SPECIALARTIKEL
Församlingarna i Uppenbarelseboken
KARTA: Församlingarna i Uppenbarelseboken
MOT slutet av det första århundradet visade den uppståndne Jesus Kristus på ett kärleksfullt sätt att han var mycket intresserad av sina smorda efterföljare på jorden. Det gjorde han genom att låta den åldrige aposteln Johannes skriva brev till ”de sju församlingar” som var i ”provinsen Asia”. (Upp 1:1–4) Breven innehöll välbehövlig uppmuntran, rådgivning och förmaning.
På de flesta av de platser där dessa församlingar verkade finns det i dag bara ruiner. Men ruinerna vittnar om att det som blev skrivet handlade om verkliga platser, situationer och personer. Vad som är ännu mer intressant är att budskapen pekade fram emot förhållanden som skulle råda i den kristna församlingen vid en senare tid.
Ruiner i Efesos. Några av de kristna i den här materialistiska staden förlorade den kärlek de först hade haft till Jehova
Rekonstruktion av Zeusaltaret i Pergamon. De kristna i Pergamon sattes på prov när det gällde att tillbe endast en Gud, Jehova
Smyrna (nutida Izmir). De kristna i den här staden kastades i fängelse, men de fick uppmaningen att inte vara rädda. I Filadelfia (som låg längst in i en lång dal som gick västerut till Smyrna) hade de kristna redan visat uthållighet, men de blev uppmanade att fortsätta att hålla fast vid vad de hade
Thyatira (nutida Akhisar), kolonner och valvbågar från en pelarkantad gata. Några av de kristna i Thyatira gjorde visserligen goda gärningar men lät sig dåraktigt nog förledas till ett omoraliskt uppförande
Sardes, ruiner efter Artemistemplet. Här var inte alla kristna vid liv i andligt avseende
Laodikeia. De kristna i den här staden blev tillrättavisade för att de var ljumma, precis som det vatten som nådde staden via en akvedukt