Frågelådan

◼ Vad bör man hålla i minnet beträffande läsningen av paragraferna vid mötena?

En stor del av den tilldelade tiden för Vakttornsstudiet och församlingsbokstudiet används till läsning av paragraferna. Detta innebär att den broder som fått i uppgift att läsa har ett stort ansvar som lärare. Han måste läsa på ett sådant sätt att innebörden i materialet kommer fram, så att åhörarna inte bara förstår det, utan också blir motiverade att handla. (Neh. 8:8) Den som skall läsa behöver därför förbereda sig noggrant för uppgiften. (1 Tim. 4:13; se 6 Studiet i Handbok för skolan i teokratisk tjänst.) Här kommer några grundförutsättningar för meningsfull högläsning.

Använd rätt betoning: Ta reda på i förväg vilka ord eller grupper av ord som behöver betonas för att den rätta förståelsen skall förmedlas.

Uttala orden korrekt: Rätt uttal och tydlig artikulation är nödvändigt om åhörarna skall förstå uttryck som finns i publikationen. Slå upp främmande eller sällan använda ord i en ordbok, eller lyssna på Sällskapets kassettinspelningar.

Tala högt och med entusiasm: Att man talar entusiastiskt skapar intresse, sätter känslor i rörelse och motiverar dem som lyssnar.

Var hjärtlig och samtalsmässig: Med en flytande framställning blir läsningen naturlig. Genom förberedelse och övning kan den som läser vara avslappnad, och det leder till att läsningen blir tilltalande i stället för enformig och tråkig. — Hab. 2:2.

Läs texten som den står: Såväl fotnoter som upplysningar inom parentes eller klammer läses vanligtvis högt, om de gör den tryckta texten klarare. De enda undantagen är hänvisningar som endast identifierar källmaterialet. En fotnot bör läsas vid det ställe i paragrafen där det hänvisas till den, och den bör föregås av orden: ”Fotnoten lyder . . .” Efter att ha läst fotnoten fortsätter man helt enkelt med resten av paragrafen.

När högläsning genomförs väl, är det ett av de viktiga sätt varpå vi kan lära andra ”att hålla allt som . . . [är] befallt” av vår store lärare. — Matt. 28:20.