2 Och Gud fortsatte: ”Jag ber dig, ta din ende son, Isak,+ som du älskar så mycket,+ och ge dig av till Mọria.+ Där ska du offra honom som ett brännoffer på det berg som jag ska visa dig.”
14 Och Ordet blev människa+ och bodde bland oss, och vi fick se hans storhet, en sådan storhet som en enfödd son+ får av sin far. Han var fylld av gudomlig omtanke och sanning.+
32 Han skonade ju inte ens sin egen son, utan utlämnade honom för oss alla.+ Så om han gav oss sin son, varför skulle han då inte ge oss allt annat i sin godhet?
9 På detta sätt blev Guds kärlek till oss tydlig: Gud sände sin enfödde son+ till världen för att vi skulle få liv genom honom.+10 Denna kärlek består inte i att vi har älskat Gud, utan i att han har älskat oss och sänt sin son som ett försoningsoffer*+ för våra synder.+