”Jehova är min hjälpare”
1 När Jesu lärjungar fick sitt uppdrag, sade Jesus till dem: ”Se! Jag sänder ut er såsom får mitt ibland vargar.” (Matt. 10:16) Gjorde det att de blev rädda och höll sig tillbaka från att predika? Nej. De hade den inställning som aposteln Paulus längre fram gav uttryck för, när han skrev till medkristna: ”Var vid gott mod och säg: ’Jehova är min hjälpare; jag skall inte vara rädd. Vad kan en människa göra mig?’” (Hebr. 13:6) De gladde sig över att de räknades värdiga att bli vanärade för Jesu namns skull, och de fortsatte utan uppehåll att undervisa och förkunna de goda nyheterna. — Apg. 5:41, 42.
2 Det världsomfattande predikandet är nu i sitt slutskede. Vi har, precis som Jesus förutsade, blivit föremål för hat från alla nationerna. (Matt. 24:9) Vårt predikoarbete har mött motstånd och blivit förlöjligat, och i vissa länder har det till och med blivit förbjudet. Vi skulle, om vi brast i tro, kunna känna fruktan. Men att vi vet att Jehova är vår hjälpare ger oss styrka att hålla ut.
3 Egenskapen mod betyder att vara stark, oförskräckt, orädd. Detta innebär motsatsen till fruktan, försagdhet, feghet. Jesu lärjungar har alltid behövt vara modiga för att uthärda. Det är nödvändigt för att en värld som är i fiendskap med Gud inte, genom sin inställning och sina handlingar, skall kunna göra oss modfällda. Det är verkligen uppmuntrande för oss att tänka på det enastående exempel som Jesus, som segrade över världen, utgör. (Joh. 16:33) Vi bör också påminna oss apostlarna som, när de stod inför svåra prövningar, oförskräckt sade: ”Vi måste lyda Gud såsom härskare mer än människor.” — Apg. 5:29.
4 Vi är inte av det slag som ryggar tillbaka: Vi bör sträva efter att bevara en positiv inställning till vårt arbete. (Hebr. 10:39) Vi bör alltid hålla i minnet att Jehova sänder ut oss som ett uttryck för kärlek till och barmhärtighet mot hela mänskligheten. Han ber aldrig sina tjänare att göra något som inte tjänar ett gott syfte. Allting som vi får i uppdrag att göra kommer till slut att vara till nytta för dem som älskar Gud. — Rom. 8:28.
5 En optimistisk inställning kommer att hjälpa oss att fortsätta att söka efter de fårlika på vårt distrikt. Vi skulle kunna betrakta den likgiltighet som människor visar som uttryck för den besvikelse och hopplöshet de känner. Vår kärlek bör få oss att visa medkänsla och tålamod. Varje gång vi lämnar litteratur eller på annat sätt märker att det finns ett visst intresse bör vårt mål vara att snabbt göra ett återbesök och ytterligare stimulera intresset. Vi bör aldrig tvivla på vår förmåga att sätta i gång ett bibelstudium eller på att vi sedan skall kunna leda det med gott resultat. Det vi i stället bör göra är att ständigt och i bön söka Jehovas hjälp och vägledning och förtrösta på att han kommer att hjälpa oss.
6 Vi tror fullt och fast att Jehova kommer att övervaka arbetet tills det är fullbordat. (Jämför Filipperna 1:6.) Den absoluta tillit vi har till honom som vår hjälpare styrker oss att ”inte ge upp i fråga om att göra vad som är gott”. — Gal. 6:9.