Helig, helighet

En egenskap som tillhör Jehova. Att vara helig innebär att vara ren i absolut bemärkelse. (2Mo 28:36; 1Sa 2:2; Ord 9:10; Jes 6:3) Det hebreiska ordet används även om människor (2Mo 19:6; 2Ku 4:9), djur (4Mo 18:17), saker (2Mo 28:38; 30:25; 3Mo 27:14), platser (2Mo 3:5; Jes 27:13), tidsperioder (2Mo 16:23; 3Mo 25:12) och arbeten (2Mo 36:4) och förmedlar då tanken på att vara avskild eller vigd åt den helige Guden eller att vara avskild för Guds tjänst. I de grekiska skrifterna betecknar de ord som återges med ”helig” och ”helighet” att vara avskild åt Gud. Orden används också om ett rent uppförande. (Mk 6:20; 2Kor 7:1; 1Pe 1:15, 16)