LUKAS
Studienoter – kapitel 12
tusental: Ordagrant ”myriader”. Det grekiska ordet syftar bokstavligen på en grupp på 10 000, en myriad, men det kan också användas om ett mycket stort, opreciserat antal.
surdeg: Eller ”jäst”. I Bibeln representerar surdeg ofta synd och moraliskt förfall. Här syftar ”surdeg” på nedbrytande läror och dåligt inflytande. (Mt 16:6, 11, 12; 1Kor 5:6–8)
i ljuset: Dvs. öppet, offentligt.
predikas från hustaken: Se studienot till Mt 10:27.
Gehenna: Se studienot till Mt 5:22.
sparvar: Se studienot till Mt 10:29.
två små mynt: Ordagrant ”två assarion”. Vid ett tidigare tillfälle, under Jesus tredje predikoresa i Galileen, sa han att två sparvar kostade ett assarion. (Mt 10:29) Ett assarion var lönen för 45 minuters arbete. (Se Tillägg B14.) Men nu, tydligtvis ca ett år senare, under Jesus tjänst i Judeen, säger han det som står i Lukas skildring, nämligen att fem sparvar kostar två assarion. När man jämför dessa skildringar förstår man att sparvar var så lite värda för köpmännen att den femte sparven följde med på köpet, helt gratis.
till och med räknat alla huvudhåren: Se studienot till Mt 10:30.
offentliga församlingar: Eller möjligen ”synagogor”. Det grekiska substantivet synagōgẹ̄ betyder ordagrant ”sammanförande”, ”församling”. I de kristna grekiska skrifterna syftar det i de flesta fall på en byggnad eller plats där judar samlades för att läsa Skrifterna, få undervisning, förkunna och be. (Se Ordförklaringar under ”Synagoga”.) I det här sammanhanget skulle ordet kunna syfta på synagogor som var knutna till judiska domstolar (se studienot till Mt 10:17), men det verkar som att det här används i en bredare betydelse om ett slags möte som var öppet för allmänheten, för både judar och icke-judar. Syftet med sådana möten var att lagföra en kristen och möjligen till och med avkunna någon form av dom mot honom på grund av hans tro.
dela arvet med mig: Moses lag var tydlig när det gällde hur ett arv skulle fördelas mellan syskon. Den äldste sonen skulle få en dubbel del, för han skulle bli familjens överhuvud. (5Mo 21:17) Resten av arvet skulle fördelas mellan de andra arvingarna. Det verkar troligt att mannen som omtalas i versen var girig och ville ha mer än det lagen gav honom rätt till. Det var kanske därför han så respektlöst avbröt Jesus mitt i det här andliga resonemanget och kom med en begäran som gällde något materiellt. Klokt nog vägrade Jesus att befatta sig med den här tvisten, men han tog tillfället i akt och varnade för girighet.
medlare: Eller ”utskiftare”, ”fördelare”. Jesus menar att det var onödigt att han engagerade sig i något som redan var fastställt i den mosaiska lagen. Dessutom sa lagen att det var de äldste som skulle hjälpa till med att avgöra ekonomiska tvister. Jesus var också medveten om att han hade sänts till jorden för att predika de goda nyheterna, inte för att engagera sig i världsliga frågor.
all slags girighet: Eller ”allt slags habegär”. Det grekiska ordet pleonexịa betyder ordagrant ”det att (vilja) ha mer” och betecknar ett omättligt begär. Det här grekiska ordet används också i Ef 4:19; 5:3. Efter att Paulus har nämnt ”girighet” i Kol 3:5 lägger han till ”som är avgudadyrkan”.
en liknelse: Se studienot till Mt 13:3.
mig själv: Eller ”min själ”. Det grekiska ordet psychẹ̄, som i tidigare utgåvor av Nya världens översättning har återgetts med ”själ”, förekommer tre gånger i vers 19 och 20. Sammanhanget får avgöra innebörden i ordet. (Se Ordförklaringar under ”Själ”.) Här avser det själva personen, alltså något fysiskt, synligt och konkret och inte något osynligt och abstrakt inuti människokroppen. Uttrycken ”min själ” och ”mig själv” betyder därför i grund och botten samma sak. (Se studienot till Nu har du i den här versen och studienot till Lu 12:20.)
Nu har du: Eller ”Själ, nu har du”. Den oförståndige mannen pratar med sig själv. Som det förklaras i studienoten till mig själv i den här versen syftar det grekiska ordet psychẹ̄, som i tidigare utgåvor av Nya världens översättning har återgetts med ”själ”, på själva personen. (Se Ordförklaringar under ”Själ”.)
Dumma människa: Eller ”Du oförnuftige”, ”Din dåre”. När ord som ”oförnuftig” och ”dåre” används i Bibeln betecknar det inte en människa med låg intelligens. Det syftar i stället på någon som det inte går att resonera med och som saknar moralisk känsla, som lever ett liv som går emot Guds rättfärdiga normer.
i natt kommer du att dö: Eller ”i natt avkräver de dig din själ”. Det grekiska verbet står i tredje person plural (”de”) och kan återges med ”avkräver de”. Men uttalandet syftar inte på att en grupp människor eller änglar skulle ta hans liv, utan det visar bara vad som skulle hända honom. Jesus sa ingenting konkret om hur mannen i liknelsen skulle dö eller vem som skulle ta hans liv. Poängen är att mannen på ett eller annat sätt skulle dö den natten.
kommer du att dö: Eller ”avkräver de dig din själ”. Som det förklaras i studienoten till Lu 12:19 avgör sammanhanget vad det grekiska ordet psychẹ̄, som i tidigare utgåvor av Nya världens översättning har återgetts med ”själ”, syftar på. Här syftar det på en människas liv. (Se Ordförklaringar under ”Själ”.)
rik inför Gud: Eller ”rik i Guds ögon”, dvs. rik på det sätt som är viktigt från Guds perspektiv.
Sluta oroa er: Det grekiska verbet merimnạō i denna befallning står i ett tempus som visar att man ska sluta göra något som man håller på med. Det grekiska verbet för ”oroa” kan avse oro och bekymmer som gör att man förlorar fokus och blir splittrad, något som förtar glädjen. Lukas använder samma grekiska ord i Lu 12:11, 25, 26, och Paulus använder det i 1Kor 7:32–34 och Flp 4:6. (Se studienot till Mt 6:25.)
för vad ni ska äta: Eller ”för er själ, vad ni ska äta”. Det grekiska ordet psychẹ̄, som i tidigare utgåvor av Nya världens översättning har återgetts med ”själ”, avser här en människas liv. (Se Ordförklaringar under ”Själ”.)
Livet: Eller ”Själen”. Precis som i den föregående versen syftar det grekiska ordet psychẹ̄ på en människas liv. I det här sammanhanget representerar livet (själen) och kroppen tillsammans hela människan.
korparna: Detta är enda gången i de kristna grekiska skrifterna som korpen nämns. När Jesus gav en liknande uppmaning i bergspredikan nämnde han ingen särskild fågel. (Mt 6:26) Lukas skildring handlar om Jesus tjänst i Judeen som utspelade sig ca 18 månader efter Jesus bergspredikan i Galileen. Här blir uppmaningen ännu tydligare eftersom han nämner en fågel som var oren under lagförbundet. (3Mo 11:13, 15) Tydligtvis är detta lärdomen: eftersom Gud till och med tar hand om orena korpar kan vi vara säkra på att han aldrig kommer att överge människor som litar på honom.
sitt liv: Se studienot till Mt 6:27.
en enda timme: Se studienot till Mt 6:27.
en sådan liten sak: Eller ”så lite”. Ordagrant ”den minsta sak”. Det här syftar tydligtvis på det som står i den föregående versen om att förlänga sitt liv med en enda timme. Om en människa inte ens kan förlänga sitt liv lite grann, inte ens en timme, varför skulle hon då vara så oroad och gå in för att samla på sig pengar, mat och kläder och ha flera hus och egendomar?
liljorna: Några menar att Jesus tänkte på anemoner, men han kan likaväl ha tänkt på liljelika växter i allmänhet, t.ex. tulpaner, hyacinter, irisar och gladiolus. Andra menar att Jesus helt enkelt avsåg vildblommor som växte i området och har därför översatt ordet med ”blommorna” eller ”vildblommorna”. Ett argument för detta är att uttrycket används parallellt med uttrycket ”markens växter”. (Lu 12:28; Mt 6:28–30)
växter ... ugnen: Se studienot till Mt 6:30.
Ni har för lite tro: Se studienot till Mt 6:30.
var inte så ängsliga: Det här är enda gången som det grekiska ordet meteōrịzomai förekommer i de kristna grekiska skrifterna. I klassisk grekiska hade det betydelsen ”lyfta upp”. Ordet användes också om skepp som kastades av och an på havet. I det här sammanhanget används det bildligt om att vara orolig eller ängslig, som om man kastades hit och dit av oro och ovisshet.
Sätt i stället: På grekiska står verbet i en form som betecknar pågående handling, och frasen kan därför också återges med ”Fortsätt i stället sätta”. Jesus sanna efterföljare skulle inte sätta Guds rike främst i livet under en begränsad tid och sedan göra andra saker. Guds rike skulle alltid vara det viktigaste i deras liv. Jesus gav samma råd i Mt 6:33 i bergspredikan i Galileen. Det Lukas skriver om inträffar omkring ett och ett halvt år senare, i slutet av Jesus tjänst, förmodligen i Judeen. Jesus ville tydligtvis upprepa det råd han gett tidigare.
gåvor åt de fattiga: Eller ”barmhärtighetsgåvor”. (Se studienot till Mt 6:2.)
Var påklädda och redo: Ordagrant ”Bind om era höfter”. Detta idiom kommer från att man brukade fästa den nedersta delen av ett löst sittande innerplagg i ett bälte för att göra det lättare att arbeta fysiskt, springa osv. Uttrycket kom att användas om att vara redo för vilken verksamhet som helst. Liknande uttryck förekommer många gånger i de hebreiska skrifterna. (Se t.ex. 2Mo 12:11, fotnot; 1Ku 18:46; 2Ku 3:21, fotnot; 4:29; Ord 31:17, fotnot; Jer 1:17, fotnot.) I detta sammanhang anger tempusformen att Guds tjänare hela tiden ska vara redo för andlig verksamhet. I Lu 12:37 återges samma grekiska verb med ”klä sig som en tjänare”. Uttrycket ”gör er mentalt redo” i 1Pe 1:13 betyder ordagrant ”bind upp om ert sinnes höfter”.
klä sig som en tjänare: Eller ”ta på sig ett förkläde”, ”klä sig för tjänst”. Ordagrant ”binda om sig”. (Se studienoter till Lu 12:35; 17:8.)
andra vaktpasset: Dvs. från ca kl. 21 till midnatt. Det här följde grekernas och romarnas indelning av natten i fyra pass. Tidigare hade hebréerna delat in natten i tre pass på omkring fyra timmar vartdera (2Mo 14:24; Dom 7:19), men vid den här tiden hade de anammat den romerska indelningen. (Se studienoter till Mt 14:25; Mk 13:35.)
det tredje: Dvs. från midnatt till ca kl. 3 på natten. (Se studienot till Mk 13:35.)
förståndige: Eller ”vise”, ”kloke”. Det grekiska adjektivet frọnimos förmedlar tanken på att vara förståndig och vis i praktiskt avseende och samtidigt insiktsfull, förutseende, omdömesgill och klok. Lukas använder en form av samma grekiska ord i Lu 16:8, där det har återgetts med ”insiktsfullt”. Samma grekiska ord används i Mt 7:24; 25:2, 4, 8, 9. I Septuaginta används detta ord om Josef i 1Mo 41:33, 39.
förvaltaren: Eller ”husföreståndaren”. Det grekiska ordet oikonọmos avser någon som är satt över tjänstefolket men samtidigt själv är en tjänare. Förr i tiden var det oftast en trogen tjänare som hade denna ställning, som innebar att han hade hand om allt hans herre ägde. En herre hade alltså fullt förtroende för sin förvaltare. Abrahams tjänare ”som ansvarade för allt han [Abraham] ägde” var en sådan förvaltare. (1Mo 24:2) Josef hade en liknande ställning, vilket man förstår av 1Mo 39:4. ”Förvaltaren” i Jesus liknelse omnämns i singular, men det behöver inte nödvändigtvis betyda att förvaltaren avser en enda person. Bibeln innehåller fler exempel på att ett substantiv som står i singular kan avse en grupp, till exempel när Jehova vände sig till hela Israels nation och sa till dem: ”Ni är mina vittnen [plural], ... ja min tjänare [singular] som jag har utvalt.” (Jes 43:10) På samma sätt syftar förvaltaren i den här liknelsen på en grupp. I den motsvarande liknelsen i Mt 24:45 kallas den här förvaltaren ”den trogne och förståndige tjänaren”.
sitt tjänstefolk: I likhet med ordet för ”tjänstefolk” (grekiska: oiketeia) i Mt 24:45 avser detta ord (grekiska: therapeia) alla som arbetar som tjänare i herrens hushåll. Lukas använder ett ord som är vanligt i klassisk grekiska och som har samma grundbetydelse som det ord Matteus använder. Lukas ordval kanske återspeglar hans utbildning och bakgrund.
den tjänaren: Förvaltaren som nämns i vers 42 omnämns här som en tjänare. (Se studienot till Lu 12:42.) Om ”den tjänaren” är trogen kommer han att bli belönad. (Lu 12:44) I den motsvarande liknelsen i Mt 24:45–47 kallas den här förvaltaren ”den trogne och förståndige tjänaren”. (Se studienot till Lu 12:45.)
tjänaren: Tjänaren som nämns här avser den förvaltare som beskrivs i Lu 12:42. Om tjänaren är trogen kommer han att bli belönad. (Lu 12:43, 44) Men om tjänaren å andra sidan är illojal kommer han att straffas ”mycket hårt”. (Lu 12:46) Jesus ord är i själva verket en varning till den trogne förvaltaren. I den motsvarande liknelsen i Mt 24:45–51 kommer en liknande tanke fram när Jesus säger: ”om tjänaren skulle vara ond och tänka”. Jesus förutsäger inte att det ska framträda en ond tjänare, och inte heller tillsätter han en ond tjänare. Det här är i stället en varning. Jesus beskriver vad som skulle hända om den trogne tjänaren börjar utveckla drag som kännetecknar en ond tjänare.
straffa honom mycket hårt: Se studienot till Mt 24:51.
tända en eld: När Jesus kom till jorden började bildligt talat en period av eld för judarna. Jesus tände elden genom att ta upp frågor som startade hetsiga diskussioner och som resulterade i att många falska läror och traditioner lades i aska. Jesus motsvarade inte nationalistiska judars förväntningar. De trodde att han skulle befria dem från romarnas styre, men i stället dog han en vanärande död. Och när Jesus predikade blev Guds rike den stora stridsfrågan bland judarna, och det ledde till många hetsiga diskussioner i hela nationen. (1Kor 1:23)
vartenda öre: Ordagrant ”den sista lepton”. Det grekiska ordet leptọn avser något litet och tunt. Myntet lepton motsvarade 1/128 av en denar och var tydligtvis det minsta koppar- eller bronsmyntet som användes i Israel. (Se Ordförklaringar under ”Lepton” och Tillägg B14.)