FILIPPERNA
Studienoter – kapitel 1
Filipperbrevet: Titlar som denna fanns tydligtvis inte med i den ursprungliga texten. Gamla handskrifter visar att de lades till senare, utan tvivel för att det skulle bli lättare att skilja breven från varandra. (Se studienot till 1Kor Titel och ”Paulus brev till filipperna” i Mediagalleriet.)
Från Paulus och Timoteus: Det är Paulus som har skrivit brevet till filipperna, men han tar med Timoteus i de inledande hälsningarna. Timoteus var med Paulus i Rom under Paulus första fångenskap där. Timoteus nämns också i två andra brev som Paulus skrev från Rom vid den här tiden, nämligen brevet till kolosserna och brevet till Filemon. (Kol 1:1, 2; Flm 1) Det verkar som att Timoteus själv var i fängelse i Rom någon gång mellan att Filipperbrevet och Hebréerbrevet skrevs. (Flp 2:19; Heb 13:23)
Kristus Jesus slavar: Se studienot till Rom 1:1.
de heliga: Se studienot till Rom 1:7.
Filippi: Se studienot till Apg 16:12.
tillsyningsmännen: Paulus använder här pluralformen av det grekiska ordet för ”tillsyningsman” (epịskopos) om dem som tog ledningen i församlingen i Filippi. (Jämför Apg 20:28.) På ett annat ställe skriver han att det var en äldstekrets som förordnade Timoteus till en speciell uppgift. (1Ti 4:14) Paulus omtalar inte en enskild individ som ”tillsyningsmannen” i någon av de här församlingarna, och det visar att det fanns mer än en tillsyningsman. Detta ger oss en inblick i hur församlingarna under det första århundradet var organiserade. Orden ”tillsyningsman” och ”äldste” används om vartannat i de kristna grekiska skrifterna, och det visar att de syftar på samma uppgift. (Apg 20:17, 28; Tit 1:5, 7; jämför 1Pe 5:1, 2.) Antalet tillsyningsmän i en församling berodde på hur många andligt mogna män som var kvalificerade att tjäna i den ställningen. (Apg 14:23; se studienoter till Apg 20:17, 28.)
församlingstjänarna: Eller ”medhjälparna”. Det grekiska ordet diạkonos betyder ordagrant ”tjänare”. Här används det om dem som var förordnade som ”församlingstjänare” i den kristna församlingen. Ordet används i samma betydelse i 1Ti 3:8, 12. Paulus använder det här ordet i plural, och det visar att församlingen hade flera församlingstjänare som hjälpte tillsyningsmännen med olika uppgifter. Vissa bibelöversättningar använder titlar som ”biskopar och diakoner” i den här versen. Kristenheten har använt sådana titlar för att ge intryck av att det fanns en hierarki bland de första kristna. Men återgivningar som förmedlar rätt betydelse av de här orden visar att ansvarsuppgifter i den kristna församlingen inte gör en person viktigare än en annan. Återgivningen ”församlingstjänare” framhäver den tjänst som de här hårt arbetande männen utför för att hjälpa församlingen.
Må … visa er generös omtanke och ge er frid: Se studienot till Rom 1:7.
innerliga böner: Eller ”ödmjuka böner”. (Se studienoter till Apg 4:31; Flp 4:6.)
med tanke på allt ni har gjort för: Eller ”med tanke på ert bidrag för att främja”. Paulus kan bland annat ha tänkt på när Lydia och hennes hushåll blev döpta. Då var hon gästfri och insisterade på att Paulus och hans medarbetare skulle bo hemma hos henne. (Apg 16:14, 15)
mina bojor: Paulus kan ha suttit i fängelse fler gånger än de andra apostlarna. (Jämför 2Kor 11:23.) Omkring tio år tidigare, när han var i Filippi, hade han suttit i fängelse en kort period. (Apg 16:22–24) Och nu, när han skrev brevet till filipperna, satt han i husarrest i Rom. En soldat vaktade honom hela tiden medan han väntade på att få sin sak prövad inför kejsaren. (Apg 25:11, 12; 28:30, 31) Filipperna förstod att Paulus behövde hjälp när han var i fångenskap, så de skickade Epafroditos till honom med gåvor. Under tiden Epafroditos var tillsammans med Paulus hjälpte han honom på flera sätt, och vid något tillfälle riskerade han till och med livet för honom. (Flp 2:25, 30; 4:18)
försvara: Det grekiska ordet som har återgetts med ”försvara” (apologịa) används ofta om att försvara sig i en rättegång. (Apg 22:1; 25:16) Jesus hade förutsagt att hans efterföljare skulle bli utlämnade åt ”lokala domstolar” och ”ställas inför ståthållare och kungar” för hans skull och att de skulle ”vittna för dem och för folk från nationerna”. (Mt 10:17, 18) När motstånd från judarna i Jerusalem ledde till att Paulus greps fördes han inför den romerske ståthållaren i Caesarea. (Apg 23:23–35) Paulus vädjade till kejsaren när han var i Caesarea, och det gjorde att han kunde få försvara sin tro inför den högsta domstolen i romarriket. (Apg 25:11, 12) Det står inte i Bibeln om han ställdes inför kejsar Nero eller om det var inför en av hans representanter. När Paulus skrev sitt brev till filipperna väntade han på sin rättegång i Rom. (Apg 28:17–20)
juridiskt befästa de goda nyheterna: Uttrycket Paulus använder här förekom i juridiska sammanhang. Det syftar på att aktivt använda juridiska medel för att sprida de goda nyheterna. När Paulus hade varit i Filippi tio år tidigare hade han hänvisat till det romerska rättssystemet för att befästa rätten att förkunna de goda nyheterna. (Apg 16:35–40) Han kämpade för rätten att förkunna de goda nyheterna om Guds rike överallt i romarriket. I ett uppslagsverk står det: ”Paulus var inte bara ett vittne i fängelsehålan, utan också i rättssalen.” (John Reumann, 2008: The Anchor Yale Bible: Philippians)
ingående kunskap: Paulus visar här att kärlek till Gud och till ens medmänniskor hör ihop med ingående kunskap om Gud och förmåga att uppfatta vad som är hans vilja. I Bibeln förmedlar ofta de grekiska orden för ”känna” och ”kunskap” betydelsen ”veta genom egen erfarenhet”. (Läs mer om det grekiska ord som här har återgetts med ”ingående kunskap” i studienoter till Rom 10:2; Ef 4:13.)
gott omdöme: Det grekiska ord som här återges med ”omdöme” (ordagrant ”varseblivning genom sinnena”, ”uppfattningsförmåga”) förekommer bara i den här versen. Ett besläktat ord används i Heb 5:14 i frasen ”dem som har använt sin tankeförmåga [eller ”sin uppfattningsförmåga”, ordagrant ”sina sinnesorgan”] och övat den så att de kan skilja mellan rätt och fel”. I Bibeln används de här orden om omdöme i moraliska och andliga frågor. Paulus bad om att filippernas kärlek skulle växa sig starkare tillsammans med gott omdöme. Det skulle leda till att de skulle kunna se skillnad på det som Gud tycker är verkligt viktigt och det som är mindre viktigt. (Flp 1:10) En kristens moraliska uppfattningsförmåga är välutvecklad. Det gör att han kan skilja mellan rätt och fel, inte bara i helt uppenbara situationer, utan också i svårare situationer där det inte är lika tydligt vad som är rätt att göra. Han kan ta beslut som gör att han bevarar sin vänskap med Jehova.
bröder: Ibland syftar uttrycket ”bröder” på både män och kvinnor.
den kejserliga livvakten: Eller ”pretoriangardet”. Under Paulus första fångenskap i Rom (ca 59–61 v.t.) fick han ”tillåtelse att bo i en egen bostad tillsammans med den soldat som höll vakt över honom”. (Apg 28:16) När han satt i husarrest skrev han: ”Det har blivit allmänt känt för hela den kejserliga livvakten och alla andra att jag är i bojor på grund av Kristus.” Den här styrkan var en grupp på flera tusen romerska elitsoldater. Det grekiska ord som används här kommer från det latinska ordet praetorium, som ursprungligen användes om det ställe (ett tält eller en byggnad) där en romersk härförare bodde. Från och med kejsar Augustus tid var soldaterna i den här styrkan kejsarens egna livvakter, något som har påverkat hur det grekiska ordet har återgetts i den här och andra biblar. Den arbetsuppgiften krävde att de var stationerade i närheten av kejsaren och hans hushåll.
några som predikar om Kristus drivs av avund och rivalitet: En del tjänade Gud av fel motiv. Några av dem var antagligen judar som hade blivit kristna men som hade avvikit från den sanna lära som aposteln Paulus hade förmedlat. De var mer intresserade av att framhäva sig själva och sina idéer än att upphöja Gud. (Gal 6:12, 13) De var avundsjuka på Paulus myndighet, inflytande och rykte, och därför försökte de undergräva tilliten till honom. (Flp 1:17) Men Paulus kunde bevara glädjen därför att han såg att Kristus blev förkunnad. (Flp 1:18)
medan andra har goda motiv: Uppriktiga kristna predikade budskapet om Kristus av goda motiv. De visade godhet (eller välvilja) mot Kristus representanter, bland annat Paulus. Det ledde till att de blev godkända av Gud och fick uppleva hans godhet. (Ps 106:4; Ord 8:35)
Jesus Kristus ande: Detta syftar tydligtvis på att Jesus använde Guds heliga ande, eller verksamma kraft. I Apg 2:33 sägs det att Jesus har ”tagit emot den utlovade heliga anden från Fadern”. I Flp 1:11 bad Paulus om att de kristna skulle ”bli fyllda av rättfärdig frukt, med hjälp av Jesus Kristus, till ära och pris för Gud”. Ända sedan Jesus uppstod och steg upp till himlen har Gud använt honom för att ge de kristna här på jorden det de behöver. I Joh 14:26 sa Jesus: ”Fadern ska sända [den heliga anden] i mitt namn.” Och i Joh 15:26 sa han: ”När hjälparen kommer, som jag ska sända er från Fadern, sanningens ande …, ska den vittna om mig.” (Se studienot till Apg 16:7.)
min räddning: Eller ”min frigivning”. Paulus skrev sitt brev till filipperna under sin första fångenskap i Rom (ca 59–61 v.t.). Det ord Paulus använder här kan förmedla tanken på att han var övertygad om att han skulle bli frisläppt från fångenskapen på grund av de innerliga böner som de kristna i Filippi bad för honom. Det skulle stämma med att han säger att han var säker på att han skulle komma till Filippi igen, och det kunde bara bli möjligt om han släpptes från fångenskapen. (Flp 2:24; se ”Paulus resor efter ca 61 v.t.” i Mediagalleriet.) Men det grekiska ord som Paulus använder här (sōtērịa, som ofta återges med ”räddning”) kan i det här sammanhanget också syfta på Paulus eviga räddning.
frimodiga förkunnande: Se studienot till 2Kor 7:4.
om jag lever gör jag det för Kristus, och om jag dör blir det till min fördel: Eller ”att leva är Kristus och att dö är en vinst”. Paulus framhäver tydligtvis kontrasten mellan vad liv eller död skulle innebära för honom. Så länge han levde kunde han ha glädjen att tjäna Gud och sina medtroende. Men om han dog lojal skulle han få odödligt liv i himlen. (2Ti 4:6–8)
detta arbete: Syftar tydligtvis på arbetet med att upphöja Kristus.
Jag slits mellan dessa två alternativ: När Paulus var i husarrest och väntade på sin rättegång inför kejsaren slets han mellan två alternativ. Det ena var att fortsätta leva och tjäna sina bröder. Det andra var att dö som en lojal tjänare åt Gud. (2Ti 4:7, 8) Paulus sa inte vad han skulle ha föredragit. (Flp 1:22) Men han sa att det skulle vara långt bättre att ”få bryta upp och vara hos Kristus”. Han visste att han behövde vara lojal till sin död för att vara helt säker på att få sin himmelska belöning under Kristus närvaro. (Upp 2:10)
att få bryta upp: Paulus syftar tydligtvis på sin död. I sitt andra brev till Timoteus, som skrevs omkring år 65 v.t., använde han ett besläktat grekiskt ord när han sa om sin död: ”Tiden då jag ska bryta upp är nära.” (2Ti 4:6) Uttrycket ”få bryta upp och vara hos Kristus” är tydligtvis en motsvarighet till det han säger i 2Kor 5:8: ”Vi … skulle föredra att vara borta från kroppen och få vårt hem hos Herren.” Att dö som en trogen tjänare åt Gud var som ”att få bryta upp” för Paulus, för det skulle öppna vägen för honom att få liv i Kristus ”himmelska rike”. (2Ti 4:18) Som han förklarar i 1Kor 15:23 skulle ”de som tillhör” Kristus få liv i himlen ”under Kristus närvaro”. Så Paulus säger här att han ville vara trogen till sin död så att han senare kunde få liv i himlen. Det är inte bara Paulus som använder uttrycket ”bryta upp” på det här sättet. Även andra grekiska skribenter använde det här ordet som en omskrivning för att dö.
när jag är tillsammans med er igen: Eller ”när jag är närvarande hos er igen”. Den här frasen innehåller på grekiska substantivet parousịa, som ordagrant betyder ”det att vara bredvid”. Det återges ofta med ”närvaro”, särskilt i samband med Jesus Kristus osynliga närvaro. (Mt 24:37; 1Kor 15:23) Här använder Paulus ordet när han skriver att han hoppas kunna besöka de kristna i Filippi igen. Han använder också ordet parousịa i Flp 2:12 (se studienot) i frasen ”när jag var hos er”, och det ställs i kontrast till hans ”frånvaro”. Detta stöder att man återger parousịa med ”närvaro” eller ”är tillsammans med” i stället för ”komma” eller ”ankomst”. (Se studienoter till Mt 24:3; 1Kor 16:17.)
Uppför er nu bara: Eller ”Fortsätt nu bara att uppföra er som medborgare”. Det grekiska verb som Paulus använder här är besläktat med de grekiska orden för ”medborgarskap” (Flp 3:20) och ”medborgare” (Apg 21:39). Romerska medborgare var i allmänhet aktivt engagerade i statens verksamhet eftersom romerskt medborgarskap värderades högt och innebar både plikter och privilegier. (Apg 22:25–30) Så när Paulus använder en form av det här verbet i samband med att uppföra sig på ett sätt som är värdigt de goda nyheterna om Kristus förmedlar han tanken på att vara engagerad i kristen verksamhet, särskilt i att förkunna de goda nyheterna. Eftersom invånarna i Filippi hade fått ett slags romerskt medborgarskap, kände de till att ett medborgarskap innebar ett aktivt engagemang. (Se studienoter till Apg 23:1; Flp 3:20.)
enat: Ordagrant ”med en själ”. (Se studienot till Apg 4:32.)