Hur man bär fram de goda nyheterna — Så att människor kan bli fria
1 Hur underbart är det inte att vara fri, fri från Satans religiösa slaveri! Det är så alla som tillhör Jehovas folk känner det, och vi tror att du instämmer i att tidskrifterna har en viktig uppgift att fylla i vår strävan att uppnå frihet. En kvinna som var buddist läste Vakttornet och Vakna!, och följden blev att hon kunde bryta sig loss från sin demonistiska religion. Från Canada berättas det att en ung katolik fann ett exemplar av Vakttornet i papperskorgen på postkontoret. Han läste det och sade sedan: ”Jag fick en helt annan syn på livet.” (ybEN 71, sid. 100) Nu är de våra medarbetare. Du kan vara säker på att de inser och uppskattar tidskriftsarbetets värde.
2 Vad har du funnit vara till största hjälp när det gäller att placera tidskrifter? Är det inte så att själva nyckeln till framgång består i att vi väl känner till vad tidskrifterna innehåller? Det innebär att vi måste läsa igenom dem så snart de kommer och samtala om artiklarna med våra familjemedlemmar och dem vi arbetar tillsammans med i tjänsten. Om vi blir entusiastiska över vad vi läser, återspeglas detta när vi talar med människor som vi träffar på i tjänsten på fältet.
3 När det gäller själva erbjudandet, är det bra att tänka på hur de olika artiklarna kan passa för olika slags människor vi träffar och så peka på det som särskilt kan tilltala dem. Om vi till exempel träffar en mamma som har barn i lämplig ålder, kan vi visa på ”barnartikeln” i Vakttornet och framhålla hur dessa artiklar kan användas för att inskärpa principer i barnens sinnen och på så sätt skydda dem mot det fördärvliga inflytandet i skolan. (ybEN 71, sid. 181, 214) På tidskriftsdagen går du antagligen från dörr till dörr, men har du försökt att erbjuda tidskrifterna till folk du möter på gatan när du är på väg till distriktet? Många gör det och lyckas utmärkt. Hur är det med det egentliga gatuarbetet? Vi vet att många pionjärer och församlingsförkunnare har funnit att det går lätt att placera tidskrifter i livligt trafikerade gathörn nära affärscentra eller vid busshållplatser, ja, överallt där det finns folk. Hur effektivt gatuarbetet med tidskrifterna är visas av det som hände på ön New Britain. Fjorton personer började studera bibeln, sedan en av dem hade skaffat sig några lösnummer av en förkunnare på gatan och sedan delat med sig av det han fått lära till andra. (ybEN 71, sid. 237) I New York har många bröder satt i gång studium med människor som de träffat i gatuarbetet. De har funnit det vara bäst att gå fram till dem, inleda ett samtal, erbjuda tidskrifterna och, om det visar sig lämpligt, lämna ett vikblad, som ger dem som är intresserade upplysningar om den kostnadsfria bibelstudieanordningen.
4 Har du en tidskriftsrutt? Om du inte har det och gärna vill få en, kan du kanske följa den här pionjärens exempel. Hans rutt gör det möjligt för honom att i medeltal placera 395 exemplar av tidskrifterna i månaden. När den besökte skaffar sig tidskrifterna, säger denne pionjär: ”Skulle ni uppskatta att få de här tidskrifterna regelbundet? Det blir bara 1:20 i månaden, och jag skall gärna komma hit med dem.” En tidskriftsrutt erbjuder också underbara tillfällen till att sätta i gång studier och teckna prenumerationer.
5 Trots alla dina goda ansträngningar kan det hända att en del tidskrifter samlar sig på hög, men sådana äldre lösnummer kan också användas. Du kan lämna ett gratisexemplar där ingen är hemma, och sedan kan du göra en särskild ansträngning för att gå tillbaka och höra vad man tyckte om tidskriften. En pionjär i England placerade femton exemplar av boken Sanningen, när han gjorde återbesök på sådana placeringar. (ybEN 71, sid. 95) Du kan också få goda resultat.
6 Det finns millioner fler som är i religiöst slaveri och behöver bli fria. Vi har de redskap eller medel som kan göra dem fria, och vi vet att de kan åstadkomma dramatiska förändringar i en människas liv. (ybEN 71, sid. 200) Låt oss därför placera tidskrifter vid varje lägligt tillfälle.