Överdriven träning

”MOTIONSRÖRELSEN har fått ett ovanligt resultat”, säger The Toronto Star, och det är ”människor som tränar till övermått”. Star berättar att både män och kvinnor ägnar sig åt överdriven träning. Enligt några läkare och terapeuter kan män göra det för att återfå ungdomens spänst, men för kvinnor är de bakomliggande orsakerna för det mesta en förvänd uppfattning om kroppens utseende och ätstörningar.

Många börjar motionera för att känna sig bättre och för att förbättra sitt utseende, men så småningom känner de ett sådant behov av att träna att de går till överdrift. Richard Suinn, som är idrottspsykolog och rådgivare åt flera olympiska lag, hävdar att det är uppenbart att träningen är överdriven om den ”styrs av känslor och inte av en önskan att sköta sin hälsa”. Läkare och terapeuter försöker, när de tar itu med det här problemet, ta reda på vilken inverkan träningen har på patienternas liv. Om de jämsides med en krävande karriär tar hand om hem och barn, kommer träning till övermått att ha en negativ inverkan på deras välbefinnande. Enligt dr Thomas Schwenk, professor i allmän förebyggande hälsovård, ”kan de mycket väl fortfarande ha god fysisk hälsa, men de har problem med mänskliga kontakter och med arbetet, och familjen är splittrad”.

I Star fanns en förteckning över sådant som vittnar om att någon blivit beroende av att träna: Val av idrott som man kan utföra ensam, till exempel cykling, simning, löpning eller tyngdlyftning, ovillighet att ändra träningsschemat, övertygelse om att träningen är ett måste och att det skulle vara outhärdligt att försumma den och försämring av andra sidor av privatlivet.

Även om människor som arbetar med konditionsträning erkänner att det är nyttigt att motionera med måtta, varnar de också för de skadliga verkningarna av överdriven träning. — 1 Timoteus 4:8.