Avdelningskontorets brev
Kära Medförkunnare!
När Betelfamiljen måndagen den 10 augusti hade återkommit från sammankomsterna och semestern, hördes många uttryck för uppskattning av vad sammankomsterna hade bjudit på. Vilka utmärkta tal och vilka förträffliga dramer framfördes inte! Sammankomsterna ”Människor av en god vilja” visade sig verkligen vara uppbyggande.
Antalet närvarande vid de offentliga föredragen var följande: Hälsingborg 3.714, Gävle 4.412, Jönköping 4.812 och Luleå 2.401. Det sammanlagda antalet närvarande vid det offentliga föredraget blev alltså 15.339. Antalet döpta: Hälsingborg 97, Gävle 97, Jönköping 113 och Luleå 40. Antal döpta blev således sammanlagt 347. Alla dessa siffror är utomordentligt glädjande och vittnar om de välsignelser som verksamheten för med sig här i landet. Sammankomstorganisationen fungerade utmärkt i förbindelse med dessa fyra sammankomster tack vare den villighet som ni vänner visade genom att anmäla er till frivillig tjänst. På alla fyra ställena fick vi många goda vitsord från de lokala myndigheterna och andra som hade mer eller mindre med sammankomsterna att göra. Ett gott vittnesbörd blev således avgivet i alla avseenden.
Naturligtvis gladde det oss mycket att vi fick det offentliga föredraget i form av en småbok. Denna kan vi sätta i händerna på alla de intresserade som inte hade tillfälle att vara med vid någon av sammankomsterna och därigenom visa dem hur människosläktet skall räddas — att det skall ske förmedelst Guds rike. Och vilken sporre utgör inte denna tanke för oss alla. Människor kan räddas förmedelst Guds rike genom att vi förkunnare — som är Rikets representanter — frimodigt predikar de goda nyheterna och undervisar dem som är mottagliga för undervisning. Efter sommarens sammankomster har vi också klart för oss, vilket påpekades redan för några år sedan, att ”människor av en god vilja” är de som är överlämnade och döpta vittnen för Jehova. Alla dessa är föremål för Jehovas goda vilja. När vi således är ute i tjänsten på fältet, söker vi människor som kan komma att bli ”människor av en god vilja”.
Vi har således den känslan att alla som var med vid någon av sommarens sammankomster reste hem igen lyckliga och glada och andligen uppbyggda. Vilken underbar klimax på tjänsteåret 1970! Var och en känner nu tidens vikt och betydelse och behovet av att de goda nyheterna om Riket blir predikade med flit och noggrannhet. Nu är ju den sista månaden på tjänsteåret 1970 så gott som fullbordad, och alla är vi övertygade om att Jehovas välsignelse har gjort detta tjänsteår till det mest storslagna hitintills, och det till hans lov och pris förmedelst hans ”människor av en god vilja”. Må Jehova rikligen välsigna var och en av er när vi tillsammans visar djup uppskattning av Jehovas godhet mot oss.
Edra bröder vid
EXPEDITIONEN I JAKOBSBERG