Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • mwbr19 January pp. 1-8
  • Olketa Reference for Laef and Ministry Meeting Buk

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • Olketa Reference for Laef and Ministry Meeting Buk
  • Olketa Reference for Laef and Ministry Meeting Buk (2019)
  • Subheding
  • JANUARY 7-13
  • JANUARY 14-20
  • JANUARY 21-27
  • JANUARY 28–FEBRUARY 3
Olketa Reference for Laef and Ministry Meeting Buk (2019)
mwbr19 January pp. 1-8

Olketa Reference for Laef and Ministry Meeting Buk—January

JANUARY 7-13

GUD SAMTING FROM BIBLE | ACTS 21-22

“Samting wea Jehovah Laekem Nao Hem Mas Happen”

(Acts 21:8-12) Long next day, mifala go moa and kasem long Caes·a·reʹa. Mifala go stap long haos bilong Philip wea hem man for talemaot gud nius. Hem wanfala long sevenfala man wea olketa aposol chusim long Jerusalem. 9 Disfala man hem garem fofala dota wea no marit wea savve talem profesi. 10 Mifala stap long there for lelebet longtaem. Taem mifala long there wanfala profet wea stap kam long Ju·deʹa, wea nem bilong hem Agʹa·bus, 11 hem kam long mifala. Hem tekem belt bilong Paul and taemapem long tufala leg and tufala hand bilong hemseleva. Then hem sei: “Holy spirit hem talem disfala toktok, ‘Hem nao samting wea olketa Jew long Jerusalem bae duim long man wea ownim disfala belt, and bae olketa givim hem long pipol wea no Jew.’” 12 Taem mifala herem diswan, mifala and olketa wea stap long there gohed talem Paul for hem mas no go long Jerusalem.

bt 177-178 par. 15-16

“Samting wea Jehovah Laekem Nao Hem Mas Happen”

15 Taem Paul stap witim Philip, Agabus kam long haos. Olketa wea hipap long haos savve Agabus hem profet and pipol respectim hem. Hem nao talem profesi hao big hangre bae kamap and datwan happen long taem wea Claudius hem rul. (Acts 11:27, 28) Maet olketa tingting, ‘Why nao Agabus kam? Wanem message nao bae hem talem?’ Olketa lukluk strong long Agabus taem hem tekem belt bilong Paul and taemapem long tufala leg and tufala hand bilong hemseleva. Belt hia hem longfala pis kaleko wea Paul putim selen and olketa nara samting insaed. Then Agabus sei: “Holy spirit hem talem disfala toktok, ‘Hem nao samting wea olketa Jew long Jerusalem bae duim long man wea ownim disfala belt, and bae olketa givim hem long pipol wea no Jew.’”—Acts 21:11.

16 Profesi wea Agabus talem pruvim Paul bae go long Jerusalem. Hem showimaot tu olketa Jew long Jerusalem wea Paul preach long olketa bae givim hem “long pipol wea no Jew.” Datfala profesi mekem olketa brata wari fogud. Luke sei: “Taem mifala herem diswan, mifala and olketa wea stap long there gohed talem Paul for hem mas no go long Jerusalem. Paul hem sei: ‘Hao nao iufala krae and mekem mi sorre tumas? Mi redi nomoa for olketa taemapem mi and for mi dae long Jerusalem, mekem pipol praisem nem bilong Lord Jesus.’”—Acts 21:12, 13.

(Acts 21:13) Paul hem sei: “Hao nao iufala krae and mekem mi sorre tumas? Mi redi nomoa for olketa taemapem mi and for mi dae long Jerusalem, mekem pipol praisem nem bilong Lord Jesus.”

bt 178 par. 17

“Samting wea Jehovah Laekem Nao Hem Mas Happen”

17 Tingim samting wea happen. Luke and olketa brata gohed talem Paul for mas no go long Jerusalem and samfala krae tu. Paul luksavve olketa lovem hem and hem sei samting wea olketa talem mekem hem “sorre tumas.” Samfala Bible transleison sei olketa “brekem heart bilong [Paul].” Bat Paul laekem tumas for duim wanem God laekem. Nomata olketa brata krae for hem and talem hem for no go, hem no letem datwan stopem hem, olsem hem no letem olketa long Tyre for stopem hem. Hem explainim why hem mas go. Paul nating fraet! Olsem Jesus, hem disaed strong for go long Jerusalem. (Heb. 12:2) Nomata Paul no laekem pipol for killim hem dae bikos hem followim Christ Jesus, hem no shame sapos datwan happen.

(Acts 21:14) Paul hem no laek followim samting wea mifala talem, so mifala sei: “Samting wea Jehovah laekem nao hem mas happen.”

bt 178 par. 18

“Samting wea Jehovah Laekem Nao Hem Mas Happen”

18 Hao nao tingting bilong olketa brata abaotem datwan? Olketa respectim wanem Paul disaedem. Luke sei: “Paul hem no laek followim samting wea mifala talem, so mifala sei: ‘Samting wea Jehovah laekem nao hem mas happen.’” (Acts 21:14) Olketa no forcem Paul for duim wanem olketa laekem bat olketa acceptim wanem hem talem. Olketa luksavve hem nao wanem Jehovah laekem nomata datwan hem no isi for olketa. Paul luksavve gogo bilong hem bae lead go for dae bilong hem. Sapos olketa wea lovem hem no stopem hem, datwan bae strongim hem for gohed faithful.

Faendem Gudfala Point

(Acts 21:23, 24) So mifala laekem iu for duim wanfala samting. Fofala man stap wea mekem promis and olketa gohed followim yet datwan. 24 Iu go witim olketa man hia and duim samting followim law for kamap klin. Iu peim tu evri samting for diswan mekem olketa savve katem short hair bilong olketa. Then evriwan bae savve samting wea pipol storyim abaotem iu hem no tru, and tu, samting wea iu duim hem stret and iu followim Law bilong Moses.

bt 184-185 par. 10-12

“Herehere Kam, Mi Laek Ansarem Toktok Bilong Iufala”

10 Nomata Paul talem datwan, hem tingim feeling bilong olketa wea laek followim yet samfala kastom bilong olketa Jew, olsem for no waka long Sabbath or no kaikaim samfala kaikai. (Rome 14:1-6) And hem no mekem rul and sei olketa man mas no circumcise. Hemseleva nao disaed for circumcisem Timothy mekem olketa Jew no ting daonem hem bikos dadi bilong hem man bilong Greece. (Acts 16:3) Man seleva savve disaed for circumcise or nomoa. Paul sei long olketa long Galatia: “Hem no important sapos olketa [Christian] circumcise or nomoa. Samting wea important nao, hem faith wea kam from love.” (Gal. 5:6) Bat hem bae no stret for man circumcise bikos hem laek followim Law or tingse man mas circumcise for mekem Jehovah hapi. Datwan bae showimaot hem no garem faith.

11 Nomata datfala story abaotem Paul hem no tru, olketa Jew Christian feel nogud long datwan. So olketa elder talem Paul wanem olketa laekem hem for duim. Olketa sei: “Fofala man stap wea mekem promis and olketa gohed followim yet datwan. Iu go witim olketa man hia and duim samting followim law for kamap klin. Iu peim tu evri samting for diswan mekem olketa savve katem short hair bilong olketa. Then evriwan bae savve samting wea pipol storyim abaotem iu hem no tru, and tu, samting wea iu duim hem stret and iu followim Law bilong Moses.”—Acts 21:23, 24.

12 Paul savve talem olketa elder, problem wea kamap nao hem witim olketa Jew Christian wea strong for followim Law bilong Moses and no story wea gogo raon abaotem hem. Bat Paul willing for change and duim evri samting wea olketa elder talem sapos datwan no againstim olketa principle bilong God. Hem talem finis long olketa long Corinth: “Nomata mi no followim law, taem mi stap witim olketa wea followim law, mi olsem man wea followim law tu mekem mi savve helpem olketa wea followim law.” (1 Cor. 9:20) Paul followim wanem olketa elder long Jerusalem talem and datwan showimaot hem “olsem man wea followim law.” Example bilong hem encouragem iumi for waka tugeta witim olketa elder and no forcem pipol for duim samting wea iumiseleva laekem.—Heb. 13:17.

(Acts 22:16) So iu no weit moa. Iu go and baptaes mekem God forgivim olketa sin bilong iu bikos iu showimaot faith long nem bilong Jesus.’

nwtsty study note long Ac 22:16

God forgivim olketa sin bilong iu: Wata wea man baptaes long hem no klinim hem from olketa sin bilong hem, bat hem kasem forgiveness bikos hem showimaot faith long nem bilong Jesus and showimaot datfala faith taem hem duim olketa spiritual samting.—Ac 10:43; Jas 2:14, 18.

JANUARY 14-20

GUD SAMTING FROM BIBLE | ACTS 23-24

“Olketa Sei Hem Man for Mek Trabol and Mekem Pipol for Againstim Gavman”

(Acts 23:12) Long morning, samfala Jew mekem wanfala plan for killim dae Paul, and olketa swear satem olketa seleva for no kaikaim or drinkim eni samting go kasem taem wea olketa duim datwan.

(Acts 23:16) Boy bilong sista bilong Paul hem herem plan bilong olketa for weitim Paul, so hem kam long haos bilong olketa soldia and hem storyim datwan long Paul.

bt 191 par. 5-6

“Iu No Fraet!”

5 Paul kasem encouragement long taem wea hem barava needim. Long next day, winim 40 Jew man “mekem wanfala plan for killim dae Paul, and olketa swear satem olketa seleva for no kaikaim or drinkim eni samting go kasem taem wea olketa duim datwan.” From “olketa swear satem olketa seleva for no kaikaim or drinkim eni samting,” datwan showimaot olketa barava laek for killim dae Paul. Sapos plan bilong olketa fail, olketa tingse nogud samting nao bae kasem olketa. (Acts 23:12-15) Olketa hed priest and olketa bigman agree witim plan bilong olketa Jew for tekem Paul go bak long hae kot for askem samfala kwestin moa long hem. Olketa duim olsem for mekem pipol tingse olketa laek faendemaot tru samting abaotem Paul, batawea olketa plan for weitim hem long road for killim hem dae.

6 Bat young boy bilong sista bilong Paul savve long nogud plan hia, so hem go storyim long Paul. Paul talem hem for reportim datwan long Claudius Lysias, komanda bilong army bilong Rome. (Acts 23:16-22) Nomata iumi no savve long nem bilong nephew bilong Paul, Jehovah lovem olketa young wan olsem wea no fraet for helpem pipol bilong God and duim best bilong olketa for sapotim Kingdom.

(Acts 24:2) Taem olketa kolem hem kam, Ter·tulʹlus accusim Paul and sei long Felix: “Sir Felix, iu nao mekem pipol long kantri bilong mifala stap long peace and from iu wise tumas, iu mekem olketa bigfala change kamap long disfala kantri.

(Acts 24:5, 6) Disfala man hem man for mek trabol. Hem mekem olketa Jew long evri ples for againstim gavman and leadim datfala sekson wea olketa kolem ‘olketa Naz·a·reneʹ.’ 6 Hem trae for duim samting wea mekem temple for no holy, so mifala holem hem nao.

bt 192 par. 10

“Iu No Fraet!”

10 Long Caesarea, olketa soldia putim Paul “long haos bilong Herod and gaedem hem gud” go kasem taem olketa long Jerusalem wea accusim hem arrive. (Acts 23:35) Faevfala day bihaen, Hae Priest Ananias, Tertullus wea hem lawyer, and samfala bigman arrive. Firstaem Tertullus praisem Felix for olketa samting wea hem duim for olketa Jew. Hem ososo long Felix bikos hem laekem Felix for saedem olketa. Then Tertullus sei olsem abaotem Paul: “Disfala man hem man for mek trabol. Hem mekem olketa Jew long evri ples for againstim gavman and leadim datfala sekson wea olketa kolem ‘olketa Nazarene.’ Hem trae for duim samting wea mekem temple for no holy, so mifala holem hem nao.” Olketa Jew tu “tok spoelem [Paul] and sei evri samting hia hem tru.” (Acts 24:5, 6, 9) Tertullus sei Paul hem againstim gavman, leadim wanfala sekson wea spoelem pipol, and mekem temple for no holy. Man savve kasem panis for dae sapos hem guilty long olketa samting hia.

(Acts 24:10-21) Taem Felix mekem saen long Paul for hem savve toktok, Paul hem sei: “Mi savve iu judgem pipol long disfala kantri for staka year finis, dastawe mi hapi for iu nao judge taem mi ansarem toktok wea pipol hia talem againstim mi. 11 And tu, hem no hard for iu faendaot diswan hem mek-twelv day nomoa bihaen mi go long Jerusalem for worshipim God. 12 Bae iu faendemaot tu no enitaem olketa lukim mi raoa witim eniwan long temple or mekem pipol long olketa sinagog or long datfala taon for hipap and mek trabol. 13 Nomata olketa samting wea olketa talem abaotem mi distaem, olketa no savve pruvim long iu tu. 14 Mi talem stret long iu, mi bilong disfala sekson wea olketa kolem ‘olketa Naz·a·reneʹ’ and mi worshipim God bilong olketa grani bilong mi followim hao olketa Naz·a·reneʹ worshipim God. Mi bilivim evri samting wea Law talem and wea olketa profet raet abaotem. 15 Biliv bilong mi and olketa man hia hem for God bae mekem pipol wea raeteous and pipol wea no raeteous for laef bak. 16 Dastawe tu mi gohed waka hard for garem gudfala konsens front long God and olketa man. 17 So bihaen samfala year, mi go long Jerusalem for givim selen for helpem pipol bilong mi and for mi givim olketa sakrifaes long God. 18 Hem nao wanem mi duim taem olketa Jew kam long mi long temple. Mi duim finis samting wea law talem for mi klin. No staka pipol hipap raonem mi and no eni raoa gohed tu. Bat samfala Jew from Asia stap long there, 19 wea sapos olketa laek accusim mi long eni samting, fitim olketa nao for story witim iu long hia. 20 Or maet olketa man long hia savve talem eni samting wea olketa faendem mi duim rong taem olketa kotem mi long Hae Kot bilong olketa Jew. 21 Olketa savve accusim mi long wanfala samting nomoa. Taem mi stap long datfala kot mi sei, ‘Iufala judgem mi bikos mi bilivim olketa wea dae finis bae laef bak!’”

bt 193-194 par. 13-14

“Iu No Fraet!”

13 Sapos olketa wea rul kotem iumi bikos long worship bilong iumi and olketa sei iumi mekem pipol raeot, againstim gavman, or iumi wanfala sekson wea spoelem pipol, iumi savve followim gudfala example bilong Paul. Paul no ososo long Felix olsem Tertullus duim. Paul no raoa bat hem showimaot respect. Hem storyim olketa tru samting long kliafala wei. Paul sei olketa “Jew from Asia” wea sei hem mekem temple for no holy shud stap taem hem story long Felix. Paul garem raet saed long law for lukim olketa and herem wanem olketa talem againstim hem.—Acts 24:18, 19.

14 Bat tingim important samting wea iumi lanem from Paul. Hem no hol bak for storyim biliv bilong hem. Paul no fraet for talem moa hao pipol wea dae finis bae laef bak, wea datwan nao mekem olketa long Hae Kot bilong olketa Jew for raoa. (Acts 23:6-10) Why nao Paul mekhae long biliv hao God bae mekem olketa wea dae finis for laef bak? Hem bikos Paul preachim tru samting abaotem Jesus and hao hem laef bak. Olketa wea accusim hem nating acceptim datwan. (Acts 26:6-8, 22, 23) So samting wea olketa raoa abaotem hem sapos olketa man bae laef bak and main samting nao hem wei for biliv long Jesus and hao hem laef bak.

Faendem Gudfala Point

(Acts 23:6) Taem Paul luksavve haf long olketa wea insaed datfala hae kot hem olketa Sadducee and nara haf hem olketa Pharisee, hem singaot olsem: “Olketa brata, mi wanfala Pharisee, and dadi and olketa grani bilong mi Pharisee tu. Iufala judgem mi bikos mi bilivim olketa wea dae finis bae laef bak.”

nwtsty study note long Ac 23:6

mi wanfala Pharisee: Samfala man long there savve long Paul. (Ac 22:5) Olketa savve hao taem Paul sei dadi and grani bilong hem Pharisee tu, hem showimaot hem man olsem olketa. Olketa savve Paul no laea, bikos olketa Pharisee long hae kot savve bifor hem wanfala Pharisee, bat then hem change for kamap strongfala Christian. Bat long datfala taem, maet Paul talem datwan bikos olketa Pharisee biliv long resurrection tu. Wei for duim olsem bae mekem olketa Pharisee for no againstim hem. Luk olsem hem talem datwan for mekem samfala long hae kot willing for herem toktok bilong hem, and hem nao wanem hem happen. (Ac 23:7-9) Toktok bilong Paul long Acts 23:6 hem olsem samting hem talem taem hem defendim hemseleva front long King Agrippa. (Ac 26:5) And taem Paul raetem leta go long olketa long Philippi, hem storyim hao bifor hem wanfala Pharisee. (Php 3:5) Bible storyim long Acts 15:5 hao samfala wea olketa Pharisee bifor tu kamap Christian.

(Acts 24:24) Bihaen samfala day go pas, Felix hem arrive kam witim waef bilong hem, Dru·silʹla, wea hem wanfala Jew. Hem askem olketa for tekem kam Paul and hem lisin long wanem hem talem abaotem wei for biliv long Christ Jesus.

(Acts 24:27) Bihaen tufala year, Porcius Festus nao changem Felix, bat from Felix laek for mekem olketa Jew hapi long hem, hem leavim Paul long prison.

nwtsty study note long Ac 24:24

Drusilla: Hem lastborn bilong thrifala dota bilong Herod Agrippa I wea Acts 12:1 storyim. Hem born long samting olsem 38 C.E. and hem sista bilong Agrippa II and Bernice. Bigman bilong Judea, Felix, hem mek-tu hasband bilong hem. Long firstaem hem maritim king bilong Syria wea nem bilong hem King Azizus bilong Emesa bat hem divorcem hem and maritim Felix long samting olsem 54 C.E., taem hem 16 year. Maet hem herem taem Paul story long Felix abaotem “wei for duim stret samting, wei for man kontrolem seleva, and hao God bae judgem evriwan.” (Ac 24:25) Taem Festus changem Felix olsem ruler, Felix leavim Paul long prison for “mekem olketa Jew hapi long hem” and long tingting bilong samfala, datwan hem for mekem young waef bilong hem, wea hem wanfala Jew, for hapi long hem.—Ac 24:27.

JANUARY 21-27

GUD SAMTING FROM BIBLE | ACTS 25-26

“Paul Ask for King Long Rome Judgem Case Bilong Hem, Then Hem Preach Long King Herod Agrippa”

(Acts 25:11) Sapos mi duim eni nogud samting wea mekem mi fit for dae, mi mas dae nao. Bat sapos olketa man wea accusim mi olketa laea nomoa, bae hem againstim law for givim mi go long olketa. Mi laekem King long Rome nao for judgem case bilong mi!”

bt 198 par. 6

“Mi Laekem King Long Rome Nao for Judgem Case Bilong Mi!”

6 Sapos Festus followim wanem olketa Jew laekem, Paul bae dae nao. So Paul iusim raet bilong hem olsem citizen bilong Rome. Hem sei long Festus: “Disfala kot hem bilong King long Rome, and hem nao ples wea barava fitim for olketa judgem mi long hem. Iuseleva savve, mi no duim eni nogud samting againstim olketa Jew. . . . Mi laekem King long Rome nao for judgem case bilong mi!” Sapos eni citizen bilong Rome askem datwan, judge mas acceptim nao. Festus savve long datwan, so hem sei long Paul: “From iu laekem King long Rome for judgem case bilong iu, bae iu mas go long hem nao.” (Acts 25:10-12) From Paul laekem man wea garem hae position winim Festus for judgem case bilong hem, hem showimaot example for olketa tru Christian followim. Taem pipol “iusim law for mek trabol” long Olketa Jehovah’s Witness, olketa Witness iusim law for defendim gud nius.—Ps. 94:20.

(Acts 26:1-3) A·gripʹpa sei long Paul: “Distaem mi letem iu for ansarem toktok wea pipol hia talem againstim iu.” So Paul hem mekem saen for olketa lisin long hem, and hem sei: 2 “King A·gripʹpa, mi hapi from iu nao bae judgem mi tuday taem mi ansarem toktok wea olketa Jew hia talem againstim mi. 3 Why mi hapi nao hem bikos iu man wea savve tumas long kastom bilong olketa Jew and samting olketa raoa abaotem. So plis, mi laekem iu for herem kam evri samting wea mi talem.

bt 198-201 par. 10-16

“Mi Laekem King Long Rome Nao for Judgem Case Bilong Mi!”

10 Paul showimaot hem respectim King Agrippa and thankiu long hem for herem case bilong hem. Hem talem king hem hapi bikos king savve tumas long kastom bilong olketa Jew and samting wea olketa raoa abaotem. Then Paul storyim laef bilong hem bifor. Hem sei: “Mi wanfala Pharisee bifor. Olketa Pharisee strict tumas winim olketa nara Jew long hao olketa worship.” (Acts 26:5) Taem Paul hem Pharisee yet hem bilivim Messiah wea God promisim bae kam. Then taem hem kamap Christian, hem no fraet for talem pipol Jesus Christ nao Messiah wea evriwan weitim. So reason why olketa kotem Paul hem bikos hem bilivim sem promis wea God talem long olketa grani bilong olketa abaotem Messiah wea God promis for sendem. Agrippa interest tumas for herem wanem Paul bae storyim.

11 Paul storyim nogud samting wea hem duim long olketa Christian bifor. Hem sei: “Long bifor, mi tingse hem stret nomoa for duim enikaen samting againstim Jesus bilong Nazareth . . . From mi barava kros long olketa [wea followim Christ], mi lukaotem olketa long olketa nara taon tu for mi spoelem olketa.” (Acts 26:9-11) Paul talem tru samting. Staka pipol savve long nogud samting wea hem duim long olketa Christian. (Gal. 1:13, 23) Maet Agrippa ting olsem: ‘Wanem nao mekem Paul for changem wei bilong hem?’

12 Paul talem Agrippa why nao hem change. Hem sei: “Mi gogo long Damascus bikos olketa hed priest markem mi for duim sem samting long there tu. Long midolday, taem mi gogo followim road, mi lukim wanfala laet from skae wea braet winim sun hem barava shaen raonem mi and raonem olketa wea gogo witim mi. Mifala evriwan foldaon long graon and mi herem wanfala toktok long Hebrew languis, wea sei: ‘Saul, Saul, why nao iu againstim mi? Iu againstim waka bilong God and diswan spoelem iuseleva nomoa.’ Bat mi sei, ‘Hu nao iu?’ Lord hem sei long mi, ‘Mi Jesus. Mi nao man wea iu againstim mi.’”—Acts 26:12-15.

13 Bifor Paul lukim datfala vision, hem tingse hem duim samting wea God laekem. Bat Paul duim samting wea “againstim waka bilong God” and datwan spoelem wei wea hem fren witim Hem. Taem hem gogo for Damascus, hem lukim Jesus long vision and Jesus helpem hem for changem tingting bilong hem.—John 16:1, 2.

14 Paul barava changem wei bilong hem. Hem sei long Agrippa: “Mi duim samting wea Jesus talem mi for duim insaed long datfala vision. Firstaem mi go long pipol long Damascus and then long Jerusalem. Then mi go long evri ples long Judea and tu long olketa wea no Jew. Mi talemaot message for olketa mas repent and worshipim God and for duim samting wea showimaot olketa repent.” (Acts 26:19, 20) For staka year finis, Paul duim nao waka wea Jesus Christ givim long hem. Wanem gud samting nao happen? Olketa wea acceptim gud nius wea Paul preachim repent and worshipim God. Olketa lusim wei for no honest and no durong. Olketa kamap gudfala citizen and followim olketa law bilong kantri.

15 Bat olketa Jew wea againstim Paul nating tingim datwan. Paul sei: “Dastawe olketa Jew holem mi long temple and trae for killim mi dae. Bat from God helpem mi, mi gohed talemaot datfala gud nius kam kasem distaem long olketa man nating and long olketa bigman.”—Acts 26:21, 22.

16 Iumi olketa tru Christian mas “redi evritaem for ansarem eniwan wea askem kwestin” abaotem biliv bilong iumi. (1 Pet. 3:15) Taem iumi storyim biliv bilong iumi long olketa judge and olketa wea rul, iumi savve story long wei wea showimaot respect olsem Paul story long Agrippa and Festus. Taem iumi storyim hao tru samting long Bible barava helpem iumi and olketa wea lisin long message, maet olketa bigman changem tingting bilong olketa.

(Acts 26:28) Bat A·gripʹpa hem sei: “Story bilong iu hem gud tumas Paul. Betawei iu no gohed long story bilong iu bikos ating no longtaem nomoa bae mi Christian nao.”

bt 202 par. 18

“Mi Laekem King Long Rome Nao for Judgem Case Bilong Mi!”

18 Bat Paul sei: “Sir Festus, mi no krangge ia. Samting wea mi talem hem tru and hem no toktok bilong man wea krangge. King Agrippa hem savve gud long olketa samting hia dastawe mi savve story olsem long hem. . . Waswe King Agrippa, iu bilivim samting wea olketa profet talem? Mi savve iu bilivim nomoa ia.” Agrippa sei: “Story bilong iu hem gud tumas Paul. Betawei iu no gohed long story bilong iu bikos ating no longtaem nomoa bae mi Christian nao.” (Acts 26:25-28) Sapos Agrippa tok tru or nomoa, samting wea Paul talem hem barava affectim hem.

Faendem Gudfala Point

(Acts 26:20) Firstaem mi go long pipol long Damascus and then long Jerusalem. Then mi go long evri ples long Ju·deʹa and tu long olketa wea no Jew. Mi talemaot message for olketa mas repent and worshipim God and for duim samting wea showimaot olketa repent.

nwtsty study note long Ac 26:20

repent: Greek word hia savve minim “change mind,” wea savve minim for changem tingting, garem difren tingting, or garem difren goal. Long disfala verse, datfala encouragement for “repent” hem join witim datfala toktok worshipim God, so hem storyim wei wea man hem fren witim God. For man hem barava repent, hem mas duim olketa samting wea showimaot hem repent. Olketa samting hem duim mas showimaot hem barava changem tingting bilong hem abaotem samting wea hem duim.—Lukim olketa study note long Mt3:2, 8 nwtsty-E and “Repent” long Dictionary.

(Acts 26:27) Waswe King A·gripʹpa, iu bilivim samting wea olketa profet talem? Mi savve iu bilivim nomoa ia.”

w03 11/15 16-17 par. 14

Helpem Nara Pipol for Acceptim Kingdom Message

14 Paul savve Agrippa hem wanfala Jew long nem nomoa. From savve bilong Agrippa saed long Judaism, Paul sei insaed long preaching waka bilong hem, hem “talem nomoa samting wea olketa Profet and Moses tu talem bae kamap” saed long dae and resurrection bilong Messiah. (Acts 26:22, 23) Paul askem Agrippa stret olsem: “Waswe, King Agrippa, iu bilivim olketa Profet?” Agrippa feisim problem nao. Sapos hem sei hem rejectim olketa profet, nem bilong hem olsem wanfala Jew wea biliv bae kamap nogud. Bat sapos hem agree witim tingting bilong Paul, hem bae showimaot long pablik hem agree witim aposol and maet olketa kolem hem wanfala Christian. Paul hem wise for ansarem kwestin bilong hemseleva long wei olsem: “Mi savve iu bilivim.” Hao nao heart bilong Agrippa muvim hem for ansa? Hem ansa: “Long shortfala taem iu bae muvim mi for kamap wanfala Christian.” (Acts 26:27, 28) Nomata Agrippa no kamap wanfala Christian, message bilong Paul affectim heart bilong hem long samfala wei.—Hebrew 4:12.

JANUARY 28–FEBRUARY 3

GUD SAMTING FROM BIBLE | ACTS 27-28

“Paul Travel Long Ship for Go Long Rome”

(Acts 27:23, 24) Last naet, God wea mi worshipim hem sendem wanfala angel kam long mi. 24 Hem sei, ‘Iu no fraet Paul. Iu bae kasem Rome and bae iu lukim King. God bae sevem evriwan insaed disfala ship.’

bt 208 par. 15

“No Eniwan Long Iufala Bae Dae”

15 Masbi Paul preach long staka passenger abaotem “datfala promis wea God talem long olketa grani.” (Acts 26:6; Col. 1:5) Bat from hem luk olsem ship bae rek, Paul storyim samting wea mekem olketa garem hope hao olketa bae no dae. Hem sei: “Last naet, . . . wanfala angel kam long mi. Hem sei, ‘Iu no fraet Paul. Iu bae kasem Rome and bae iu lukim King. God bae sevem evriwan insaed disfala ship.’” Paul talem olketa: “So iufala mas hapi and no wari. Mi barava sure God bae duim samting wea datfala angel storyim long mi. Nomata olsem, bae iumi rek klosap long wanfala island.”—Acts 27:23-26.

(Acts 28:1, 2) Taem mifala kasem shore mifala faendemaot nem bilong datfala island hem Malta. 2 Pipol long datfala island olketa kaen tumas long mifala. Hem rain and hem cold fogud so olketa wakem fire and lukaftarem mifala.

bt 209 par. 18

“No Eniwan Long Iufala Bae Dae”

18 Taem olketa kasem shore, olketa faendaot olketa long Malta, wanfala island long south Sicily. (Lukim box, “Wea Nao Malta?”) Pipol long datfala island wea no story long Greek languis “kaen tumas” long olketa. (Acts 28:2) Olketa wakem fire for olketa stranger hia bikos olketa tuwet and body bilong olketa seksek. Fire hem mekem olketa warm nomata hem rain and hem cold fogud. Bat wanfala mirakol happen tu.

bt 210 par. 21

“No Eniwan Long Iufala Bae Dae”

21 Wanfala rich man, Publius, wea garem olketa planteison hem stap klosap long there. Maet hem bigman bilong Rome wea lukaftarem Malta. Luke sei hem “bigman bilong datfala island,” and hem nao title wea stap long tufala raeting wea pipol faendem long Malta. Publius kaen tumas long Paul and tufala wea go witim hem. For thrifala day hem barava lukaftarem olketa. Bat dadi bilong Publius hem sik big. Luke barava storyim stret sik bilong hem. Hem sei man hia “hem leidaon nomoa. Body bilong hem hot and hem garem barava nogud beleran.” Paul prea and putim hand bilong hem long man hia and healim hem. Pipol long Malta tinghae tumas long datfala mirakol, so evriwan long island wea sik kam long Paul and hem healim olketa tu. Olketa givim staka present and olketa nara samting wea Paul and tufala brata needim for gogo bilong olketa.—Acts 28:7-10.

(Acts 28:16, 17) Taem mifala kasem Rome, olketa letem Paul for stap seleva and wanfala soldia nomoa gaedem hem. 17 Thrifala day bihaen, Paul kolem kam olketa bigman bilong olketa Jew. Taem evriwan hipap tugeta, hem sei: “Olketa brata, mi no duim eni samting wea againstim pipol bilong iumi or againstim kastom bilong olketa grani bilong iumi. Nomata olsem, olketa holem mi long Jerusalem, then olketa givim mi go long olketa bigman bilong Rome.

bt 213 par. 10

“Storyim Gud Kingdom”

10 Taem evriwan kasem Rome, “olketa letem Paul for stap seleva and wanfala soldia nomoa gaedem hem.” (Acts 28:16) For mek sure man wea prisoner long haos no ranawe, olketa soldia savve chainim hand bilong hem long wanfala soldia. Nomata olketa chainim hand bilong Paul long soldia, datwan no stopem hem for preach. Bihaen thrifala day nomoa, Paul kolem kam olketa bigman bilong olketa Jew wea stap long Rome mekem hem talem olketa hu nao hem and for preach long olketa.

Faendem Gudfala Point

(Acts 27:9) From mifala delay tumas, and datfala day for no kaikai hem go pas finis, hem danger nao for gogo long sea.

nwtsty study note long Ac 27:9

day for no kaikai: Greek word for “no kaikai” storyim wanfala day nomoa long year wea Law bilong Moses sei for no kaikai, wea hem nao datfala Atonement Day, wea olketa kolem tu Yom Kippur (Hebrew, yohm hak·kip·pu·rimʹ, “day for kavarem”). (Levitikas 16:29-31; 23:26-32; Nambas 29:7) Long Atonement Day, pipol savve iusim disfala toktok, “mekem iuseleva for safa.” Staka taem disfala toktok savve minim man stopem hemseleva for no duim samfala samting, and wanfala samting nao hem for no kaikai. (Le 16:29, ftn., NW) Taem Acts 27:9 iusim toktok “no kaikai” hem sapotim disfala idea hao main samting pipol duim long Atonement Day hem nao for no kaikai. Datfala Atonement Day for no kaikai hem savve kamap klosap long end bilong September or long start bilong October.

(Acts 28:11) Thrifala month bihaen, mifala go insaed wanfala ship wea anka long Malta long olketa month wea sea hem raf tumas. Datfala ship hem from Alexandria and front bilong hem garem image bilong olketa son bilong Zeus.

nwtsty study note long Ac 28:11

olketa son bilong Zeus: Olketa kastom story bilong olketa long Greece and Rome sei “olketa son bilong Zeus” (Greek, Di·oʹskou·roi) nao hem Castor and Pollux, wea tufala twin son bilong datfala god Zeus (Jupiter) and datfala Queen Leda bilong Sparta. Long tingting bilong pipol long datfala taem, tufala hia protectim olketa man wea waka long olketa ship, and savve sevem olketa. From datfala ship garem image bilong tufala son bilong Zeus hia, datwan pruvim man wea lukim datwan nao raetem story long Acts.

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem