” Disfala komand for preach long “pipol long evri kantri” hem wanfala niu komand. Bifor Jesus startim ministry bilong hem, olketa Holy Raeting storyim finis hao pipol wea no Jew savve kam long Israel and joinim olketa Israelite for worshipim Jehovah. (Fas Kings 8:41-43) Bat Jesus givim disfala niu komand long olketa disaepol bilong hem for preach tu long pipol wea no Jew, bikos hem laekem olketa for teachim pipol long evri kantri for kamap disaepol.—Mt 10:1, 5-7; Re 7:9.

(Matthew 28:20) Teachim olketa for followim evri samting wea mi laekem iufala for duim. Bae mi stap witim iufala go kasem taem wea world hem finis.”

nwtsty study note long Mt 28:20

Teachim olketa: Greek word wea iumi transleitim “teachim” hem minim for givim instruction, explainim samting, givim olketa reason, and pruvim samting. Hem bae tek taem for teachim pipol for followim evri samting wea Jesus talem, bikos iumi need for teachim sem samting wea Jesus teachim and teachim olketa for followim example bilong hem.—Joh 13:17; Eph 4:21; 1Pe 2:21.

Faendem Gudfala Point

(Matthew 27:51) Semtaem nomoa, bigfala kaleko insaed long temple hem brek start from antap go kasem botom bilong hem. Graon hem seksek and olketa bigfala ston brek.

nwtsty olketa study note long Mt 27:51

bigfala kaleko: Disfala big kaleko insaed long temple hem stap midolwan long Rum wea barava holy and datfala Holy Ples for divaedem tufala rum hia. Olketa Jew sei bigfala kaleko hia wea hevi tumas hem samting olsem 18 meter long, 9 meter waed, and 7.4 centimeter thik. Wei wea Jehovah mekem datfala kaleko brek start long antap go kasem botom bilong hem showimaot hem kros long olketa wea killim dae Son bilong hem, and tu, pipol garem chance nao for go long heven.—Heb 10:19, 20.

insaed long temple: Greek word na·osʹ long hia minim main part long temple witim tufala rum, wea hem nao datfala Holy Ples and Rum wea barava holy.

(Matthew 28:7) Iufala go kwiktaem and talem olketa disaepol bilong hem, hem laef bak nao. Hem bae go firstaem long iufala long Galʹi·lee and taem iufala go long there iufala bae lukim hem. Diswan nao mi kam for talem long iufala.”

nwtsty study note long Mt 28:7

talem olketa disaepol bilong hem, hem laef bak nao: Olketa woman hia first wan for herem nius hao Jesus hem laef bak and angel talem olketa nao for storyim datwan long olketa nara disaepol. (Mt 28:2, 5, 7) Wanfala kastom bilong olketa Jew bifor sei olketa woman no savve givim witness long kot, nomata kastom hia no followim Bible. Bat datfala angel bilong Jehovah hem showimaot hem tinghae long olketa woman long wei for givim disfala naes assignment long olketa.

APRIL 16-22

GUD SAMTING FROM BIBLE | MARK 1-2

“Iu Kasem Forgiveness for Olketa Sin Bilong Iu Nao”

(Mark 2:3-5) Olketa man tekem kam wanfala man wea paralaes long hem. Fofala man nao karem hem. 4 Bat hem hard for go insaed long haos wea Jesus stap bikos long staka pipol wea stap long there. So olketa mekem wanfala hol long ruf. Then olketa tekem man hia wea leidaon long bed and olketa pasim hem go daon. 5 Taem Jesus lukim faith wea olketa garem hem sei long datfala man wea paralaes: “Son bilong mi, iu kasem forgiveness for olketa sin bilong iu nao.”

jy 67 par. 3-5

“Iu Kasem Forgiveness for Olketa Sin Bilong Iu Nao”

Taem Jesus gohed for teach, fofala man tekem kam fren bilong olketa wea paralaes and leidaon long bed. Olketa laekem Jesus for healim hem. Bat hem hard for olketa “go insaed long haos wea Jesus stap” bikos staka pipol stap long there. (Mark 2:4) Masbi olketa barava feel nogud. Olketa klaem go antap long ruf and mekem wanfala hol. Then olketa tekem man hia wea leidaon long bed and pasim hem go daon insaed long haos.

Waswe, Jesus kros long olketa? Nomoa! Hem barava tinghae long faith bilong olketa and sei long datfala man wea paralaes: “Iu kasem forgiveness for olketa sin bilong iu nao.” (Matthew 9:2) Bat waswe, Jesus savve forgivim sin bilong man? Olketa man wea teachim law and olketa Pharisee garem tingting olsem: “Hao nao man hia tok olsem? Toktok bilong hem nating showimaot respect long God. God nomoa savve forgivim sin.”—Mark 2:7.

From Jesus luksavve long tingting bilong olketa, hem sei: “Hao nao iufala garem tingting olsem? Eniwan nomoa savve sei long man wea paralaes, ‘Iu kasem forgiveness for sin bilong iu.’ Bat waswe for sei, ‘Getap, tekem bed bilong iu and wakabaot go’?” (Mark 2:8, 9) Jesus savve forgivim sin bilong datfala man bikos gogo bae hem givim hemseleva olsem sakrifaes for finisim sin.

(Mark 2:6-12) Samfala man wea teachim law sidaon long there tu, and olketa garem tingting olsem: 7 “Hao nao man hia tok olsem? Toktok bilong hem nating showimaot respect long God. God nomoa savve forgivim sin.” 8 Bat from Jesus luksavve long tingting bilong olketa, semtaem hem sei long olketa: “Hao nao iufala garem tingting olsem? 9 Eniwan nomoa savve sei long man wea paralaes, ‘Iu kasem forgiveness for sin bilong iu.’ Bat waswe for sei, ‘Getap, tekem bed bilong iu and wakabaot go’? 10 Bat mi bae pruvim long iufala Son bilong man garem paoa for forgivim sin bilong pipol long earth.” Then hem sei long datfala man wea paralaes: 11 “Getap, tekem bed bilong iu, and go bak long haos.” 12 Semtaem nomoa, man hia hem getap, tekem bed bilong hem, and go aot from datfala haos. Evriwan barava sapraes nao, and olketa praisem God and sei: “No enitaem iumi lukim kaen samting olsem.”

nwtsty study note long Mr 2:9

Eniwan nomoa savve sei: Eniwan nomoa savve sei hem savve forgivim sin bilong narawan, bikos pipol no need for lukim pruv for datwan. Bat for sei long man, Getap . . . and wakabaot go minim man mas duim mirakol for mekem datwan happen. Wei wea Jesus duim datwan mekem evriwan luksavve hem kasem paoa for forgivim sin bilong pipol. Disfala verse and Aesaea 33:24 showimaot sin nao mekem iumi sik.

Faendem Gudfala Point

(Mark 1:11) Then olketa herem God hem tok kam from skae and sei: “Iu nao Son bilong mi wea mi barava lovem. Mi hapi tumas long iu.”

nwtsty olketa study note long Mr 1:11

olketa herem God hem tok kam from skae: Hem nao firstaem long thrifala taem long olketa Gospel wea Jehovah nao tok kam long olketa man.

Iu nao Son bilong mi: Taem Jesus hem wanfala spirit long heven, hem Son bilong God. (Joh 3:16) Start long taem hem laef long earth, Jesus hem “son bilong God” olsem datfala perfect man Adam. (Lu 1:35; 3:38) Bat luk olsem samting wea God talem hem minim moa samting. From God talem diswan and givim kam holy spirit long Jesus, God showimaot Jesus hem Spesol Son bilong Hem. Jesus hem “born moa” and garem hope for go bak long heven and God anointim hem long holy spirit for kamap King and Hae Priest.—Joh 3:3-6; 6:51; comparem Lu 1:31-33; Heb 2:17; 5:1, 4-10; 7:1-3.

Mi hapi tumas long iu: Semkaen toktok hem stap long Mt 12:18, wea hem nao toktok abaotem Messiah long Aesaea 42:1. Samting wea God talem abaotem Jesus and wei wea God givim holy spirit long hem barava showimaot Jesus nao hem Messiah wea God promisim.

(Mark 2:27, 28) So hem sei long olketa: “God wakem Sabbath for olketa man. Hem no wakem olketa man for keepim Sabbath. 28 So Son bilong man hem man wea rulim Sabbath tu.”

nwtsty study note long Mr 2:28

man wea rulim Sabbath: Jesus story abaotem hemseleva taem hem talem datfala toktok. (Mt 12:8; Lu 6:5) Diswan hem minim hem savve duim waka wea Dadi bilong hem markem for hem duim, nomata long Sabbath tu. (Comparem Joh 5:19; 10:37, 38.) Jesus duim samfala nambawan mirakol long Sabbath, olsem for healim pipol wea sik. (Lu 13:10-13; Joh 5:5-9; 9:1-14) Diswan hem piksarem olketa gudfala samting wea hem bae duim for pipol taem hem rul long Kingdom bilong hem. Diswan bae olsem wanfala day for rest wea olsem wanfala Sabbath.—Heb 10:1.

APRIL 23-29

GUD SAMTING FROM BIBLE | MARK 3-4

“Healim Man Long Sabbath”

(Mark 3:1, 2) Narataem moa hem go insaed long wanfala sinagog, and wanfala man wea hand bilong hem dae hem stap long there. 2 Olketa Pharisee barava lukluk long hem for lukim sapos hem bae healim man hia long Sabbath, mekem olketa savve sei hem duim samting wea no stret.

jy 78 par. 1-2

Wanem Nao Hem Stret for Duim Long Sabbath?

Long narafala Sabbath moa, Jesus go long wanfala sinagog, maet long Galilee. Wanfala man wea raet hand bilong hem dae hem stap long there. (Luke 6:6) Olketa man wea teachim law and olketa Pharisee barava lukluk long wanem Jesus duim and askem hem: “Hao, hem stret for healim man long Sabbath?” (Matthew 12:10) Why nao olketa ask olsem?

Olketa bigman bilong olketa Jew tingse taem laef bilong man stap long danger nomoa, hem stret for healim hem long Sabbath. Olsem example, olketa sei hem tambu for stretem bon wea brek, or bandagem joint wea miss, bikos man no savve dae long hem. Olketa kwestinim Jesus, no bikos olketa sorre long datfala man, bat olketa laekem Jesus for talem samting wea no stret mekem olketa savve accusim hem.

(Mark 3:3, 4) Hem sei long datfala man: “Standap and kam long midol.” 4 Then hem sei long olketa: “Hao, hem stret for duim gud samting long Sabbath? Waswe for duim samting wea nogud? Hao, hem stret for sevem wanfala soul long Sabbath? Waswe for killim dae wanfala soul?” Bat olketa no talem eni samting.

jy 78 par. 3

Wanem Nao Hem Stret for Duim Long Sabbath?

Bat Jesus savve long krangge tingting bilong olketa. Hem luksavve olketa garem rong tingting wea no kam from olketa Holy Raeting abaotem samting wea hem tambu for man duim long Sabbath. (Eksodas 20:8-10) Samfala againstim hem finis bikos long olketa gudfala samting wea hem duim. Distaem Jesus redi for duim wanfala big samting wea bae mekem olketa stap kwaet. Hem sei long datfala man wea hand bilong hem dae: “Standap and kam long midol.”—Mark 3:3.

(Mark 3:5) Hem lukluk long evriwan long there. Hem kros and hem feel nogud bikos olketa hia nating tingim datfala man. So hem sei long hem: “Stretem kam hand bilong iu.” Hem stretem hand bilong hem and semtaem nomoa, hand hia gud nao.

nwtsty study note long Mr 3:5

Hem kros and hem feel nogud: Buk bilong Mark nomoa hem storyim tingting bilong Jesus abaotem wei wea olketa bigman bilong religion nating tingim disfala man. (Mt 12:13; Lu 6:10) Peter hem man wea talemaot tingting and feeling bilong hem and maet hem nao storyim disfala tingting bilong Jesus long Mark.—Lukim video “Lane Abaotem Bible Buk Mark.”

Faendem Gudfala Point

(Mark 3:29) Bat God bae nating forgivim man wea tok againstim holy spirit. Datfala sin bae stap olowe long hem.”

nwtsty olketa study note long Mr 3:29

tok againstim holy spirit: Wei for talem olketa nogud toktok hem minim for tok nogud abaotem or tok spoelem God and olketa samting wea holy. From holy spirit hem kam from God, wei for tok againstim datwan or denyim wanem holy spirit duim hem minim man hem tok againstim God. Olsem Mt 12:24, 28 and Mr 3:22 storyim, olketa bigman bilong olketa Jew lukim Jesus duim olketa mirakol, bat olketa sei datfala paoa wea Jesus kasem hem kam from Satan and no from holy spirit bilong God.

Datfala sin bae stap olowe long hem: Luk olsem disfala sin hem sin wea man duim wea affectim hem for olowe and no eni sakrifaes hem fitim mekem God savve forgivim datfala sin.—Lukim study note tok againstim holy spirit long disfala verse.

(Mark 4:26-29) And hem sei: “Kingdom bilong God hem olsem taem man hem torowem olketa seed long graon, 27 and evri naet hem sleep and wekap long morning, and olketa seed start for grow and kamap big. Hem no savve tu hao nao olketa seed hia grow. 28 Graon nao mekem olketa seed grow, gogo olketa garem frut. First samting for kamap hem leaf, then hem garem flaoa, gogo hem garem frut. 29 Bat taem datfala frut hem raep, man hia tekem naef and katem bikos taem bilong harvest hem kam nao.”

w14 12/15 12-13 par. 6-8

Waswe, Iu “Minim Gud”?

6 Wanem nao iumi savve lanem from disfala tokpiksa? First samting, iumi mas luksavve iumi no savve mekem truth grow insaed heart bilong Bible study bilong iumi, bat Jehovah nao mekem datwan for grow. Nomata iumi duim staka samting for helpem and sapotim hem, bae iumi no trae forcem hem for baptaes. Bat iumi mas hambol and luksavve hemseleva nao mas disaed for dedicate long Jehovah. Jehovah bae hapi long dedication bilong man only sapos hem duim diswan from hem barava lovem God.—Ps. 51:12; 54:6; 110:3.

7 Mek-tu samting, disfala tokpiksa helpem iumi for no wikdaon sapos hem luk olsem Bible study bilong iumi no gohed gud. Iumi mas patient. (Jas. 5:7, 8) Sapos truth no grow insaed heart bilong Bible study bilong iumi nomata iumi duim best bilong iumi for helpem hem, datwan no minim hao iumi teach hem nogud. Truth savve grow nomoa insaed long heart bilong man wea hambol and willing for change. (Matt. 13:23) So wei wea iumi duim gud ministry or nomoa hem no showaot long haomas man nao iumi helpem for baptaes. Jehovah no lukluk long haomas man nao iumi helpem for baptaes, bat samting wea Jehovah tinghae long hem nao hem wei wea iumi traem best long ministry.—Readim Luke 10:17-20; 1 Corinth 3:8.

8 Mek-thri samting, maet iumi no luksavve long wei wea man hem start for change. Olsem example, wanfala hasband and waef wea study witim wanfala missionary talem hem tufala laek for kamap anbaptaes pablisa. Hem sei for tufala kamap anbaptaes pablisa tufala mas stop smoke. Brata hia sapraes taem tufala talem hem tufala stop smoke for tu-thri month finis. Wanem nao mekem tufala disaed for stop smoke? Tufala luksavve nomata tufala smoke haed Jehovah savve lukim tufala, and God heitim wei for laea. So long tingting bilong tufala, tufala mas mekem disison: for stop smoke, or for gohed smoke nomata missionary hia lukim tufala. Nomata datfala missionary no luksavve long bigfala change wea tufala mekem, love wea tufala garem for Jehovah hem helpem tufala for disaedem stret samting.

LAEF BILONG CHRISTIAN

“Man wea Willing for Lisin Mas Herehere Kam”

(Mark 4:9) Then hem sei: “Man wea willing for lisin mas herehere kam.”

nwtsty study note long Mr 4:9

Man wea willing for lisin mas herehere kam: Bifor Jesus storyim tokpiksa abaotem man wea go for plantim olketa seed, hem sei: “Iufala lisin kam!” (Mr 4:3) Taem hem finis for storyim datfala tokpiksa, hem talem disfala toktok. Hem duim olsem from hem important tumas for olketa wea followim hem for lisin gud and duim wanem hem talem. Semkaen toktok hem stap long Mt 11:15; 13:9, 43; Mr 4:23; Lu 8:8; 14:35; Re 2:7, 11, 17, 29; 3:6, 13, 22; 13:9.

APRIL 30–MAY 6

GUD SAMTING FROM BIBLE | MARK 5-6

“Jesus Garem Paoa for Resurrectim Olketa wea Iumi Lovem wea Dae”

(Mark 5:38) Gogo, olketa kasem nao long haos bilong Jaʹi·rus, and Jesus lukim pipol long there olketa krae and singaot big.

(Mark 5:39-41) Hem go insaed haos, and hem sei long olketa: “Hao nao iufala krae and singaot big olsem? Smol pikinini hia hem no dae, hem sleep nomoa ia.” 40 Taem olketa herem datwan, olketa laf long hem nao. Bat bihaen hem talem olketa for go aot, hem tekem dadi and mami bilong datfala smol pikinini and olketa wea kam witim hem, and olketa go long datfala pikinini. 41 Then hem holem hand bilong smol pikinini hia and sei long hem, “Talʹi·tha cuʹmi,” wea minim: “Smol gele, ‘Iu getap!’

nwtsty study note long Mr 5:39

hem no dae, hem sleep nomoa: Bible storyim dae hem olsem man sleep nomoa. (Ps 13:3 NW; Joh 11:11-14; Ac 7:60; 1Co 7:39; 15:51; 1Th 4:13) Jesus savve hem bae mekem datfala gele laef bak, so maet hem talem diswan bikos hem laekem pipol for luksavve man savve laef bak olsem samwan savve wekapem man wea deepim sleep. Jesus kasem paoa from Dadi bilong hem for mekem datfala gele laef bak from Jehovah “nao mekem olketa wea dae for laef bak, and nomata samting wea no happen yet, hem storyim olsem hem happen finis.”—Ro 4:17.

(Mark 5:42) Semtaem nomoa, smol gele hia wea twelv year finis, hem getap and wakabaot, and evriwan barava hapi narawe.

jy 118 par. 6

Smol Gele Hem Laef Bak!

Jesus talem disfala dadi and mami for no storyim wanem hem duim long eniwan, olsem hem talem olketa narawan long bifor wea hem healim olketa. Bat nius abaotem datwan kasem “evri taon and vilij long datfala ples.” (Matthew 9:26) Sapos samwan wea iu lovem hem laef bak, bae iu tu barava laek for storyim long evriwan! Diswan hem mek-tu taem wea Jesus mekem samwan laef bak wea Bible storyim.

Faendem Gudfala Point

(Mark 5:19, 20) Bat Jesus no letem hem for go. Hem sei long hem: “Iu go stap witim olketa relative bilong iu long hom and storyim evri samting wea Jehovah duim for iu and wei wea hem showimaot mercy long iu.” 20 Bat man hia go long De·capʹo·lis and hem talemaot evri samting wea Jesus duim for hem and olketa pipol barava sapraes.

nwtsty study note long Mr 5:19

storyim evri samting: Staka taem Jesus talem pipol for no storyim long eniwan olketa mirakol wea hem duim (Mr 1:44; 3:12; 7:36), bat hem talem disfala man for storyim evri samting wea happen long hem long olketa relative bilong hem. Maet Jesus story olsem bikos pipol talem hem for lusim datfala ples and hem no savve garem chance for preach long olketa. And wei for man hia storyim diswan long olketa relative maet mekem olketa no feel nogud long olketa pigpig wea draon.

(Mark 6:11) And taem pipol long wanfala ples no welkamim iufala or no laek herem toktok bilong iufala, lusim datfala ples, and aotem dust from leg bilong iufala. Diswan hem wanfala saen for warnim olketa.”

nwtsty study note long Mr 6:11

aotem dust from leg bilong iufala: Wei wea olketa disaepol duim diswan showimaot olketa bae no ansa long God for wanem pipol duim bat olketa bae letem God nao judgem olketa. Sem toktok hem stap long Mt 10:14; Lu 9:5. Mark and Luke sei tu hao diswan hem wanfala saen for warnim olketa. Paul and Barnabas followim wanem Jesus talem taem tufala stap long Antioch long Pisidia (Ac 13:51), and taem Paul stap long Corinth, hem duim semkaen samting tu. Hem sekem kaleko bilong hem and sei long olketa: “Sapos iufala no sev, hem saed bilong iufala nao, hem no rong bilong mi ia.” (Ac 18:6) Maet wei for aotem dust from leg or for sekem kaleko hem samting wea olketa disaepol savve finis long hem. Taem samfala Jew travel long kantri bilong olketa wea no Jew, olketa savve sekem dust from sandol bilong olketa taem olketa arrive bak long territory bilong olketa Jew bikos olketa tingse datfala dust hem no klin. Bat taem Jesus talem olketa disaepol for aotem dust from leg bilong olketa, hem minim difren samting from wanem olketa Jew savve duim.

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem