Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • mwbr20 March pp. 1-8
  • Olketa Reference for Laef and Ministry Meeting Buk

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • Olketa Reference for Laef and Ministry Meeting Buk
  • Olketa Reference for Laef and Ministry Meeting Buk—2020
  • Subheding
  • MARCH 2-8
  • MARCH 9-15
  • MARCH 16-22
  • MARCH 23-29
  • MARCH 30–APRIL 5
Olketa Reference for Laef and Ministry Meeting Buk—2020
mwbr20 March pp. 1-8

Olketa Reference for Laef and Ministry Meeting Buk—March 2020

MARCH 2-8

GUD SAMTING FROM BIBLE | JENESIS 22-23

“God Traem Abraham”

w12-E 1/1 23 par. 4-6

Why Nao God Askem Abraham for Sakrifaesim Son blo Hem?

Tingim wanem Jehovah talem lo Abraham. Hem sei: “Plis tekem son blo iu Isaac, wea iu lovem tumas and wea hem nomoa pikinini blo iu and . . . sakrifaesim hem kam for mi olsem sakrifaes wea olketa bonem.” (Gen. 22:2 NW) Jehovah sei Isaac hem son wea Abraham “lovem tumas.” Jehovah savve Isaac hem barava spesol lo Abraham. Jehovah barava lovem tu son blo hem, Jesus. Dastawe tufala taem hem tok kam from skae and sei Jesus hem “Son blo mi wea mi barava lovem.”—Mark 1:11; 9:7.

Tingim tu hao Jehovah talem datfala word “plis” taem hem story lo Abraham. Wanfala Bible savveman sei wei wea God iusim disfala word showimaot “LORD hem luksavve hao samting wea hem askem lo [Abraham] hem garem hae price.” Masbi Abraham feel sorre tumas taem Jehovah askem hem for sakrifaesim son blo hem. And masbi Jehovah tu feel barava sorre taem hem lukim Son wea hem lovem tumas safa and dae. Tru nao, no eni samting mekem Jehovah feel sorre olsem datwan.

So nomata maet iumi tingse samting wea Jehovah askem lo Abraham hem barava no isi, hem gud for iumi tingim hao Jehovah stopem datfala faithful man for sakrifaesim son blo hem. Hem no letem Isaac for dae, mekem Abraham no feelim bigfala sorre wea wanfala dadi or mami savve feelim taem pikinini hem dae. Bat Jehovah “no stopem Son bilong hem for safa bat hem letem hem dae for iumi evriwan.” (Rome 8:32) Why nao Jehovah letem Son blo hem dae nomata datwan mekem hem sorre tumas? Hem duim olsem mekem “iumi savve kasem laef.” (1 John 4:9) God barava showimaot hem lovem iumi! Iumi tu laek showimaot iumi lovem hem!

w12 10/15 23-24 par. 6

Obeyim God Mekem Iu Kasem Wanem Hem Promisim

6 Samfala taem Jehovah God swear long samting for mekem olketa man wea sin savve sure wanem hem promisim bae kam tru. Hem savve iusim kaen toktok olsem: “Mi nao God wea laef and mi swear long nem bilong miseleva.” (Ezek. 17:16) Bible storyim winim 40 difren taem wea Jehovah swear long samting for strongim wei wea olketa promis bilong hem bae kam tru. Plande pipol savve long olketa agreement, or olketa promis, wea God talem long Abraham. Olketa agreement hia mekem Abraham savve datfala Pikinini wea God promisim bae kam from laen bilong hem wea born long son bilong hem Isaac. (Gen. 12:1-3, 7; 13:14-17; 15:5, 18; 21:12) Then Jehovah askem Abraham for duim wanfala barava hard samting. Hem talem Abraham for sakrifaesim son bilong hem wea hem lovem. Abraham kwiktaem obeyim wanem God askem. Bat taem hem redi for sakrifaesim Isaac, wanfala angel stopem Abraham for no duim datwan. Then God sei olsem: “From iu duim disfala samting and iu no hol bak for givim only son bilong iu, mi swear long nem bilong miseleva for barava blessim iu, and mi bae mekem iu garem staka pikinini olsem olketa star long skae and olsem olketa sandbis long saedsea, and pikinini bilong iu bae tekovarem gate bilong olketa enemy bilong hem. From iu obeyim mi, pipol long evri kantri bae kasem blessing bikos long olketa pikinini bilong iu.”—Gen. 22:1-3, 9-12, 15-18.

Faendem Gudfala Point

w16.02 11 par. 13

Jehovah Sei Abraham Hem “Fren Bilong Mi”

13 Bifor Abraham go ap long datfala maunten, hem sei long olketa wakaman bilong hem: “Iufala stap long hia witim donkey bilong iumi, bat mi and son bilong mi bae go long there and baodaon long God and then kam bak long iufala.” (Gen. 22:5) Hao nao Abraham talem datfala toktok? Abraham savve hem bae go for sakrifaesim Isaac, so waswe, hem laea long olketa wakaman bilong hem taem hem sei tufala bae kam bak? Nomoa. Bible sei Abraham savve Jehovah savve mekem Isaac for laef bak. (Readim Hebrew 11:19.) Abraham savve Jehovah mekem hem fit for garem pikinini, nomata hem and Sarah tufala olo finis. (Heb. 11:11, 12, 18) So hem luksavve no eni samting hem hard long Jehovah. Abraham no savve wanem nao bae happen long datfala day. Bat from hem garem faith, hem savve Jehovah fit for mekem son bilong hem for laef bak, mekem evri promis wea God talem for kamap tru. Dastawe Bible sei Abraham hem “dadi bilong evriwan wea garem faith.”

it-1-E 853 par. 5-6

Savve lo Samting or Markem Finis Samting wea Bae Happen

Chus for savve lo samting. God no markem finis samting wea bae happen, bat hem savve chus for savve lo samting. Taem God chus for savve lo samting hem mas followim raeteous standard blo hem and wanem Bible talem abaotem olketa gudfala wei blo hem. Pipol sei God disaedem finis samting wea bae happen, bat plande scripture showimaot God ting raonem samting wea happen and lo datfala taem nao hem maet chus for savve lo samting wea bae happen lo future.

Tingim samting wea Jenesis 11:5-8 storyim. Datfala scripture sei God hem lukim wanem hem happen lo Babel, and lo datfala taem nao hem disaed for stopem nogud samting wea olketa duim. Bihaen Jehovah herem hao pipol lo Sodom and Gomorrah duim olketa barava rabis samting, hem talem Abraham hao hem bae go daon lo tufala taon hia (wea minim bae hem sendem olketa angel) for “sekemap olketa toktok wea mi bin herem, mekem mi faendemaot wea hemi tru o nomoa.” (Jenesis 18:20-22; 19:1) God storyim hao hem ‘savve lo Abraham,’ and taem Abraham redi for sakrifaesim Isaac, Jehovah sei: “Distaem mi save nao dat yu gohed fo barava tinghae long God. An yu wiling fo givim an no laek fo holembaek nomoa disfala wanfala san blong yu ya wea yu garem, wea yu letem nomoa fo hemi dae.”—Jenesis 18:19; 22:11, 12; comparem Nehemaea 9:7, 8; Ga 4:9.

DUIM GUD MINISTRY BLO IU

Tok

it-1-E 604 par. 5

Why Nao God Savve Ting lo Abraham Olsem Hem Raeteous Bifor Christ Hem Dae?

From Abraham garem faith and duim olketa gudfala samting, “long tingting bilong God hem raeteous.” (Ro 4:20-22) Bat diswan no minim hem and olketa nara faithful man and woman wea stap laef bifor Jesus kam lo earth olketa perfect and no garem sin. Bat from olketa traem best for followim olketa komand blo God and olketa garem faith lo “pikinini” wea God promisim, God no ting lo olketa olsem evri narawan lo world wea no raeteous. (Jenesis 3:15; Sams 119:2, 3) Lo tingting blo Jehovah, olketa no guilty lo sin taem hem comparem olketa witim pipol lo world wea no fren witim Hem. (Sams 32:1, 2; Eph 2:12) So from olketa garem faith, God savve iusim olketa and blessim olketa and wei wea hem duim olsem no againstim perfect standard blo hem saed lo justice. (Sams 36:10) Nomata olsem, olketa faithful man and woman hia luksavve olketa needim samwan for finisim sin and olketa weitim taem wea God markem for provaedem datwan.—Sams 49:7-9; Heb 9:26.

MARCH 9-15

GUD SAMTING FROM BIBLE | JENESIS 24

“Waef for Isaac”

wp16.3 14 par. 2

“Mi Willing for Go”

Abraham talem Eliezer for promisim hem, bae hem no chusim eni gele bilong Canaan for Isaac maritim. Why nao olsem? Bikos olketa long Canaan no worshipim Jehovah God. Abraham savve gogo Jehovah bae panisim pipol long Canaan from olketa duim staka nogud samting. Abraham no laekem Isaac for stap witim pipol olsem. And tu, hem savve God bae iusim Isaac for duim samting for mekem plan bilong God kamap tru.—Genesis 15:16; 17:19; 24:2-4.   

wp16.3 14 par. 3

“Mi Willing for Go”

Eliezer talem tufala, taem hem kasem datfala well wea klosap long Haran, hem prea long Jehovah God. Hem askem Jehovah for helpem hem luksavve long gele wea hem shud askem for Isaac. Hem laekem Jehovah for sendem kam datfala gele for kam long datfala well for tekem wata. And then taem hem askem datfala gele for wata, datfala gele bae givim hem wata, and hem bae givim wata for olketa camel bilong hem. (Genesis 24:12-14) Evri samting hia nao Rebekah hem duim! Sapos Rebekah hem herem wanem Eliezer storyim long dadi and brata bilong hem, bae hem seke long datwan!

wp16.3 14 par. 5-6

“Mi Willing for Go”

Bifor Eliezer hem go long Haran, hem askem Abraham: “Hao sapos datfala gele hem no laek for maritim Isaac?” Abraham sei sapos datwan hem happen, bae Eliezer no gohed for lukaotem eni nara gele for Isaac. (Genesis 24:39, 41) Eliezer laekem Rebekah for olketa go bak long Canaan long next day nomoa, bat Bethuel and Laban laek for mek sure Rebekah hem willing for maritim Isaac, and olketa laekem Rebekah for stap witim olketa for tenfala day. Gogo olketa disaed for kolem kam Rebekah for askem hem sapos hem willing for go.—Genesis 24:57.

Rebekah mas mekem wanfala important disison. Wanem nao bae hem talem? Waswe, bae hem krae long dadi and brata bilong hem, and talem tufala for no forcem hem for maritim samwan wea hem no savve long hem? Or waswe, bae hem luksavve diswan hem from Jehovah and hem wanfala privilege for hem duim samting wea Jehovah laekem? Hem showimaot hem laek for duim wanem Jehovah laekem taem hem sei: “Mi willing for go.”—Genesis 24:58.

Faendem Gudfala Point

wp16.3 12-13 par. 6-7

“Mi Willing for Go”

Wanfala taem, bihaen Rebekah fulimap botol bilong hem, wanfala olo man hem ran kam for story witim hem. Hem sei long Rebekah: “Mi laek drink. Plis givim mi lelebet wata from botol bilong iu.” Rebekah luksavve man hia hem kam from farawe ples, so hem laek for helpem hem and hem kwiktaem givim hem wata for drink. Then Rebekah luksavve tenfala camel bilong hem no garem eni wata for drinkim. Rebekah laek for helpem disfala olo man, so hem sei: “Bae mi givim wata for olketa camel bilong iu tu.”—Genesis 24:17-19.

Rebekah hem savve olketa camel savve drinkim staka wata. Taem wanfala camel hem barava thirsty, hem savve drinkim winim 25 gallon long wata! Sapos tenfala camel hia barava thirsty, Rebekah mas waka hard for kasem staka wata for olketa. Bat luk olsem olketa camel hia no thirsty tumas. Rebekah no savve long datwan taem hem sei bae hem givim wata long olketa camel. Hem hapi for waka hard for lukaftarem and welkamim disfala stranger. Taem Rebekah ran go long well staka taem for tekem wata for olketa camel, datfala man lukluk followim evri samting wea Rebekah duim.—Genesis 24:20, 21.

wp16.3 12, footnote

“Mi Willing for Go”

Rebekah hem go long well taem hem gogo for evening. Story long Bible no sei Rebekah hem spendem staka hour long there. And tu, Bible no sei olketa long famili bilong hem sleep finis taem hem kam bak, or eniwan kam for faendemaot why Rebekah no kam bak kwiktaem.

wp16.3 15 par. 3

“Mi Willing for Go”

Olsem iumi storyim long start bilong disfala article, olketa kasem Negeb taem hem gogo for dark. Rebekah lukim wanfala man wea wakabaot long field. Luk olsem hem tingting raonem samting. Rebekah kwiktaem go daon from camel and Bible hem sei hem askem Eliezer: “Hu nao datfala man long there wea wakabaot kam long field for meetim iumi?” Taem hem talem Rebekah datfala man hem Isaac, Rebekah kavarem hed bilong hem witim kaleko. (Genesis 24:62-65) Why nao hem duim datwan? Wei wea Rebekah kavarem hed bilong hem showimaot hem respectim Isaac bikos hem bae kamap hasband bilong hem. Maet samfala pipol distaem tingse wei wea Rebekah duim olsem hem ova tumas. Bat, nomata iumi man or woman, iumi evriwan savve followim example bilong Rebekah for hambol.

MARCH 16-22

GUD SAMTING FROM BIBLE | JENESIS 25-26

“Esau Salem Raet blo Hem”

it-1-E 1242

Jacob

Esau hem favorite son blo Isaac. Hem man for hunting and stap olowe lo bush. Bat Jacob hem wanfala gudfala [tam lo Hebrew languis] man wea stap kwaet for lukaftarem olketa animal and garden, and pipol savve depend lo hem. Bible sei mami blo hem lovem hem tumas. (Jenesis 25:27, 28) Olketa nara scripture lo Bible tu iusim disfala Hebrew word tam for storyim pipol wea God hapi lo olketa. Olsem example, “olketa hu laek fo faet i heitem eni gudfala man,” bat Jehovah sei “gudfala man [tam lo Hebrew languis] bae garem peace.” (Provebs 29:10; Ps 37:37 NW) Datfala faithful man Job “hemi wanfala gudfala [tam lo Hebrew languis] an stretfala man.”—Job 1:1, 8; 2:3.

w19.02 16 par. 11

Why Nao Hem Important for Showimaot Wei for Tinghae?

11 Sorre nao, samfala wea Bible storyim olketa no showimaot wei for tinghae. Olsem example, Esau nating tinghae long olketa holy samting nomata dadi and mami bilong hem lovem and respectim Jehovah. (Readim Hebrew 12:16.) Wanem nao showimaot Esau hem no tinghae? Esau kwiktaem for salem raet bilong hem olsem firstborn long brata bilong hem Jacob for wanfala pleit supsup nomoa. (Jenesis 25:30-34) Bihaen, Esau barava regretim datfala disison. Bat from hem nating tinghae long samting wea hem bin garem, hem no fit for komplen taem hem no kasem blessing wea firstborn son shud kasem.

it-1-E 835

Firstborn

From bifor kam, firstborn son garem hae position lo famili and hem nao kamap hed lo famili taem dadi hem dae. Taem olketa divaedem property blo dadi firstborn savve kasem dabol lo wanem olketa nara pikinini kasem. (Diutronomi 21:17) Joseph sei Reuben mas sidaon lo ples blo firstborn. (Jenesis 43:33) Bat staka taem Bible no mekhae lo firstborn lo wei for putim nem blo olketa first lo list. Plande taem first wan wea Bible listim hem man wea garem hae position or wea faithful, and no firstborn lo famili.—Jenesis 6:10; Fas Kronikols 1:28; comparem Jenesis 11:26, 32; 12:4.

Faendem Gudfala Point

(Hebrew 12:16) Lukaot gud, nogud eniwan long iufala hem durong or hem no tinghae long olketa holy samting olsem Eʹsau. Hem lusim raet bilong hem olsem firstborn bikos hem exchangem datwan for wanfala pleit kaikai nomoa.

w17.12 15 par. 5-8

Kwestin From Reader

Distaem iumi bae storyim moa Hebrew 12:16, wea sei: “Lukaot gud, nogud eniwan long iufala hem durong or hem no tinghae long olketa holy samting olsem Esau. Hem lusim raet bilong hem olsem firstborn bikos hem exchangem datwan for wanfala pleit kaikai nomoa.” Wanem nao diswan minim?

Long datfala taem, aposol Paul no storyim famili laen bilong Messiah. Hem bin encouragem olketa Christian for “gohed wakabaot followim stretfala road.” From nogud olketa durong and then “no kasem blessing bilong God.” (Heb. 12:12-16) Sapos olketa duim datwan, olketa olsem Esau. Hem “no tinghae long olketa holy samting,” and hem duim nomoa samting wea hemseleva laekem

Long taem bilong Esau bifor, maet samfala taem hem garem privilege for offerim sakrifaes. (Gen. 8:20, 21; 12:7, 8; Job 1:4, 5) Bat from Esau tingim nomoa samting wea body laekem, hem lusim olketa privilege olsem for kasem wanfala pleit kaikai nomoa. Maet hem no laek kasem olketa nogud samting wea datfala profesi talem abaotem olketa wea kam from laen bilong Abraham. (Gen. 15:13) And from Esau maritim tufala woman wea no worshipim Jehovah, diswan showimaot hem duim samting wea hemseleva laekem nomoa and no tinghae long olketa holy samting. Diswan mekem parents bilong hem sorre tumas. (Gen. 26:34, 35) Jacob barava difren, bikos hem mek sure hem maritim woman wea worshipim tru God!—Gen. 28:6, 7; 29:10-12, 18.

So, wanem nao iumi lanem abaotem famili laen bilong Jesus, datfala Messiah? Samfala taem datfala laen hem kam from firstborn son, bat datwan no happen evritaem. Olketa Jew tu luksavve long diswan, bikos olketa acceptim Christ mas kam from laen bilong David, lastborn son bilong Jesse.—Matt. 22:42.

it-2-E 245 par. 6

Laea

Bible sei iumi shud no laea for spoelem narawan, bat datwan no minim iumi mas givim trufala information lo pipol wea no fit for kasem datwan. Jesus Christ givim disfala kaonsel: “No givim olketa samting wea holy long olketa dog, and no torowem olketa pearl long olketa pigpig, nogud olketa purubutim olketa pearl hia then tane kam and attakim iufala.” (Mt 7:6) Dastawe, samfala taem Jesus no talem full story or ansarem olketa kwestin nogud olketa narawan kasem problem. (Mt 15:1-6; 21:23-27; Joh 7:3-10) Luk olsem Abraham, Isaac, Rahab, and Elisha storyim difren samting or no talem full story lo pipol wea no worshipim Jehovah bikos lo disfala reason tu.—Jenesis 12:10-19; chapter 20; 26:1-10; Josua 2:1-6; Jas 2:25; Mektu Kings 6:11-23.

MARCH 23-29

GUD SAMTING FROM BIBLE | JENESIS 27-28

“Jacob Kasem Blessing wea Hem Fit for Kasem”

w04 4/15 11 par. 4-5

Rebekah—Woman wea Lovem God wea Waka Hard

Bible no talem sapos Isaac savve long wei wea Esau bae servem Jacob. Nomata olsem, Rebekah and Jacob savve hem nao bae kasem blessing. Rebekah stretawe duim samting taem hem herem wei wea Isaac plan for blessim Esau taem Esau tekem kaikai go long dadi bilong hem. Rebekah garem yet wei bilong hem from taem hem young for strong and disaed kwiktaem. Hem ‘komandim’ Jacob for tekem kam long hem tufala young goat. Hem bae kukim kaikai wea hasband bilong hem savve laekem tumas. Then Jacob mas act olsem Esau mekem hem kasem datfala blessing. Jacob les. Bae dadi bilong hem faendaot hem giamanim hem and bae cursim hem! Bat Rebekah talem strong: “Mi nao bae kasem trabol wea hem bae talem for iu, son bilong mi.” Then hem kukim kaikai, mekem Jacob for olsem Esau, and sendem hem go long hasband bilong hem.—Genesis 27:1-17.

Bible no talem why nao Rebekah duim diswan. Staka tok strong againstim samting hem duim, bat Bible no tok againstim, and Isaac tu no tok againstim nomata bihaen hem faendaot Jacob kasem blessing. Bat, Isaac mekem big go moa datfala blessing. (Genesis 27:29; 28:3, 4) Rebekah savve long samting Jehovah talem finis abaotem tufala son bilong hem. So hem duim wanem hem tingse bae mekem Jacob kasem blessing wea hem garem right for kasem. Diswan hem for fitim will bilong Jehovah.—Romans 9:6-13.

w07 10/1 13 par. 2-3

Kwestin From Reader

Bible no talem why Rebekah and Jacob duim disfala samting, bat hem luk olsem tufala seknomoa lukim chance wea kamap for duim datfala samting. Hem gud for tingim hao Word bilong God no appruvim and no judgem tu samting wea Rebekah and Jacob duim. So disfala story hem no showimaot hem olraet for laea and giamanim narawan. Nomata olsem, Bible givim samfala information abaotem diswan.

First samting, datfala story talem klia hao Jacob fit for kasem blessing from dadi bilong hem and no Esau. Bifor diswan, Jacob hem peim right for firstborn from twin brata bilong hem wea nating tinghae long olketa spiritual samting and salem datfala right for kaikai nomoa. Esau hem “ting nating long right bilong firstborn.” (Genesis 25:29-34) So taem Jacob go for lukim dadi bilong hem, hem go for kasem blessing wea hem garem right for kasem.

it-1-E 341 par. 6

Blessing

Lo bifor, dadi savve blessim olketa son blo hem bifor hem dae. Diswan hem barava important lo olketa pikinini. Dastawe Isaac blessim Jacob, bikos hem tingse hem Esau, firstborn son blo hem. From Isaac blind and olo, hem talemaot blessing for Jacob and askem Jehovah for duim wanem Isaac laek duim for Esau. (Jenesis 27:1-4, 23-29; 28:1, 6; Heb 11:20; 12:16, 17) Taem Isaac savve Jacob nao kasem blessing, hem gohed for blessim hem moa. (Jenesis 28:1-4) Bifor Jacob dae, firstaem hem blessim tufala son blo Joseph, then bihaen hem blessim olketa son blo hem. (Jenesis 48:9, 20; 49:1-28; Heb 11:21) Olsem tu, Moses blessim full nation blo Israel bifor hem dae. (Diutronomi 33:1) Olketa samting wea happen bihaen showimaot olketa blessing wea olketa hia talem hem kamap tru. Samfala taem, taem man blessim narawan, hem savve putim hand blo hem antap lo hed blo man wea hem blessim.—Jenesis 48:13, 14.

Faendem Gudfala Point

w06-E 4/15 6 par. 3-4

Hao for Story Gud Witim Marit Partner blo Iu

Waswe, Isaac and Rebekah savve story gud tugeta? Yes. Example, taem Esau wea hem son blo tufala, maritim tufala dota from laen blo Heth, wanfala big problem hem kamap lo famili. Rebekah gohed “tok olsem” lo Isaac: “Mi barava les nao long tufala woman ya long laen blong Het wea Iso hemi maritim ya! Sapos Jekob [wea young winim Esau] hemi maritim moa wanfala gele long laen blong Het, ating hemi moabeta fo mi dae nomoa!” (Jenesis 26:34; 27:46) So iumi lukim Rebekah talemaot klia tingting blo hem lo Isaac.

Isaac talem Jacob, wea hem twin brata blo Esau, for no maritim eni gele lo Canaan. (Jenesis 28:1, 2) Isaac followim wanem Rebekah talem. From tufala savve story gud tugeta abaotem samting wea no isi for storyim, datwan showimaot gudfala example for iumi distaem. Bat waswe sapos tufala wea marit no savve agree lo wanfala samting? Wanem nao tufala savve duim?

w04 1/15 28 par. 6

Olketa Main Point From Buk Bilong Genesis—II

28:12, 13—Wanem nao mining bilong dream bilong Jacob abaotem “wanfala ladder”? Disfala “ladder,” wea maet luk olsem wanfala ladder wea garem olketa step wea olketa wakem long ston, hem showimaot wei hem stap for story midolwan long earth and heven. Wei wea olketa angel bilong God go ap and kamdaon hem showimaot olketa angel duim samfala important waka midolwan long Jehovah and olketa man wea hem appruvim.—John 1:51.

MARCH 30–APRIL 5

GUD SAMTING FROM BIBLE | JENESIS 29-30

“Jacob Marit”

w03 10/15 29 par. 6

Jacob Tinghae Long Olketa Spiritual Samting

Man savve kamap engage taem hem peim bride-price long famili bilong datfala girl. Bihaen, Law Bilong Moses markem 50 silver shekel olsem price bilong eni young girl wea samwan spoelem. Long tingting bilong savveman Gordon Wenham diswan hem nao “barava hae bride-price” bat planti taem diswan hem “moa low.” (Deuteronomy 22:28, 29) Jacob no fit for peim diswan. Hem sei long Laban hem bae waka seven year for hem. Wenham go ahed for sei hao “long taem bilong Babylon olketa wakman savve kasem haf shekel or maet go kasem wan shekel evri month,” (samting olsem 42 go kasem 84 shekel insaed sevenfala year) “so Jacob offerim long Laban barava hae bride-price for Rachel.” Laban kwiktaem acceptim.—Genesis 29:19.

w07-E 10/1 8-9

Olketa Israelite Kam From Tufala Sista wea No Feel Gud lo Each Other

Waswe, Leah nao trae for trikim Jacob? Or waswe, hem mas obeyim dadi blo hem nomoa? And waswe lo Rachel? Waswe, hem savve wanem nao gohed? Sapos hem savve, hao nao tingting blo hem abaotem diswan? Waswe, hem savve go againstim wanem dadi blo hem laekem? Bible no ansarem olketa kwestin hia. Nomata iumi no savve lo tingting blo Rachel and Leah abaotem diswan, wanem hem happen lo Jacob mekem hem kros tumas. Hem tok strong lo Laban and no tufala dota hia. Hem sei: “Mi gohed fo waka had tumas fo yu, mekem mi save tekem Resel! Waswe nao yu trikim mi olsem?” Laban sei lo hem: “Kastom blong mifala long ples ya hemi no olsem. Mifala no save letem mektu dota blong mifala fo marit fastaem, an fasbon hemi marit bihaen. Letem evrisamting long marit fist blong yu wetem fasbon ya hemi gohed fastaem fo sevenfala de ya, bihaen yu mas promis fo waka long mifala fo sevenfala yia moa. Nao taem seven de ya hemi finis, bae mifala givim mektu ya long yu tu.” (Jenesis 29:25-27) So Laban trikim Jacob for maritim tufala woman wea jealous lo each other.

it-2-E 341 par. 3

Marit

Celebration. Nomata olketa Israelite no garem wanfala ceremony taem olketa marit, olketa savve celebrate tugeta. Lo day blo wedding, datfala gele wea bae marit bae redyim hemseleva lo haos blo hem. First samting, hem bae swim and oilim body lo spesol oil wea smel naes. (Comparem Rut 3:3; Esikiel 23:40.) Samfala taem olketa nara woman bae helpem hem for redi. Gele hia werem white dress wea olketa soengim spesol design lo hem. (Jeremaea 2:32; Re 19:7, 8; Sams 45:13, 14) Hem bae werem olketa nekles, earring, and bangol, sapos hem garem. (Aesaea 49:18; 61:10; Re 21:2) Then hem werem wanfala thin kaleko, wea olsem veil, for kavarem hed go kasem leg. (Aesaea 3:19, 23) Diswan helpem iumi luksavve why hem isi for Laban trikim Jacob and mekem hem tingse hem givim Rachel lo hem batawea hem givim Leah lo hem. (Jenesis 29:23, 25) Rebekah kavarem hed blo hem taem hem go for meetim Isaac. (Jenesis 24:65) Diswan piksarem gele wea bae marit hem stap anda lo man wea hem bae maritim.—1Co 11:5, 10.

Faendem Gudfala Point

it-1-E 50

Adoptim Pikinini

Rachel and Leah givim slave gele blo tufala lo Jacob for hem sleep witim and tufala evriwan sei olketa son wea olketa gele hia bornem hem ‘pikinini for tufala.’ (Jenesis 30:3-8, 12, 13, 24) Olketa pikinini hia inheritim olketa samting tu olsem olketa nara pikinini wea tufala waef blo Jacob bornem. Jacob hem dadi blo olketa pikinini, and from Rachel and Leah ownim olketa slave gele, Rachel and Leah garem raet for kasem land for olketa pikinini hia.

w04 1/15 28 par. 7

Olketa Main Point From Buk Bilong Genesis—II

30:14, 15—Why nao Rachel lusim wanfala chance for sleep witim hasband bilong hem for kasem samfala mandrake? Long taem bifor, frut bilong mandrake olketa iusim long medicine olsem drug and for stopem or mekem pain kamap gud. Datfala frut olketa biliv hem fit for mekem strong feeling for duim sex and mekem hae chance for garem pikinini or isi for pikinini start. (Song of Solomon 7:13) Nomata Bible no talem wanem nao muvim Rachel for duim datwan, hem maet ting olketa mandrake hia bae helpem hem garem pikinini and bae finisim shame wea hem kasem from wei wea hem no garem pikinini. Nomata olsem, samfala year hem go pas firstaem bifor Jehovah “mekem hem savve garem pikinini.”—Genesis 30:22-24.

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem