JOHANNES
Studienoter – kapitel 8
världens ljus: Den här metaforen som Jesus använder om sig själv kan ha påmint åhörarna om de fyra gigantiska lampställ som stod på kvinnornas förgård och som var tända under lövhyddohögtiden. (Joh 7:2; se Tillägg B11.) Ljuset från lamporna lyste upp ett stort område. Uttrycket ”världens ljus” påminner dessutom om olika avsnitt i Jesajas bok. Där talas det om ”ett stort ljus” som skulle ses av dem som bodde i ”den djupa skuggans land”. Det talas även om en ”tjänare” åt Jehova som skulle vara ”ett ljus för nationerna”. (Jes 9:1, 2; 42:1, 6; 49:6) I bergspredikan använde Jesus samma metafor när han sa till sina efterföljare: ”Ni är världens ljus.” (Mt 5:14) Uttrycket ”världens ljus” (här syftar det grekiska ordet kọsmos på hela människovärlden) stämmer bra med att Jesaja skrev att Messias skulle vara ”ett ljus för nationerna”. Och i Apg 13:46, 47 visar Paulus och Barnabas att de profetiska orden i Jes 49:6 är en befallning till alla Kristus efterföljare att fortsätta tjäna som ett ljus för nationerna. Både Jesus och hans efterföljares tjänst skulle förmedla andligt ljus till människor och befria dem från falska religiösa läror.
Fadern: I en del handskrifter står det ”han”, men lydelsen i huvudtexten har starkt stöd i gamla handskrifter.
vid bidragsbössorna: Eller ”i skattkammaren”. Det grekiska ord som används här förekommer också i Mk 12:41, 43 och Lu 21:1. Ordet syftar tydligtvis på ett område i templet som låg på kvinnornas förgård, där det fanns 13 bidragsbössor. (Se Tillägg B11.) Man menar att det även fanns en större skattkammare i templet där man förvarade bidragen som samlades in från bidragsbössorna. (Se studienot till Mk 12:41.)
har lyft upp: Dvs. på tortyrpålen.
inga oäkta barn: Eller ”inte ett resultat av sexuell omoral”. Det grekiska ordet för ”sexuell omoral” är porneia. Judarna menade att de var äkta barn till Gud och Abraham och därmed arvingar till de löften som Abraham fick. (Se studienot till Mt 5:32 och Ordförklaringar under ”Sexuell omoral”.)
från första början: Eller ”från det han började”, dvs. från den tidpunkt då djävulen slog in på en kurs som ledde till att han blev en mördare och lögnare och förtalade Gud. (1Jo 3:8, fotnot)
samarier: Här använder judarna ordet ”samarier” som ett skällsord. (Se studienot till Lu 10:33 och Ordförklaringar.)
han såg den: Dvs. med trons ögon. (Heb 11:13; 1Pe 1:11)
du har sett Abraham?: I några få handskrifter står det ”Abraham har sett dig?”, men lydelsen i huvudtexten har starkt stöd i tidiga, väl ansedda handskrifter.
Jag fanns till: De fientliga judarna ville stena Jesus. De sa: ”Du är inte ens 50 år, och ändå säger du att du har sett Abraham?” (Joh 8:57) Jesus svarar med att berätta om sin tillvaro som andevarelse i himlen innan Abraham föddes. En del hävdar att den här versen visar att Jesus och Gud är samma person. De menar att det grekiska uttryck som används här, egọ̄ eimị (återges med ”jag är” i en del biblar), anspelar på ordalydelsen i 2Mo 3:14 i Septuaginta och att dessa båda verser ska återges på samma sätt. (Se studienot till Joh 4:26.) Men i det här sammanhanget beskriver det grekiska verbet eimị en existens som började ”innan Abraham blev till” och fortfarande pågick. Det är därför riktigt att översätta verbet med ”Jag fanns till” i stället för ”Jag är”. Flera gamla och moderna översättningar använder en ordalydelse som liknar ”Jag fanns till”. Faktum är att samma form av det grekiska ordet eimị används i Joh 14:9 för att återge Jesus ord: ”Filippus, känner du inte mig, trots att jag har varit så länge hos er?” De flesta översättningar av den versen använder en liknande ordalydelse, vilket visar att det grammatiskt sett inte finns något hinder för att översätta eimị med ”fanns till”, om det är så det ska förstås utifrån sammanhanget. (Andra exempel på verb som står i presens på grekiska men som har återgetts med verbformer som anger förfluten tid finns i Lu 2:48; 13:7; 15:29; Joh 15:27; Apg 15:21; 2Kor 12:19; 1Jo 3:8.) Jesus tankegång i Joh 8:54, 55 visar dessutom att han inte försökte ge intryck av att vara samma person som sin Far.
tog de upp stenar för att kasta på honom: Omkring två månader senare försökte judarna återigen döda Jesus i templet. (Joh 10:31) Eftersom arbetet med att renovera templet fortfarande pågick menar vissa att de stenar som judarna använde kom från en byggplats.