ELISAMA

[Elisạma] Betyder ”min Gud har hört (lyssnat)”.

1. Son till Ammihud av Efraims stam; Josuas farfar. (4Mo 1:10; 2:18; 1Kr 7:26, 27) Elisama var en av de 12 hövdingar som Jehova utsåg till att hjälpa Mose och Aron med mönstringen av de män som skulle tas ut till hären i Israel. Han var också satt över sin stams här. (4Mo 1:1–4, 17; 2:18; 10:22) När tältboningen hade satts upp frambar han en offergåva tillsammans med de andra hövdingarna, och på den sjunde dagen för invigningen av altaret frambar han sin egen offergåva. (4Mo 7:1, 2, 5, 10, 11, 48–53)

2. Son till Jekamja av Judas stam. (1Kr 2:3, 41)

3. Son till David; född i Jerusalem. Denne Elisama kallas Elisua i 2 Samuelsboken 5:15, i 1 Krönikeboken 14:5 och i två hebreiska handskrifter i 1 Krönikeboken 3:6. Elisua betraktas vanligtvis som det riktiga namnet, eftersom namnet Elisama förekommer på nytt i 1 Krönikeboken 3:8 och därför lätt kan ha smugit sig in i vers 6 genom ett avskrivningsfel. Men eftersom den hebreiska masoretiska texten, den grekiska Septuaginta, den syriska Peshitta och den latinska Vulgata alla har ”Elisama” i 1 Krönikeboken 3:6, har man behållit den här formen av namnet i Nya världens översättning och i andra översättningar.

4. En annan son till David; född i Jerusalem. (2Sa 5:16; 1Kr 3:8; 14:7)

5. En präst som på kung Jehosafats tid ”for runt till alla Judas städer och undervisade bland folket”. (2Kr 17:1, 7–9)

6. En sekreterare vid kung Jehojakims hov. (Jer 36:12, 20, 21)

7. Farfar till den Ismael som mördade den judiske ståthållaren Gedalja. (2Ku 25:25; Jer 41:1–3)